Arkiv för kategorin sahaba

Världens största, och farligaste, pilgrimsfärd på intåg

Vår planets största sammankomst, alla kategorier. Detta sker VARJE ÅR! Förra året kom drygt 20 miljoner, förmodligen slås det rekordet även i år!

Hur många svenskar har hört talas om detta? Högt räknat: förmodligen ingen. Huffingtonpost och Independent News skriver om denna ‘jordskredshändelse’, som helt går omvärlden förbi.

Denna händelse (som heter Arbaeen), som sker varje år, 40 dagar efter s.k. ”Ashura”, dvs den dag i historien som Profeten Muhammeds(s) barnbarn, Imam Hussein, och hans anhängare brutalt slogs ned och dödades när de stod upp emot en korrupt och despotisk tyrann. Han anses av alla grupperingar i världen som en stor förebild som revolutionär och frihetshjälte. Det är också en orsak varför händelsen inte tas upp i några media.

Även om denna pilgrimsfärd mest klassas som en shiamuslimsk högtid, så deltar även sunnimuslimer, kristna, yazidis, zoroastrier och sabier både i vallfärden och i att servera pilgrimerna mat och dryck. Varje år slås nya rekord av antalet deltagare i vallfärden. De senaste 10 åren har dessutom våldet emot pilgrimmerna ökat hela tiden. Då det, som sagt, anses vara en shiamuslimsk tilldragelse så hotas de hela tiden utav ”sunnigrupper” så som daesch och isis mfl. I år är det farligare än någonsin, men deltagarna kommer säkert ändå inte att understiga förra årets dryga 20 miljoner. Så stark är drivkraften i händelsen som skedde över 1330 år sedan i Karbala, Irak.

En del börjar flera månader innan dagen ”Arbaeen”, för de börjar gå, till fots alltså, ända ifrån Indien och Pakistan, en del. Huffington Post skriver i sin artikel enligt nedan:

It’s not the Muslim Hajj, or the Hindu Kumbh Mela.. Known as Arbaeen, it is the world’s most populous gathering and you’ve probably never heard of it! Not only does the congregation exceed the number of visitors to Mecca (by a factor of five, in fact), it is more significant than Kumbh Mela, since the latter is only held every third year. In short, Arbaeen dwarfs every other rally on the planet, reaching twenty million last year. That is a staggering %60 of Iraq’s entire population, and it is growing year after year.

arbaeen

Above all, Arbaeen is unique because it takes place against the backdrop of chaotic and dangerous geopolitical scenes. Daesh (aka ‘Islamic State’) sees the Shia as their mortal enemy, so nothing infuriates the terror group more than the sight of Shia pilgrims gathering for their greatest show of faith.

There’s another peculiar feature of Arbaeen. While it is a distinctively Shia spiritual exercise, Sunnis, even Christians, Yazidis, Zoroastrians, and Sabians partake in both the pilgrimage as well as serving of devotees. This is remarkable given the exclusive nature of religious rituals, and it could only mean one thing: people regardless of color or creed see Hussein as a universal, borderless, and meta-religious symbol of freedom and compassion.

Why you have never heard of it probably has to do with the fact that the press is concerned more with negative, gory, and sensationalized tabloids, than with positive, inspiring narratives, particularly when it comes to Islam. If a few hundred anti-immigration protestors take to the streets in London and they will make headlines.. The same level of airtime is awarded to a pro-democracy march in Hong Kong or an anti-Putin rally in Russia.. But a gathering of twenty million in obstreperous defiance of terror and injustice somehow fails even to make it into the TV news ticker! An unofficial media embargo is imposed on the gargantuan event despite the story having all the critical elements of an eye-catching feature; the staggering numbers, the political significance, the revolutionary message, the tense backdrop, as well as originality.. But when such a story does make it through the editorial axe of major news outlets, it creates shockwaves and touches the most random people.

Among the countless individuals inspired by it, is a young Australian man I met several years ago who had converted to Islam. Evidently, no one takes such a life-altering decision lightly, so upon inquiry he told me it all started in 2003. One evening, as he was watching the news only to be drawn by scenes of millions streaming towards a holy city known as Karbala, chanting the name of a man he had never heard of: ”Hussein”. For the first time in decades, in a globally televised event, the world had caught an glimpse into previously suppressed religious fervor in Iraq.

With the Sunni Ba’athist regime toppled, Western viewers were eager to see how Iraqis would respond to a new era free from dictatorship persecution. The ‘Republic of Fear’ had crumbled and the genie had irreversibly escaped from the bottle. ”Where is Karbala, and why is everyone heading in its direction?” he recalls asking himself. ”Who is this Hussein who motivates people to defy all the odds and come out to mourn his death fourteen centuries after the fact?”

What he witnessed in that 60-second report was especially moving because the imagery was unlike any he had ever seen. A fervent sense of connection turned human pilgrims into iron filings, swarming together other as they drew closer to what could only be described as Hussein’s irresistible magnetic field. ”If you want to see a living, breathing, lively religion, come to Karbala” he said.

How could a man who was killed 1396 years ago be so alive and have such a palpable presence today that he makes millions take up his cause, and view his plight as their own? People are unlikely to be drawn into a dispute (much less one that transpired in ancient times) unless they have a personal interest in the matter. On the other hand, if you felt someone was engaged in a fight over your right to freedom, your prerogative to be treated justly, and your entitlement to a life of dignity, you would feel you had a vested interest and would empathize with him to the point where conversion to his beliefs is not a far-fetched possibility.

 

The Ultimate Tragedy

Hussein, grandson of the Prophet Muhammad, is revered by Muslims as the ”Prince of Martyrs”. He was killed in Karbala on a day which became known as Ashura, the tenth day of the Islamic month of Muharram, having refused to pledge allegiance to the corrupt and tyrannical caliph, Yazid.

He and his family and companions were surrounded in the desert by an army of 30,000, starved of food and water, then beheaded in the most macabre manner, a graphic tale recounted from pulpits every year since the day he was slain. Their bodies were mutilated. In the words of the English historian Edward Gibbon: ”In a distant age and climate, the tragic scene of the death of Hussein will awaken the sympathy of the coldest reader.”

Shia Muslims have since mourned the death of Hussein, in particular on the days of Ashura, then, forty days later, on Arbaeen. Forty days is the usual length of mourning in many Muslim traditions. This year, Arba’een falls on Friday 12 December.

Long Trek

I travelled to Karbala, my own ancestral home, to find out for myself why the city is so intoxicating. What I witnessed proved to me that even the widest-angle camera lens is too narrow to capture the spirit of this tumultuous, yet peaceful gathering.

An avalanche of men, women and children, but most visibly black-veiled women, fill the eye from one end of the horizon to the other.The crowds were so huge that they caused a blockade for hundreds of miles.

The 425 mile distance between the southern port city of Basra and Karbala is a long journey by car, but it’s unimaginably arduous on foot. It takes pilgrims a full two weeks to complete the walk. People of all age groups trudge in the scorching sun during the day and in bone-chilling cold at night. They travel across rough terrain, down uneven roads, through terrorist strongholds, and dangerous marshlands. Without even the most basic amenities or travel gear, the pilgrims carry little besides their burning love for ”The Master” Hussein. Flags and banners remind them, and the world, of the purpose of their journey:

O self, you are worthless after Hussein.
My life and death are one and the same,
So be it if they call me insane!

 
 

The message recalls an epic recited by Abbas, Hussein’s half-brother and trusted lieutenant, who was also killed in the Battle of Karbala in 680AD while trying to fetch water for his parched nieces and nephews. With security being in the detrimental state that makes Iraq the number one headline in the world, no one doubts that this statement is genuine in every sense.

Free lunch.. And dinner, and breakfast!

One part of the pilgrimage which will leave every visitor perplexed is the sight of thousands of tents with makeshift kitchens set up by local villagers who live around the pilgrims’ path. The tents (called ‘mawkeb’) are places where pilgrims get practically everything they need. From fresh meals to eat and a space to rest, to free international phone calls to assure concerned relatives, to baby diapers, to practically every other amenity, free of charge. In fact, pilgrims do not need to carry anything on the 400 mile journey except the clothes they wear.

More intriguing is how pilgrims are invited for food and drink. Mawkeb organizers intercept the pilgrims’ path to plead with them to accept their offerings, which often includes a full suite of services fit for kings: first you can a foot massage, then you are offered a delicious hot meal, then you are invited to rest while your clothes are washed, ironed, then returned to you after a nap. All complimentary, of course.

For some perspective, consider this: In the aftermath of the Haiti earthquake, and with worldwide sympathy and support, the UN World Food Programme announced delivery of half a million meals at the height of its relief efforts.. The United States military, launched Operation Unified Response, bringing together the massive resources of various federal agencies and announced that within five months of the humanitarian catastrophe, 4.9 million meals had been delivered to Haitians. Now compare that with over 50 million meals per day during Arbaeen, equating to about 700 million meals for the duration of the pilgrimage, all financed not by the United Nations or international charities, but by poor laborers and farmers who starve to feed the pilgrims and save up all year round so that visitors are satisfied. Everything, including security is provided mostly by volunteer fighters who have one eye on Daesh, and another on protecting the pilgrim’s path. ”To know what Islam teaches,” says one Mawkeb organizer, ”don’t look at the actions of a few hundred barbaric terrorists, but the selfless sacrifices exhibited by millions of Arbaeen pilgrims.”

In fact, Arbaeen should be listed in the Guinness Book of World Records in several categories: biggest annual gathering, longest continuous dining table, largest number of people fed for free, largest group of volunteers serving a single event, all under the imminent threat of suicide bombings.

2014-11-24-B2j0782IMAEqQLd.jpg

Unmatched Devotion

Just looking at the multitudes leaves you breathless. What adds to the spectacle is that, as the security conditions worsen, even more people are motivated to challenge the terrorist threats and march in defiance. Thus, the pilgrimage isn’t a mere religious exercise, but a bold statement of resistance. Videos have been posted online showing how a suicide bomber blows himself up in the midst of the pilgrims, only to have the crowds turn out in even greater numbers, chanting in unison:

If they sever our legs and hands,
We shall crawl to the Holy Lands!

 
 

The horrific bomb blasts which occur year-round, mostly targeting Shia pilgrims and taking countless lives, illustrate the dangers facing Shias living in Iraq, and the insecurity that continues to plague the country. Yet the imminent threat of death doesn’t seem to deter people – young and old, Iraqis and foreigners – from making the dangerous journey to the holy city.

It isn’t easy for an outsider to understand what inspires the pilgrims. You see women carrying children in their arms, old men in wheelchairs, people on crutches, and blind seniors holding walking sticks. I met a father who had travelled all the way from Basra with his disabled boy. The 12-year-old had cerebral palsy and could not walk unassisted. So for a part of the trek the father put the boy’s feet on top of his and held him by the armpits as they walked. It is the kind of story out of which Oscar-winning films are made, but it seems Hollywood is more concerned with comic heroes and with real life heroes whose superpower is their courage and commitment.

Golden Dome of Hussein

Visitors to the shrine of Hussein and his brother Abbas are not driven by emotion alone. They cry be reminded of the atrocious nature of his death, in doing so, they reaffirm their pledge to his ideals.

The first thing that pilgrims do upon reaching his shrine is recite the Ziyara, a sacred text which summarizes the status of Hussein. In it, they begin the address by calling Hussein the ”inheritor” of Adam, Noah, Abraham, Moses and Jesus. There is something profound in making this proclamation. It shows that Hussein’s message of truth, justice, and love for the oppressed is viewed as an inseparable extension of all divinely-appointed prophets.

People go to Karbala not to marvel at the city’s landscape – lush with date palms, or to admire the mausoleum’s physical beauty, or to shop, be entertained, or to visit ancient historical sites. They go to cry. To mourn and experience the angelic aura of Hussein. They enter the sacred shrine weeping and lamenting the greatest act of sacrifice ever seen.

It is as though every person has established a personal relationship with the man they have never seen. They talk to him and call out his name; they grip the housing of his tomb; they kiss the floor leading into the shrine; they touch its walls and doors in the same manner one touches the face of a long-lost friend. It is a picturesque vista of epic proportions. What motivates these people is something that requires an understanding of the character and status of Imam Hussein and the spiritual relationship that those who have come to know him have developed with his living legend.

If the world understood Hussein, his message, and his sacrifice, they would begin to understand the ancient roots of Daesh and its credo of death and destruction. It was centuries ago in Karbala that humanity witnessed the genesis of senseless monstrosities, epitomized in the murderers of Hussein. It was pitch black darkness v. Absolute shining light, an exhibition of vice v. a festival of virtue, hence the potent specter of Hussein today. His presence is primordially woven into every facet of their lives. His legend encourages, inspires, and champions change for the better, and no amount of media blackout can extinguish its light.

”Who is this Hussein”? For hundreds of millions of his followers, a question this profound, which can cause people to relinquish their religion for another, can be answered only when you have marched to the shrine of Hussein on foot.

1 kommentar

Sunni shekh berättar historien om Imam Hussein

Sunni Shaykh Hisham Kabbani berättar historien om Imam Hussein  – Han berättar hur folket ville ha Hussein som Khalifa, men att Yazid tvingade folket under hans styre. Mycket värd att lyssna på. (vill ni enbart höra föreläsningen spola fram till ca 10:31. Där börjar han berätta om Ashura osv…

Nästa video samma sak.

Denne sheikh berättar att om de fanns med på Imam Alis tid så skulle de ha stått vid HANS sida i krigen.

Hur kan vi tala om konflikten mellan Sahabas utan att vara respektlösa emot dem och med vederbörlig hänsyn till Ahl al Bait? Dr. Umar and Imam Zaid svarar. From ‘Bringing Worship to Life, Lessons from al Ghazali’ i Chicago’s Masjid al-Faatir. Sheiken säger att han älskar AbuBakr, Umar och Uthman men även att:

”I was taught by ahlulbayt and my sheikhs were descendants of Jafar as-Sadiq, Mosa al Kadhom, Ali ar-Rida…and they are the ones that taught us all these things”

Ashura is for Ahlus-sunnah wal Jama’ah.!

4 kommentarer

Svar på fråga: ”Är det inte ni (shia) som…..?

q

FRÅGA

Är det inte ni (shia) som påstår fruktansvärda saker om Profetens fru?

 Är det inte ni (shia) som påstår fruktansvärda saker, som att Ängeln felade i sitt budskap till Profeten, och påstår att ”budskapet egentligen var ämnat för Ali”?

Är det inte ni (shia) som talar fruktansvärda ord om Abu Bakr (Al Siddiq), som är Profetens närmsta man (Sahaba)?

Är det inte ni (shia) som talar fruktansvärda ord om Omar Ibn al Khattab och om Usman? (Två män som är väldigt nära Profeten)

Är det inte ni (shia) som försöker legalisera olaglig samlevnad mellan man och kvinna (Mutaa), genom fel tolkade verser ur Koranen?

Och här försöker du påstå att vi (Sunni muslimer) var de som dödade Imam Hussein, och att ni inte skulle göra det för att han var ”er” ledare?

Om ni kan tala illa om Profetens fru Om ni kan tala illa om Profetens närmsta Om ni kan tala lögner om Ängeln Om ni kan legalisera det olagliga, och ihärdigt försöka backa upp er av Guds heliga ord.

Varför skulle ni då inte kunna döda ”er” ledare?

SVAR

Kära SM,

Du ställer mig många frågor som startar med ”ÄR det inte ni…?” Och på alla dessa måste jag tvivelsutan svara ”Nej!”

För det är inte vi(shia) som fäller sådana påståenden. Det är de som är emot Ahlulbeit som kommer med sådant tal. Jag vill komplettera dina frågor med att säga att vår, Shias, ståndpunkter i precis de frågor du tar upp ligger helt i linje med Koranen. Vi använder ingen annan vågskål än Koranen. Jag vet inte vad ni använder er utav, men det verkar inte som att ni använder er utav Boken när ni ska bedöma och värdera sådana viktiga saker som de du tar upp.

För det första så råder jag dig att inte tro på de påståenden som du hör ifrån dina sunnibröder, som ständigt mässar om att VI påstår att Ängeln gick fel och istället för att gå till Profeten Muhammed gick till Imam Ali. Detta är ren och skär lögn och du bör kunna ta reda på detta mycket enkelt genom att t.ex googla upp sidor på internet där vi shia skriver om Islam. Jag tycker att du ska göra det, om inte annat för att sedan komma tillbaks till mig och ‘bevisa’ för mig att du har rätt. Finn reda på, ifrån shiaislamiska källor, att vi tror precis det som du påstår – dvs att ängeln Gabriel ”gick fel”. Istället för att bara lyssna på hörsägen tycker jag att du ska kolla upp och sedan kan du konfrontera mig med källor och dylik fakta. Jag utmanar dig!

Sen var det sista påståendet förmodligen bland det dummaste jag någonsin har hört. Är det så ni diskuterar och argumenterar mellan varandra? Har du en susning om vad historien om Imam Hussein handlar om? Ickemuslimska historiker och filosofer i väst känner mycket väl till den, så det borde även du vara intresserad att ta reda på. Vet du vem, enligt ALLA historiska källor – både sunnitiska, shiitiska och ickemuslimska – det var som Imam Hussein protesterade emot? Vet du varför han blev dödad? Han kunde ha undvikit att bli dödad, men vägrade. Det enda han behövde göra för att få leva var att acceptera ‘baya’ till den s.k. ‘khalifen’ Yazid ibn Mauwiya. Om han, vår Profets barnbarn ren och äkta som han var, hade underkastat sig den helt öppna syndaren Yazid så skulle Imamen ha kunnat leva vidare. Men Imam Hussein sa: ”Hellre dö med värdighet än att leva ett liv i förödmjukelse!”

Jag antar att du har någon som du ser upp till, åtminstone när det gäller religionsfrågor? Någon du lyssnar allra särskilt på och vars ord väger tungt hos dig? Skulle du kunna tänka dig att döda den personen, bara för att på något konspiratoriskt vis kunna ‘sätta dit’ shiamuslimer för det? För att ‘bevisa’ att de har fel/gör fel osv…? Jag tvivlar, och att ens tänka ut en sån tanke säger mer om de som viskar i dina öron, än det gör om oss som shia.

Sahih Muslim har ett helt kapitel i sin bok som heter ”Chapter of Nikah”, och i det kapitlet har han ett underkapitel som heter ”Chapter of Muta”. Jaber ibn abdillah Ansari, Salamah, Abdullah ibn Masood(som levde med Profeten) sa: ”Vi var på en expedition tillsammans med Profeten, och vi led utan ett överflöd av våra begär. Så vi frågade Profeten: O Rasolollah, är det tillåtet att vi kastrera oss själva eller att tillfredsställa oss själva?” Profetens svar var: ”Detta är förbjudet inom Islam. Men ni är tillåtna äktenskap under ‘istimtah’ (mutah)” Jaber ibn abdillah sa alltså att de var tillåtna att ingå muta-äktenskap, då de var borta från sina hem. Salamah och Abdullah har lämnat likadana återberättelser. Så de har alla bekräftat att då de var långt borta ifrån sina kvinnor så var det tillåtet att ingå ‘istimta'(muta) temporärt äktenskap.

Enligt sunnikällor blev dock mutah upphävt och bannlyst absolut tidigast 7 år efter hijra. Sunnikällor säger att det skedde under slaget vid Khaybar. Återberättarna säger att det var Imam Ali(på uppdrag från Profeten) som meddelade ett tillfälligt förbud att äta åsnekött, vitlök, och man fick inte göra mutah. Kanske berodde detta temporära förbud på att man skulle kunna kriga bättre, jag vet inte? Men vad vi känner till idag så är i alla fall åsnekött och vitlök inte förbjudna att äta för oss muslimer, varför skulle då mutah fortsätta vara förbjudet? För en mer detaljerad redogörelse om Mutah, och om vem som förbjöd den(dvs gjorde bidah) kan du läsa i DETTA och DETTA inlägg (med sunnikällor så att du kan verifiera det från era egna böcker). Men för att göra ett tillägg till de inläggen så sa Imam Sadeq: ”Gör inte mutah med en kvinna som begår ‘zinna'(äktenskapsbrott)”. En man frågade då: ”Hur vet jag vilken kvinna som gör zinna eller inte?” Imam Sadeq sa: ”En kvinna som inte bryr sig om ifall du gör mutah eller inte!” Han sa även: ”Om du är gift, och vill göra mutah med någon och inte har tillstånd ifrån din fru att göra det – då är du förpliktigad att bli dömd till piskning!!” Så att mutah får användas hur som helst, är en lögn som tyvärr sprids bland sunnimuslimer, men tyvärr även bland shiamuslimer.

Som du kommer att se i länkarna ovan så finns i Koranen dokumenterat om mutah-äktenskap. Däremot har jag aldrig hört om någon Koranvers som talar om Misyar eller Urfi-äktenskap. Ändå praktiseras dessa båda hos sunnimuslimer. Visserligen pågår stora diskussioner om dessa typer av äktenskap, men ingen säger att det är otillåtet. På sin höjd säger de:  ”there is a big difference between what is Islamically valid and what is socially acceptable”. (länk i citatet leder till sunnimuslimskt uttalande om urfi) Så bara för att något kanske rent socialt anses opassande, så är det alltså inte olagligt. Även dessa typer av äktenskap kan missbrukas, (läs i länken) precis som en del kan missbruka(helt olagligt) mutah. Det kanske är något att kontemplera över?

När det gäller din första fråga så skulle jag kunna lämna ett långt inlägg här. Men jag tror att det är bättre, och mer intressant, för dig att få höra mer detaljerat utav ett proffs som har läst och studerat ämnet. Lyssna på nedan föreläsning(video), så får du möjligheten att – precis som jag nämnde tidigare – få tillgång till vad shiamuslimer egentligen följer och går efter när vi värderar och bedömer saker och ting. Sedan kan du gärna återkomma till mig, när du vet hur vi tänker, så kan vi fortsätta diskussionen efteråt. Dvs om du tycker att det är fel att vi, de facto, följer Koranen när det gäller Profetens fruar. Och detsamma gäller Profetens sahabah: Till och med Koranen säger tydligt till Profeten att bland de som befinner sig nära honom finns många Munafeqin, många av vilka Profeten redan känner till, men även sådana som bara Gud har vetskap om! Alltså var alla Sahaba inte lika. Enligt Koranen platsar man i Helvetet om man är Munafeq, eller hur? Gå gärna och kolla om detta, ur shia synpunkt och återkom sen till mig och meddela mig vart jag har fel där? Om du inget hittar, står jag gärna till tjänst. Jag LÄNKAR HÄR till ett inlägg där jag visar att alla utav Profetens Sahaba var på Imam Alis sida.

Du säger att AbuBakr, Umar och Uthman var Profetens närmsta män. De fanns absolut i närheten utav Profeten, men ingen kom honom närmare än Imam Ali om vilken Profeten sagt:

”Det har uppenbarats för mig att Ali har tre exklusiva meriter: de är att han är muslimernas ledare, de rättfärdigas imam, och ledaren för dem vars pannor utstrålar de troendes märke. ”

Mustadrak al-Hakim page 138, Vol. 3. Kanz al Ummal, page 157, Vol. 6, is hadith 2628. Also quoted by al-Barudi, Ibn Qani`, Abu Na`im, and al-Bazzar

(Obs! Källorna är ifrån sunnimuslimsk litteratur, för de som inte känner igen namnen på böckerna)

Andra sunnikällor säger:

”Wisdom has been divided into 10 ( ten ) parts, and 9 (nine) of these are possessed by Ali, and the remaining has been divided among the rest of the people.”

Så: värdesätter man Profetens ord (och Guds uppenbarelser) mer än khalifernas, så inser man att Imam Ali var den visaste personligheten, och muslimernas ledare efter Profetens bortgång(enligt Guds uppenbarelse). Varför skulle man välja någon annan än den bäste som khalif, om det inte vore för egen vinning och maktbegärs skull? Och vem var det som valde de tre första khaliferna? Var det folket? Var det Gud? Profeten? Vem? Frågor jag gärna vill att du svarar mig på, om du vill vara så vänlig?

.

21 kommentarer

Historien om Imam Hussein 1 – vägran att svära trohetseden

karbala

Slaget vid Karbala ägde rum den 9 -10 oktober år 680, enligt muslimsk tideräkning den 10 Muharram under det 61:a islamiska året. Slaget stod mellan profeten Muhammeds dotterson Hussein ibn Ali tillsammans med dennes armé och Yazid Ibn Muawiyas armé. Yazid Ibn Muawiya var den dåvarande umayyadiska kalifen.

Imam Hussein försvarade inte bara islams ära och liv, utan även folkets värdighet, framför fiendens ansikten. Slaget vid Karbala, och det som föregick detta, påminner oss om att monarkier och demokratier idag gör precis motsatsen till det. En falsk exteriör av demokrati råder i många länder, men till sitt väsen är de diktaturer. De tycks ha en stark relation till folket. Men de har underdåniga beteenden gentemot nationer som är mäktigare än deras egna, och dessa prioriteras mer än det egna folket. Till och med ledarna för stora och mäktiga länder är under fullständig kontroll utav företag, banker, organisationer och sionister – och är helt förslavade utav dem, och uttalar sig bara precis så som de vill att de ska för att inte misshaga dem, allt för att själva få fortsätta vid makten – det är sig själv ledarna bryr sig mest om, inte folket. När regeringar (ledarna) accepterar denna förnedring och underkastelse, kommer även deras folk så småningom att tvingas in under denna förödmjukelse. Det var detta som Imam Hussein reste sig upp emot.

Nedan dokumentär är en del av 10 i en detaljerad redogörelse utav historien om Imam Hussein, jag rekommenderar de som vill fördjupa sig i ämnet att se dom.

Lämna en kommentar

Happy Eid el Ghadir

ghadir_khum-02b

Idag, den 18e Dhul-Hajjah, åtta dagar efter pilgrimsfärdens avslut, firar vi Eid el Ghadir som en hyllning till att Imam Ali blev utsedd som Profeten Muhammeds efterträdare i att förklara och uttolka Guds budskap, Koranen, åt folket.

Under profetens sista hajjfärd uppmanade Gud honom flertalet gånger att meddela folket vem hans efterträdare skulle bli, så att de som inte ännu förstått det skulle bli säkra på saken. Men då Profeten visste hur folket skulle reagera så drog han ut på det hela tiden. Tillslut varnade Gud honom med följande vers:

(1) [5:67] ”FÖRKUNNA, du Sändebud, allt vad din Herre har uppenbarat för dig! Gör du inte det, har du inte förmedlat Hans budskap. Gud skall skydda dig mot människorna; Gud vägleder inte förnekarna av sanningen!”

Så på hemvägen ifrån hajj gick Profeten, vid källan Ghedir Khum, upp på en predikstol han låtit upprätta där, och höll ett långt tal där Han läste upp över etthundra koranverser och varnade människorna för deras gärningar och framtid. Sedan sade Han: ”Det verkar som att tiden för Herren att återkalla Mig har närmat sig, och jag måste svara på detta. Jag lämnar två stora ting som om ni håller fast vid dem kommer ni inte gå vilse ända till Domedagen. Dessa två ting är Koranen och mitt Ahlulbayt. De kommer inte att separeras ifrån varandra fram till den dagen de återförenas hos mig vid dammen i Paradiset(Kauthar)”

Vidare sade Profeten: ”Har inte jag mer utövanderätt över de troende, än vad de har över sig själva?” Människorna svarade: ”Jo, O Guds Sändebud.” Profeten(frid och välsignelser vare med Honom och Hans heliga Hushåll) lyfte då upp Imam Alis hand och sade: ”Den som jag är mästare till är Ali mästare till! O Min Herre och Gud, var en vän till den som är vän med Honom och var en fiende till den som är en fiende till Honom, hjälp den som hjälper Honom och överge den som överger Honom.”

Denna händelse har många Muhaditheen (de som dokumenterar traditioner) dokumenterat vilket innebär att den obestridligen är tillförlitlig. Bland de som dokumenterat denna tradition är Sahih Tirmidhi, Sunan ibn Majah, Khasa’is an-Nisa’i, Mustadrak al-Hakim, Musnad ibn Hanbal, adha’il as-Sahaba of ibn Hanbal, Tasfeer al-Kabir by Fakhrud Deen ar-Razi, al-Bidayah wa Nihaya by Ibn Kathir och många andra. Alla dessa lärda är bland de mest kända och respekterade lärda i den Islamiska historien.

Omedelbart efter att Profeten hade talat klart, uppenbarades följande Koranvers till Honom:
”Förnekarna av sanningen har nu misströstat om [att kunna göra slut] på er tro. Oroa er därför inte för dem – frukta Mig! DENNA DAG har Jag fullbordat er religion för er och skänkt er Min välsignelse i fullaste mått. Jag har beslutat att ‘underkastelse under Guds vilja'(islam) ska vara er religion.” (Surah al-Ma’idah, 5:3)

När Profeten var färdig med sitt tal, bad han alla att ge sin trohetsed till Imam Ali(frid vare med Honom) och gratulera Honom. Då sade Umar och Abu Bakr: ”Bra gjort, O Abu Talibs son! Du har nu blivit alla de Troendes Mästare!”

(1) Några Sunni referenser som bekräftar att uppenbarelsen av Koranversen 5:67 kom precis innan Profetens tal i Ghadir Khum:

(1) Tafsir al-Kabir, by Fakhr al-Razi, under commentary of verse 5:67, v12, pp 49-50, narrated on the authorities of Ibn Abbas, al-Bara Ibn Azib, and Muhammad Ibn Ali.
(2) Asbab al-Nuzool, by al-Wahidi, p50, narrated on the authorities of Atiyyah and Abu Sa’id al Khudri.
(3) Nuzul al-Quran, by al-Hafiz Abu Nu’aym narrated on the authorities Abu Sa’id Khudri and Abu Rafi.
(4) al-Fusool al Muhimmah, by Ibn Sabbagh al-Maliki al-Makki, p24
(5) Durr al-Manthur, by al-Hafiz al-Suyuti, under commentary of verse 5:67
(6) Fathul Qadir, by al-Shawkani, under commentary of verse 5:67
(7) Fathul Bayan, by Hasan Khan, under commentary of verse 5:67

8 kommentarer

Dags att slå sönder den sista avguden som hotar Guds hus

 

wahhabi-God-300x2031

Efter att ha erövrat Mecka, förstörde den heliga Profeten (S) alla avgudar som hade placerats i Guds hus Kaba. Under det att han förstörde den ena idolen efter det andra reciterade han följande vers ur Koranen:

”Säg,Sanningen har kommit och då har lögnen vikit; ja, lögnen är dömd att vika!”. (Koranen, 17: 81).

Profeten lämnade denna värld efter att ha slutfört Guds budskap. Men genom honom, informerade Gud tydligt mänskligheten att fullbordandet av Hans budskap inte innebär att ondska i världen är slut. Den kommer att fortsätta så länge mänskligheten existerar. Det kommer att finnas människor som står på Satans sida, vars uppdrag är att sprida ondska på alla möjliga sätt. Så länge människan existerar kommer det alltså att finnas de som kommer att föra med sig lidande och förstörelse i världen, men det kommer lika säkert att finnas människor som motsätter sig deras orättfärdiga handlingar.

Historien om det Saudiska Salafihuset är av en fullkomligt destruktiv och elakartad karaktär. Förs och främst kallas det ockuperade landet för ”Saudiarabien” sedan 1922. Denna familjen Saud är besatt utav en bokstavligt talat fascistisk tolkning av islam, och genom detta har huset Saud undergrävt varenda aspekt av islam.

Först började de med att förstöra inslag i den lokala sunnitiska och shiitiska kulturen genom att förbjuda kulturella sedvänjor som båda dessa riktningar av islam har. Detta åtföljdes av fysisk eliminering av shiamuslimerna. Källan till den saudiska rikedomen, oljan, finns i de östra delarna av landet, och har alltid varit ett shia-dominerat område. Sedan upptäckten av olja, har Saudi-Salafis tvingat shiamuslimerna att flytta till andra områden.

För att förstöra shiamuslimernas identitet och kultur, har saudierna infört den ena begränsningen efter den andra på dem. De åtnjuter väldigt få mänskliga rättigheter. Följande artikel är en krönika över de omänskliga förhållanden som shiamuslimerna i Saudiarabien har att leva efter:

CNN Report: The Persecution of Shia Muslims in Saudi Arabia

Men det är inte shiamuslimerna som har mött den största förstörelsen som skett från saudiernas händer. Den salafistiska ideologin har ensamt förstört allt som islam står för. Inte ens Koranen har skonats av Huset Saud. Genom att kalla denna underminering av Koranen ”Wahabi Koranen”, noterar Stephen Schwartz som skriver i The Weekly Standard:

”Den Wahhabitiska Koranen är anmärkningsvärd i detta; medan muslimer tror att deras heliga text dikterades av Gud och inte kan ändras , hittar man i den saudiska engelska versionen av Koranen tillägg, till den ursprungliga, för att ändra dess mening i en radikal riktning . Till exempel är det inledande kapitlet , som kallas Fatiha , och reciteras i muslimernas daglig bön och ( bland icke – wahhabiter ) även i åminnelse över de döda . De fyra sista raderna i Fatiha läses, i en normalt återgivande av det arabiska originalet (som denna översättning NJ Dawood , utgiven av Penguin Books) : Led oss ​​på den raka vägen , /den väg de vandrat som Du har välsignat med Dina gåvor; inte de som har drabbats av [Din] vrede och inte de som har gått vilse!

Wahhabi Koranen återger dessa rader : Led oss ​​på den raka vägen . / Vägen för dem på vilka du har skänkt Din nåd , inte den väg bland dem som har förtjänat din ilska ( såsom judarna ) , och inte heller bland dem som gick vilse (som de kristna ) . Wahhabi Koranen skriver denna översättning vid sidan av den arabiska texten som inte alls innehåller någon hänvisning vare sig till judar eller kristna .”

Och som om undergrävandet av den heliga Koranen inte var tillräcklig så har saudierna hårdnackat förstört det fysiska islamiska arvet. Ta t.ex Bibi Khadijas hus, den första av Profetens fruar och mor till hans älskade dotter Fatima. Detta hus var den plats där Profeten mottog många uppenbarelser från Gud, därav dess helighet. Den saudiska regimen har förvandlat platsen där hennes hus låg till offentliga toaletter. Ja precis – offentliga toaletter. Detta är deras kärlek till islam! Är inte detta ett tydligt sätt att förringa Profeten på?

Sedan har vi Jannat ul Baqi, den begravningsplats där Profetens familj; mor, far, fruar, barn och vänner (sahabas) begravdes. Saudierna har utplånat gravarnas totala existens. Notera att försök gjordes även att jämna Profetens egen grav med marken, men detta övergavs tillslut: I filmen nedan ser ni hur gravplatsen såg ut före(senare delen av videon, det ni kanske tror är hus eller moskéer är gravvårdar) och efter(inledningen av videon):

Wahhabi/salafis anser det stötande (och haram) att upprätta gravvårdar för profeter och dennes familj. Jag skulle vilja se hur den saudiska familjens gravar ser ut idag? Om deras gravar är utmärkta mer noggrant och synligt än profetens nära och kära, då anser de alltså att familjen saud är viktigare på alla sätt än hela det islamiska kulturarvet!

Några andra ”fjädrar” som man kan hitta Salafi-kronan är:

  • Förbud för egyptiska pilgrimer som använder sina besök till Kaba i en festlig stämning och spelar musik.
  • Festliga högtider som observeras av Shia pilgrimer.
  • Ett stort arbete med att segregera män och kvinnor under pilgrimsfärden.
  • Demolerandet av Banu Hashims gravar, stammen som Profeten (frid vare med honom) tillhörde.
  • Förseglandet utav Evas grav med betong(Eva= den första kvinnan på jorden).
  • Förstörelse utav Sayyid Imam al-Uraidhi ibn Ja’far al-Sadiqs (profetens barnbarns) grav, med hjälp av dynamit.

Listan är lång. Följande videoklipp berättar också den sorgliga historien om förstörelsen av viktiga landmärken från det islamiska arvet:

Nedan brittiska Sunnirörelsens kommitté har föreslagit en kampanj för att stoppa förstörelsen av det islamiska arvet och dess platser.

Varje år, vid tiden för Hajj, misshandlas rutinmässigt muslimer – som vill erlägga böner vid Jannat ul Baqi – utav de saudiska soldaterna. Det argument som saudierna ger är att Hajj är ett tillfälle för att be till Gud och sedan åka hem. Man måste fråga sig: Vad är syftet med att utföra Hajj? Den stora sufin Mansur Hussain al-Hallaj gav bästa möjliga svaret på denna fråga när han installerade en stenkub på bakgården av hans hus och började cirkulera runt den. Till hans förbryllade samtalspartner sade han, ”Om hajj inte har större betydelse än att cirkla runt en sten, så kan jag lika gärna göra det på min egen bakgård.”

Men det är just vad de saudiska kungligheterna, med dess Salafi-ideologi, vill att pilgrimerna ska göra. Och de ignorerar fullständigt att hajj är en av de få tillfällen, kanske den enda, när muslimer från hela världen kan mötas och diskutera sina problem. Hajj en alltså i princip ett ypperligt tillfälle för yttrandefrihet och en stor möjlighet att andas frihet på den heligaste muslimska platsen i världen.

Men yttrandefrihet är bannlyst utav Huset Saud. Det är därför den saudiska armén dödade hundratals iranska pilgrimer som 1987 skrek slagord emot Israel och USA (ingenting mot huset Saud). Och det är samma Saudfamilj, som uppmuntrar och underlättar syriska pilgrimer att arrangera demonstrationer mot den syriska regeringen under Hajj.

Hade Saudi-Salafi fascismen varit en fråga om inter-muslimska oenigheter, kan världen ignorerat det. Men så är inte fallet. Stormuftin Sheikh Abdul Aziz bin Abdullah som under sin predikan under Hajj hävdade att islam var en fredlig religion var bara ett hån emot hela den civiliserade världen. Detta är samme man som bara ett par veckor innan hade utfärdat en fatwa som säger att alla kyrkor i Mellanöstern bör förstöras: Källa:

Läs The Washington Times artikel om Grandmuftins fatwa

Vad världen måste inse är att huset Saud inte bara är en fiende till islam, de är den mänskliga civilisationens verkliga ärkefiende. Oavsett om du är kristen, jude, eller hindu så är du godkänd att dödas enligt salafistiska teologiska påbud. Genom intjänade pengar ifrån olja och hajj , har Saudhuset pumpat in miljarder dollar i ”pedagogiska” institutioner i västvärlden. Det tänkesätt som skapas i dessa institutioner är hatiska och paranoida. Dessa av Salafi förgiftade institutioner kommer aldrig att tillhöra sina värdländers kultur och miljö.

De kommer alltid att se på de länder som de fått öppna sina institutioner i, som fientliga platser som antingen ska reformeras eller förstöras . För att göra världen till en fridfull plats , måste det styrande Saudihuset stoppas . Ett sätt är att hålla ett öga på de pengar som kommer från Saudiarabien och in i dessa länder. Men ännu viktigare är att det bör finnas en gemensam ansträngning för att göra Mecka och Medina till oberoende internationella islamiska städer som regleras av ett internationellt organ där muslimer av alla övertygelser har auktoritet .

Detta organ ska ha kontroll över de miljarder dollar som intjänas ifrån pilgrimer varje år . Dessa pengar kan spenderas på att skapa institutioner för högre utbildning och olika muslimska välgörenhetsprojekt. Att dee hittills intjänade miljarder som familjen Saud har tillskansa sig har spenderats på att främja terrorism och Saudiprinsarnas beskydd utav kasinon och bordeller – är väl känt . Heliga pengar som kommer från heliga ritualer bör användas till välgörande och konstruktiva ändamål. Om inte detta sker, bör omvärlden förbereda sig för den rena ondska som kommer från Huset Saud .

Den heliga Profeten förstörde alla avgudar i Guds Hus. Men det finns en idol kvar att krossa – Saudistyret och dess wahhabitiska avträde.

11 kommentarer

En tidlös ledare

En länge önskad, och väntad, dokumentär(kan man kalla det så?) om Imam Ali. Det är i alla fall en sammanfattad dokumentering utav honom, hans liv och gärning. Mycket fint gjord. Det är så roligt att se den yngre generationen kämpa på och levandegöra islam, på ett sätt som den äldre generationen tyvärr inte gjort hittills – på svenska dessutom!

I highly recommend ! Ta fram chipset och luta dig tillbaks 🙂

2 kommentarer