Profeten Samuel och Kung Saul

Profeten Samuel utser Saul till israeliternas konung

Profeten Jakob, som är den Profet som sedermera fick namnet Israel, hade 12 söner. Dessa 12 söner är var och en anfader till var sin utav Israels 12 stammar, varav kungar alltid utsågs ifrån endast en av stammarna.

Israels folk har alltid haft svårt med sin tro. De har ofta velat ha ”bildbevis” för att tro (se bl.a historien om guldkalven på Moses tid). Förbundsarken(arvet efter Moses) har alltid varit en helig och mycket viktig symbol för israeliterna, och är det än idag. De brukade föra med sig den när de drog ut i strid, för den skänkte dom lugn i hjärtat, eftersom när de hade den så vann de krigen. Och fienden var också vettskrämda på grund av den. Deras fiender trodde också att den hade speciella krafter från Gud. Steg för steg så började Israeliterna att strunta i Guds Lag; onda vanor blev en del i deras vardag. Gud sände en fiende mot dem; Filistéerna, som besegrade Israeliterna, beslagtog Arken, drev ut dem från deras hem, och tog deras barn för att använda eller sälja som slavar.

Landet var i kris och behovet att kriga var stort. Israeliterna hade dödat många av sina profeter och de var nu ett folk utan profet, i princip en flock utan herde. Så Gud skickade en Profet vid namn Samuel (Shimmil) till folket. Israels folk krävde utav honom att utse en kung att regera över dom – då lovade de att de skulle kriga emot de tyranner som härjade. Profeten Samuel frågade folket om det verkligen är säkert att de kommer att kriga, och inte gå och gömma sig hemma, som alltid? Nej då, svarade folket, de lovade att kriga.

Profeten Samuel gick då iväg och bad till Gud att utse en lämplig konung till Israels folk. Gud valde ut Saul, som inte tillhörde konungastammen utan tillhörde Benjamins stam – den stam med minst makt av dom alla. Gud sa att Saul utsetts på grund av hans stora kunskap och vishet, samt hans starka kropp. Profeten Samuel gick då till sitt folk och meddelade dem att Saul utsetts.

I vanlig ordning protesterade folket emot valet. De sa att Saul omöjligt kunde bli deras kung då han inte tillhör rätt stam, och än värre – han var ju fattig! Folket, och särskilt den stam varifrån normalt kungar utsågs, sa att de har mer rätt till makten är Saul. Samuel frågade folket: ”Är jag inte er profet, tror ni att jag själv utsett honom till kung? Det är Gud som utsett Saul till er kung, inte jag! Hur kan ni protestera mot Gud?”

De nöjde sig inte med Samuels ord utan ville ha bevis för att det verkligen är Gud som utsett Saul till kung över dom. Samuel berättade att Gud ska ge dem ett tecken: Han meddelade att tecknet kommer att vara att de ska se Förbundsarken komma flygandes genom luften och landa framför det hus i vilket den rättmätigt utsedde kungen bor.

Och precis som löftet sa, såg de förbundsarken komma genom luften och landade framför Sauls hus. Efter det godkände de (dock motvilligt) Saul som kung.

Saul leder en armé

Saul tog sig an uppgiften att organisera sin armé med en stark tro och mycket visdom. Han befallde att det enbart var män som inte hade några andra åtaganden som skulle få gå med i armén. De som var upptagna med att bygga hus, män som var på väg att gifta sig, och de som var upptagna med affärer och handel fick inte gå med.

Efter att ha samlat ihop en vältränad armé så beslutade han sig för att han skulle pröva dem. Han sade åt dem att längs vägen så skulle de passera en flod där de skulle dricka tillräckligt med vatten för att lindra sin törst, men inte mer än det. Till sin besvikelse så märkte han att de flesta av dem drack mer vatten än de skulle. Han sparkade dem från sin armé för att de inte lytt hans befallning, och han behöll endast det fåtal som hade lytt honom, då det var de som hade bevisat sin uppriktighet. Detta resulterade i att armén splittrades, men han var inte orolig. Han trodde på kvalitet och inte kvantitet; bättre med en liten grupp troende som han kunde lita på än en stor armé med opålitliga män.

Sauls män såg fienden på andra sidan floden. Deras motståndare verkade vara fysiskt starka och även försedda med bättre vapen. De leddes av den mäktige krigaren Galut (Goliat), känd för sin otroliga storlek och brutala styrka. Ett stort antal av Sauls män flydde när de såg den starka fiendestyrkan. Den lilla grupp som stannade kvar var villiga att strida, oavsett hur det skulle gå, för de hade hört om många exempel i historien där Gud hade låtit en liten styrka besegra en större.

”DU HAR nog hört om de äldste i Israel efter Moses tid, som sade till en av sina profeter: ”Låt oss få en konung, så skall vi kämpa för Guds sak.” Profeten sade: ”Kanske skulle ni neka att kämpa om ni fick [en sådan] befallning.” De svarade: ”Varför skulle vi inte kämpa för Guds sak, vi som har fördrivits från våra hem och [skilts] från våra barn?” Men när de befalldes att kämpa, drog de sig undan – alla utom ett fåtal. Gud vet vilka de orättfärdiga är.

Deras profet sade till de äldste: ”Gud har nu sänt Saul som skall vara er konung.” De svarade: ”Hur skulle han kunna härska över oss? Vi har bättre rätt till makten än han; och dessutom saknar han rikedomar.” Profeten svarade: ”Gud har valt honom framför er och har skänkt honom omfattande kunskaper och stor fysisk styrka. Gud ger Sin makt åt den Han vill; Gud når överallt och Han vet allt.”

Och deras profet sade till dem: ”Tecknet på hans [rättmätiga] makt är att [förbundets] ark skall återlämnas till er med en gåva från er Herre av djupt inre lugn och det som ännu består, buret av änglarna, av det som Moses och Aron och dem som stod dem nära har efterlämnat. Helt visst ligger det för er ett tecken i detta, om ni är troende.”

”Och när Saul drog ut med sin armé sade han: ”Gud kommer att sätta er på prov vid [övergången av] en flod; den som dricker av flodens vatten skall inte höra till de mina, men den som avhåller sig från att smaka det skall räknas till de mina; och den som bara dricker en handfull skall inte [avvisas].” Men de drack [sitt lystmäte] av vattnet, alla utom ett fåtal. När Saul och de som var med honom i tron hade gått över floden, sade de andra: ”I dag är vi inte starka nog [att kämpa] mot Goliat och hans män.” [Men] de som trodde på mötet med Gud [i nästa liv], sade: ”Hur ofta har inte en liten skara besegrat en stor armé med Guds vilja! Gud är med dem som står fasta [i prövningen].”

Och när de stod öga mot öga med Goliat och hans styrkor, bad de: ”Herre! Ge oss kraft att hålla stånd och gör oss stadiga på foten och låt oss segra över dessa förnekare av sanningen!”

Och med Guds vilja besegrade de dem och drev dem på flykten. Och David dödade Goliat och Gud gav honom makt och visdom och all den kunskap Han ville. Och om Gud inte höll tillbaka [vissa] människor med andra [som redskap], skulle jorden helt visst fördärvas. Men Gud låter nåden flöda över hela Sin skapelse.”

Koranen [ 2:246 - 251 ]

Barnvakthelg

 

Under helgen som gått har jag haft förmånen att fått vara barnvakt åt mitt lilla barnbarn – TVÅ kvällar i rad, fredag och lördag!! Helt underbart alltså. Jag har haft henne i mitt våld under två kvällar, utan föräldrarnas översyn, så jag har pussat ihjäl henne kan jag meddela. Trots min gedigna erfarenhet utav bebisar och småbarn, så känner jag ändock att det var skönt att jag hade med mig min egen lilla sessa, Meriam. Det var guld värt helt enkelt, att kunna lämna över Dalia när jag ville ha avlastning och göra annat än att gulla.

Kväll nummer två(i lördags) var det dock Meriam som skötte i princip heeela tiden. Hon gjorde det så bra, Dalia trivdes sååå mycket hos henne så det gjorde lite ont. Men jag kände att jag måste släppa taget också, och låta henne vara moster och känna ansvaret, så jag lät henne hållas så länge jag själv orkade hålla mig från all gullning. Ibland får jag ett anfall då jag bara måste pussa och lukta och då tog jag Dalia ifrån henne, gjorde mitt jobb och sedan fick moster ta över igen. Heeelt underbart alltså !

Vi såg ESC, förstås, vilket jag egentligen avskyr men just i år kände jag att jag ville vara med lite på ett hörn, då det faktiskt sänds härifrån Malmö. Så jag, Meriam och hennes väninna som även hon var med denna kvällen, plågade oss igenom varje låt, och betygsatte låtarna. Själv tyckte jag bäst om Ungerns bidrag, hör och häpna. Men även Azerbadjan, som jag tycker borde ha vunnit. Den vinnande låten kan jag inte finna någon vurm för alls, men jag antar att det där blaskiga ligger i tiden annars hade hon väl int vunnit?

Sen har vi ju vunnit hockey-VM också! Helt idiotiskt att jag inte tittade på det. Det var en gång en tid när jag intresserade mig för denna sport, men sedan jag flyttade från hockeygalna Skellefteå har jag kommit ifrån den atmosfären och därför finns den inte längre i mitt liv. Inte ens när det vankas större och viktigare matcher. Men just VM borde man väl ändå ha kikat på?!

Nog om detta: vilket väder vi haft under veckan som gick! Helt wunderbar alltså. Det jobbiga är bara att mitt kontor ligger så att under morgontimmarna lyser solen rakt in där jag sitter och det är hett och kvavt så det förslår. Tur har jag att det är en hög byggnad mitt emot, lite sidledes, så att solen försvinner bakom den kring halv tiotiden. Så from then on är det inga problem. Men innan dess…puhh! Då är det bara att dra igång en rejält korsdrag, och eftersom det alltid blåser här i Malmö så funkar nedkylningen bra. Det gäller bara att komma ihåg, innan korsdraget, att sätta allt som kan användas som brevpress på allt som är i pappersform, för annars börjar ‘jakten på viktiga papper’, och sen gäller det att lägga tillbaks samma ‘viktiga papper’ igen på exakt rätt ställe i exakt rätt ordning igen…det är ett tidskrävande jobb: en läxa som är onödig att lära sig den hårda vägen.

I övrig är det alltså en krispigt ny vecka att se fram emot. Jag tycker att maj månad har svischat förbi alldeles för snabbt, det är ju redan den 20 maj! Jag tycker att man nyss betalade räkningar, och strax är det dags igen…jag hoppas att juni månad blir lite mer långdragen, så man hinner göra något annat än att jobba, äta och sova – vilket det känns som är det enda man hinner med nu för tiden. Ni må ha det !

 

Önskningens stege – enfald och fåfänga?

.

FÅFÄNGLIGHET

Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har klättrat så långt att jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och djup som en evighet …

Och mänskor ha gått på den stegen
i tusen och tusen år -
och ingen har visat dem vägen
var stegen står …

Men alla som tvinga dess pinnar
de springa på glödande kol,
och aldrig i levande livet
de nå sitt mål …

Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har gått ett par fjät – så jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och allt är fåfänglighet.

Nils Ferlin

(ur En döddansares visor 1930)

———————————————————————————————–

Imam Ali(A) sa:

”Den förnuftiga människan förlitar sig på sin profession och sina ansträngningar medan den enfaldiga människan enbart förlitar sig på sina drömmar och önskningar.”

[Qurrar al-hekam, s. 43]

Imam Baqir(A) sa:

”Känn den söta smaken av ointresse till det materiella, genom att minska dina världsliga önskningar.”

 [Tohaf al-oqol, s. 293]

En populär man hos sina samtida

…och även hos efterkommande generationer:

”Ali var så populär även bland icke-muslimer att när han dog, sörjde alla kristna, judar och zarathustrier i Kufa, hans död. Särskilt deras kvinnor och barn som Ali personligen tog hand om. De grät så som man gör över sin far. Sorgen uppmärksammades även i Jerusalem och inte ens Lord Bishop kunde hålla tillbaka sina tårar.”

(Prof. M. G. Reynolds i hans bok ”Book on Islam”, kapitel 3.)

Polisen i Malmö – en inkompetent samhällsapparat?

Kl 04.00 natten till tisdagen den 14 april blev en kvinna på Södra Förstadsgatan vittne till ett inbrott i ett växelkontor som ligger i bottenvåningen på hennes hus. Sex män bröt sig in i lokalen. Hon ringde 112, som sig bör och meddelade om det pågående inbrottet. Ingen polis kom till platsen. Rånarna fick arbeta i lugn och ro i över 1 timme! Trots att hon, och andra vittnen, ringde flera gånger kom ingen polis.

Idag, i skrivande stund  36 timmar senare har polisen ännu inte dykt upp på brottsplatsen. Kassaskåpet ligger med uppsågad dörr på golvet, hela lokalen är upp och ned, datorer mm har tagits -  men ingen polis. Själv ringde jag 2 ggr till 114 14 och en gång till 112 och frågade varför ingen polis ännu dykt upp, och när de ämnar göra det. Jag fick svaret att ”alla anmälningar som skett efter kl 3.00 på morgonen har blivit besvarade, så de har varit där”! Lögn och förbannad dikt (nr.1.) alltså. Om de varit just på DEN brottsplatsen fick polisen dock inte tala om för mig, för det var tydligen en hemlis. Antar att det var lögn och förbannad dikt nr 2. Jag sa till polisen, på telefon, (under båda samtalen) att ni kan behandla mitt samtal som en anmälan om begånget rån mot växelkontor(som i princip är en bank) och genast sända polis på plats.

I morse gick jag till växelkontoret, (brottsoffren är mina klienter så jag vill engagera mig) för att höra om polis varit på plats. Det har dom inte. Jag såg kassaskåpet, sågen som rånarna tagit med sig och använt vid inbrottet låg på det omkullkastade kassaskåpet, jag kan säga att med den sågen, och det kassaskåpet, så måste de ha behövt all den tid som polisen gav dom för att öppna det. Vilken snäll polis Malmöpolisen är! Man börjar fundera lite över vem polisen är till för att hjälpa, är det rånarna eller offren?

Nu är det så att det inte bara är kvinnan som först bevittnade rånet som ringt till 112 samt 114 14. Butiken ligger mitt i smeten vid Möllevångstorget, där butik vid butik trängs jämsides vid varandra. Flera närliggande butiksinnehavare ringde in, flera gånger. Journalister kom dit (Metro var snabbt på plats) och även de inväntade polis och när de aldrig dök upp så ringde även dom. Men ingen kom som sagt.

Idag har jag ägnat hela förmiddagen åt att ta reda på orsaken varför polis ej infunnit sig. Jag stövlade iväg till Davidshalls polisstation och tog en nummerlapp. När det blev min tur frågade jag först hur man ska gå tillväga om man bevittnar ett pågående rån? ”Nä men oooo, då ska du ringa 112 förstås!”. Då frågade jag ”Om inte det fungerar, om polisen inte kommer, vem ska man då vända sig till?”. Hon blev alldeles förvirrad och visste inte vart hon skulle klia sig först. Jag fortsatte och frågade: ”om sex män bryter sig in i en bank, och man ringer 112 men polisen inte kommer, vem ska man då vända sig till?” Hon sa att de måste ju ha varit där, och så tryckte hon på några knappar på datorn och upplyste mig förnumstigt att de faktiskt VARIT där och där finns en pågående utredning(lögn och förbannad dikt nr.3 – se nedan för info hur jag vet det)! Jaså, sa jag, vilken tid då? Nä, det kunde hon inte säga till mig, för det var tydligen en hemlis.

Jag frågade henne vilken typ av utredning som de pysslar med då de varken varit på brottsplatsen, inte träffat brottsoffren, inte förhört vittnen? Poliskvinnan som jag pratade med blev synligt irriterad. Jag sa att polisen är som en hal tvål, man kan inte få reda på vad som händer, ni säger att utredning pågår, ingen av de utsatta har blivit hörda, ingen polis kan svara på något, och trots att ni fått in en uppsjö anmälningar så verkar de vägra komma till brottsplatsen! Vad ska man som brottsoffer i Malmö göra?!

Kan ni tänka er vilket svar jag fick?!: ”Du kan ju skriva till polisen och be dom komma på plats, och samtidigt ställa dina frågor”! Jag sa: ”Ska jag SKRIVA till dom?! Fungerar inte ert system längre menar du, dvs det där systemet när man ringer in till polisen och gör anmälningar och så ska polis komma?”Jag frågade hur länge det kommer dröja innan de rycker ut efter en sån anmälan, 2 eller 3 veckor…kanske mer, kanske mindre..? Nej med det kunde hon ju inte veta sa hon….

Nåja, jag frågade vilken adress jag ska rikta mig till i så fall, då skrev hon ned detta på en post-it och gav mig. Så jag får väl se hur jag bär mig åt med den saken.

För ca 45 min sedan ringde en journalist ifrån tidningen Metro mig. Hon hade fått tips ifrån butiksinnehavaren (brottsoffret) att ringa mig också eftersom även jag ringt och gjort anmälan ett par gånger igår. Jag berättade då om dagens förehavanden och att polisen säger sig ha en pågående utredning av ärendet. Journalisten sa genast att ”det vet jag är en ren lögn, för jag har pratat med dom och de säger själva att de aldrig varit på plats.” Orsaken de uppgett varför de inte ryckt ut var att där inte fanns någon ”framgångsfaktor” i ärendet!!!

Polisen har tagit emot anmälningar per telefon, och per telefon har de tagit beslutet att ingen framgångsfaktor på att lösa ärendet finns (hur f-n vet dom det!!?) så de skiter helt sonika att skicka någon att fotografera brottsplats, svabba för fingeravtryck, insamla bevisföremål(de har efterlämnat verktyg) mm. Kanske kan de, med hjälp utav att följa brottslingarnas tillvägagångssätt, koppla rånet till andra rån, och på så sätt närma sig vem gärningsmännen är?

Nu undrar man ju hur ackurat Sveriges brottsstatistik egentligen är? Man pratar ju om ”mörkertal” när det gäller olika typer av brott. Det ska då innebära att det begås olika brott, men ingen anmälan görs. Men detta brott kommer självklart inte heller att komma in i något statistiskt register, inte då som rån mot bankverksamhet i alla fall. Kanske kommer det in i statistiken för busringningar till larmnummer, eftersom så många har ringt in om samma sak!?

Ingen polis skickats ut. Det är i princip ett icke existerande brott som begåtts – ändå finns där brottsoffer. Ingen ska få mig att tro att detta är en enskild incident, utan detta tillhör uppenbarligen polisens rutiner: att bedöma per telefon om de ska rycka ut, med åtanken att anmält brott innehar en s.k. ”framgångsfaktor” eller ej. Är detta verkligen en rättssäker stat som vi lever i? Kommer polisen att komma ifall man är vittne till ett pågående mord? Kommer de att ställa frågor i telefon först för att utreda om där finns någon framgångsfaktor i brottet?

Ett rån med 6 gärningsmän som bryter sig in i affärslokal med bankverksamhet låter ganska allvarligt i mina öron. Ingen begår ett sånt typ utav rån utan att vara beväpnade på ett eller annat sätt, så jag utgår ifrån att så är fallet. Men ingen polis har visat intresse, trots pockande uppmärksamhet under 36 timmar ifrån brottsoffren, ifrån allmänheten och ifrån journalister. Det är RENT FÖR JÄVLIGT hur skitig samhällsapparat vi har i polisen! Och jag som har tyckt att man klagat alldeles för mycket på polisen, men nu förstår jag verkligen att det är helt berättigade klagomål! Jag är helt förbluffad, stum av förvåning, av den nyfunna insikten om polisens inkompetens, men framför allt deras ofantliga ointresse utav dylikt brott. Jag vet inte vad jag ska känna, tycka eller tänka. Jag vet bara att just nu blev samhället genast mycket osäkrare än det var innan. En rullgardin, som tydligen var neddragen framför mina ögon, har dragit upp – och jag ser plötsligt saker jag inte tidigare uppmärksammat eller insett. Trist. Mycket trist.

P.S: ni kan ju spana i tidningen Metro under de kommande dagarna – det ska bli intressant se om de skriver något om saken, och om det blir en notis längst ned i vänstra hörnet eller om det blir en större artikel.

Ödmjukhet

”Ödmjukhet är en välsignelse och en godhet, som aldrig är föremål för folkets avund”

Imam Al-Askari(a.s.)

Rajab

 

 

Nu är vi inne på Rajab månad och våren sprudlar utanför fönstret (för tillfället i alla fall). Kanske dags för en nystart när det gäller det andliga efter vinterns mörka och gråa tid, som gärna vill locka in en i hopplöshetens dimmor? Så är det ju strax sommar, vilket numera innebär Ramadan månad förstås. Varje månad har ju sina speciella duáas som är rekommenderade och för de som är intresserade av att prova dessa kan ni följa ett alldeles utmärkt schema som finns HÄR! Det är bara att skriva ut och bocka av när man utfört sina böner och duáas, det underlättar att hålla reda på det man gjort och ännu har ogjort – för den som vill ha ordning på det.

Annars är sidan www.duas.org en alldeles utmärkt webbsida där böner för olika tillfällen är samlade. Ett superbra tips för de intresserade!