Arkiv för kategorin träning

Vänliga veckan

Doften av blommor sprider sig bara i vindriktningen, men en persons godhet sprider sig åt alla håll!

kindness

Man har återupptagit den s.k. ”Vänliga Veckan”, som i princip lades ned 1999. Den låg då sent på hösten och försvann i bruset av det nya, mer trendiga, Halloweenfirandet. Så man sket helt enkelt i den vänliga ansträngningen.

”Vänliga veckan” instiftades av tidningen Svenska Journalen redan 1946 sedan en trafikräknare under ett sex timmar långt arbetspass bara såg tolv personer som log, medan 8 569 såg ut som de var på väg till en begravning…jag kan tänka mig att siffrorna ser dystrare ut idag.

Nu återlanserar Läkarmissionen Vänliga Veckan, den här gången är det vecka 7(denna vecka alltså) och jag tycker personligen att det är en ypperlig vecka att lägga den på, dvs veckan när Alla Hjärtans dag infaller. Denna Valentins dag, som knappast fanns (eller i alla fall knappt uppmärksammades) fram till och med 90-talets mitt har idag vuxit sig så stor att den blivit ännu en ångest på himlen för många. Jag har förstått att om man inte ger något till alla man känner denna dag, då är det ett bevis på att man inte tycker om dessa personer, och har man ingen kärlek att dela dagen med, så blir man ledsen och nedstämd för det, då man ser att alla andra(just det, det är alltid ALLA andra) har en kärlek att dela dagen med. Och så känner de sig ännu mer ensam bara för det….

Då är det väl bättre att man viker en helt vecka, där man uppmärksammar – den idag nästan bortglömda – vänlighetens konst, och inkluderar att alla ska vara vänliga mot alla. Det tycker jag om. En hel vecka har man på sig alltså, att träna upp de förtvinade smile-musklerna lite.

I år är det vänlighet i trafiken, i hemmet, på arbetsplatsen och på nätet som gäller. Jag har sett att man trycker extra mycket på ‘nätkärleken’, så jag får väl passa på och skicka cyberkärlek till alla mina läsare – jag älskar er alla! Även ni som hatar… 🙂 !

– Vänliga Veckan är ett fantastiskt arv och vi vill se det som en möjlighet att bidra med lite ljus i februarimörkret. Vårt mål är att inspirera till ett vänligare samhälle, en vänligare värld och inte minst ett vänligare samtalsklimat på nätet, säger Johan Lilja på Läkarmissionen.

Imam Ali sa:Gud uppskattar när människorna tänker vänligt om varandra och bedriver välgörenhet mot varandra.” [Qurrar al-hekam, s. 91]

Han sa även:”Era relationer och möten med varandra skall vara med hjärtlighet och värme. Servera varandra koppar, fulla med kunskap och lärande, den ena ger av sin till den andre samtidigt som den andre erbjuder sin. Alla blir då nöjda med resultatet.” [Nahj ol-Balagha, tal 214]

Profeten sa: ”Att le emot sin broder är välgörenhet”, och han levde verkligen upp till detta själv, för Imam Ali(bland många andra vittnesmål) sa: ”Jag har aldrig sett någon som ler mer än Guds Budbärare”

Hashtagga: #vänligaveckan

Vanlighet_ar_smittsamt

2 kommentarer

Dax att träna?

.

Jag känner att det är dags att börja träna igen, börjar känna mig lite vek. Den här fågeln ser starkare ut än vad jag känner mig. Jag som var så väldig och stark en gång i tiden…:( !

.

Bird Pullups

Lämna en kommentar

Viva Espania!!!

Holland –  Spanien 0-1! Wihoooooo!!!!

FOTBOLLS-VM I SYDAFRIKA

Guld till Spanien
Foto: Reuters
.

Målet satt jäkligt långt inne måste jag säga. Första halvlek var rena sömnpillret, kändes som en match som lika gärna kunde ha spelats av gubbar och killar här nere på Mabyplanen. Så jag tappade intresset.

Men så tänkte jag att det ÄR ju faktiskt final. Jag måste se den, och andra halvlek utvecklades till något mer intressant och sevärt.

Jag var så irriterad på Spanien då de hade så många målchanser som de missade. Vet de – EM-mästarna – inte hur högt ett mål är?! MÅSTE dom skicka varenda boll ÖVER målet, när de väl får en chans!? Jag blir vansinnig på sånt.

Jag tycker om att se fotboll, men orkar inte med det egentligen. Håller jag inte på något lag så är det ointressant. Och om jag håller på ett lag och inte unnar det andra laget minsta framgång –  ja då blir det outhärdligt. Jag fattar inte hur folk orkar följa ett lag i ur och skur som de håller stenhårt på. Mina nerver håller inte. Jag flyger upp ur soffan, springer runt, hoppar, ut ur rummet (för att jag inte orkar se eländet – eller dramat)…. om vart annat, nästan hela tiden.

Så måste jag förstås prata också… inte alltid de vackraste ord heller, fast jag pratar mindre än jag rör mig i alla fall. Och på grund av allt detta kan jag inte titta på fotboll tillsammans med annat, civiliserat folk…. så jag tycker om att sitta ensam – endast familjen närvarande.

När Argentina förlorade sin usla match mot Tyskland mådde jag illa hela resten av dagen. Var irriterad på barnens pappa för att han satte på TV:n just på den kanalen. Jag har försökt undvika se VM-matcher, men den dagen var jag så slö så jag orkade bara sitta och se TV. Nåja, nu kan jag i alla fall sova gott med Spaniens seger på näthinnan!

Så här, si, låter min musik: Eviva Espana

Det här ni, det är dramatik: Eviva Espana.

Jag tar dom orden om igen: Eviva Espana.

Min serenad är muy bien, Espana por favor.

4 kommentarer

Min store starke far.

(Bild: Märkforsen, mellan Gautosjö och Storlaisan)

Jag har funderat lite om alla råd som man får angående sin hälsa: allt man ska göra och inte göra.

Man ska inte äta fet mat eller överäta, om man vill slippa hjärtinfarkt. Så ska man få i sig kalcium och motionera ofta för att slippa svagheter i skelettet…. osv. Min käre far är ett praktexempel på att allt detta inte stämmer – på alla i alla fall.

Det finns ingen – vågar jag säga tvärsäkert – som varit så aktiv och motionerat i hela sitt liv som pappa. Han är en person med enorm självdisciplin. Han är en lång och gänglig man, uppvuxen i Laisvall – där skog och fjäll dominerar hela omgivningen. Redan som liten batting följde han med sin egen far upp i fjällen, sommar som vinter, för att jaga och fiska.

Han var inte ens tonåring när han började ta fjällvägarna alldeles ensam. Det var hans helgnöjen och kunde tillbringa hela helgen ute i skog och berg, sovandes under en buske under bar himmel.

Än idag njuter han mest när han är där uppe, och sover ännu rakt under himlen – men nu har han ett skynke som han spänner upp mellan några träd eller buskar som tak. Jag antar att han blev trött på att vakna dyngsur morgnarna efter det regnat.

Så länge jag känt honom har han sprungit (sommarhalvåret) och åkt skidor (vinterhalvåret förstås): varannan dag……! EXAKT varannan dag i hela sitt liv.

Maten han äter är absolut inte fet och han överäter inte, dessutom dricker han mjölk som en kalv, så kalcium får han ju i sig mer än tillräckligt. ÄNDÅ fick  han en massiv hjärtattack för några år sedan. Det visade sig att artären till hjärtat var igentäppt till 90%, så han var väldigt nära döden.

Så fick han något år efteråt göra en höftoperation där han bytte ut höftleden, då hans var helt utnött! Ingen som känner min pappa har i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig att detta kunde drabba honom, av alla människor. Han som tagit hand om sig själv så bra jämt.

För att man ska förstå hur militantiskt självdisciplinerad han är så kan jag säga att efter höftoperationen åkte han hem och började långpromenera omedelbart – för att han skulle vara i form till sommarens fjällfisketurer – vilket är själva orsaken till hans eviga träning, och själva livsnerven i hans liv: fjällen och fisket, där han kånkar på sin 50 kilos ryggsäck upp och ner bland sjöar och fjälltoppar i minst 5 mil…

Hela vintern åker han ännu 1 mil skidor var annan dag – trots höftledsoperation och ägandes ett hjärta som till 33% är ”dött”. När han var frisk sprang han en mil varannan dag (det var han som fick mig att börja springa en gång i tiden), men numera promenerar han den sträckan istället, under det snöfria halvåret.

Det är minst sagt nedslående att veta att dessa saker drabbat min far, som alltid varit en sådan aktiv och viril hälsomänniska i hela sitt liv. Ska man lita på råd och rön…? Det tror jag man ska, men hur jäkla mycket ska man röra på sig för att slippa hjärtattack och skelettproblem egentligen?

(Såna här ställen brukade pappa ta oss och fiska på när vi var små)

3 kommentarer

Håll koll på kalorierna

En lista på hur mycket du förbränner vid olika aktiviteter. Nu när det är nytt år så är väl de flestas nyårslöften att tappa några kilon…? Här är några exempel på hur man kan gå tillväga. Själv brukar jag aldrig banta, jag rör mig hellre och äter sedan vad jag vill.

Tänk på att värdena är ungefärliga. Hur många kalorier du förbränner exakt styrs av din vikt, längd och vilken form du är i.

Aktivitet – Antal kalorier/ timme.

  • Aerobics: 168
  • Badminton: 151
  • Bergsvandring (packning 9-19 kg): 254
  • Bodybalance: 118
  • Body combat: 234
  • Body pump: 250
  • Boxpass: 234
  • Crosstrainer (medel): 218
  • Cykling: 234
  • Dans (träning): 135
  • Fotboll: 234
  • Golf: 118
  • Gå lätt: 95
  • Gå tufft: 135
  • Hopprep (medel): 236
  • Jogging lätt: 201
  • Jogging medel: 300
  • Gympa: 234
  • Kampsport: 300
  • Kajak, paddla: 135
  • Längdskidor (medel 6-8 km/h): 254
  • Pilates: 118
  • Roddmaskin: 250
  • Simma: 283
  • Skateboard: 147
  • Skridskor (medel): 218
  • Slalom (medel): 218
  • Stavgång: 177
  • Styrketräning: 168
  • Squash (medel): 396
  • Tennis: 168
  • Vattengympa: 118
  • Yoga: 118


(Källa: viktklubb.se)

1 kommentar

Katastrofläge!

_____________________________________________________________________

Det är katastrofläge för mig nu! Idag tränade jag på gym för första gången på över 2 månader. Jag blev chockad när jag måste gå ner över 10 kg på vikterna på en del stationer. Blir så oerhört förb#%@d på mig själv.

Den s.k. ”gynekologen” brukar jag ta 45 kg på, nu orkar jag inte mer än 32 kg om jag ska orka med 3×10 repetitioner. What?! Vad har hänt? Hur är det möjligt!? Det är vad man får betala för att man vilar (läs latar) sig några ynka månader!!! Jag får i princip börja om från början igen…

Så, istället för att bara träna övre eller undre halvan av kroppen (jag brukar alternera; övre kroppen en dag o nedre nästa dag, särskilt om jag tränar varje dag) så gick jag igenom alla muskler idag. Och jag ska göra samma sak i morgon! Sedan vilar jag en dag och börjar ”normalträna” igen.

Sedan har jag promenerat 8 000 steg (inte mer än 5 km), 3 500 av dessa tvingade jag Yomyom att följa med på. Jag lovade gå en mindre runda om HON lovade att gå himla snabbt i gengäld. Inga pauser för att lukta på blommorna. Det gick faktiskt bra, ska köra med det hädanefter. Var dock tvungen avsluta med en runda i lekparken så jag har något att locka med i morgon.
_____________________________________________________________________

4 kommentarer

Ny struktur…nytt liv?

—————————————————————

Min – i somras platta – mage har svullnat upp till en, för mig, helt oacceptabel proportion! Jag fattar inte hur jag lyckats samla på mig en bulle såhär… i och för sig har jag inte tränat det minsta lilla sedan början på juli, så svaret ligger kanske där någonstans. Det har varit semester och sedan Ramadan månad som kommit emellan.

Så… idag har jag och min lill-telning varit på långpromenad: över 2 timmar tog den och sträckte sig ända i slutkanten av Malmö. Härligt, men ack min stackars krooopp!!! Nu gäller bara att, i morgon, följa upp detta med fler långwalks, kryddat med en ordentlig omgång på gymmet… helst för all framtid. Jag bara FÅÅR inte göra såna här långa ”vilopauser”, jag avskyr att känna mig såhär vulgärt otymplig.

Problemet är att jag inte helt egoistiskt kan koncentrera mig på min egen kroppshydda, som jag ju vill, utan måste även ta itu med Yomyoms. Om jag kunde det skulle magen va borta inom någon vecka. När jag går in för något, så blir det snabba resultat – jag accepterar ingenting annat.

På morgonen pratade jag igenom den strategi som jag lagt upp för de närmsta 2 veckorna; Inget sockerbaserat, inget ”småplock” (som chips, ostkrokar edyl”) får inmundigas av någon utav oss. Varje dag efter skolan ska vi ta 1 timmes promenad. Hon blev ivrig och glad, faktiskt. Sa att istället för godis, kan vi göra grönsaksdippa som hon älskar.

Sedan ska jag försöka ta itu med min önskan om att prova nya mat-recept. Är så in i h-e trött på min mat, vill ha in nya influenser i köket. Det är bara så himla ansträngande att läsa recept, tycker jag. Avskyr det faktiskt. Men har förstått att det inte kommer att komma in annorlunda mat i mitt hus om jag inte gör det.

Så det ska bli intressant se om det blir någon förändring på detta försök till ”ett nytt, bättre, liv”. Efter 2 veckor ska jag göra upp nya planer. Allt för att göra det intressant för min lillflicka.
———————————————————————–

Lämna en kommentar

Snart akrobat?

————————————————————————————————-

Nu är det 3-4 dagar kvar till Ramadan månad, beror på vem som räknar, antar jag. Har dock börjat fasta idag redan, och hoppas, vid Gud, att det går bra. Jag behöver mycket tålamod att orka fasta dessa långa dagar som det ju blir detta år.

Jag tyckte det var tillräckligt jobbigt förra året, men i år är ju dagarna ännu längre. Fast jag mår sååå himla mycket bättre än förra året också, så jag ser fram emot detta år. Jag har ju kronisk värk i kroppen, har haft det i så många år. Men, förmodligen tack vare mina promenader och den typ av träning jag haft för mig sista året, så har jag blivit så mycket bättre.

Sista veckorna har jag upptäckt att jag återfått min vighet, som varit som bortblåst, dessa år. Vet inte vad detta beror på, om det är promenaderna, träningen, glukosaminen jag tar då och då, eller kanske öljästtabletterna( som innehåller alla vitaminer o mineraler och är bra för hud, hår, naglar och har gjort underverk med mitt hår)…. visserligen stretchar jag – inte EFTER promenaderna, som man ska – utan under promenaderna. Jag stannar plötsligt, på lämpligt ställe, och stretchar…sedan fortsätter jag i samma takt igen.

Man märker effekten först och främst vid bönen. Jag bokstavligen flyger upp till stående från sedjoud!!! Helt marvellous! Vad det nu än är som orsakat denna effekt så vill jag inte sluta med det…gäller bara ta reda på vad det är.

————————————————————————————————-

2 kommentarer

Crossfit i Malmö?

—————————————————————————————————

Är det någon som vet var i Malmö man kan träna Crossfit? Jag läste om det i tidningen Metro och blev jätteintresserad. Vill göra! NU!!!

Men hittar ingenstans i Malmö där detta utövas. Vad göra? Tycker det är allmänt trist att träna i hemmet, som de flaggar för, har redan gjort sånt i så många omgångar och år och vill absolut göra i grupp. But where? Snälla om någon vet något, meddela mig.

—————————————————————————————————-

Lämna en kommentar

Dagens gärning

————————————————————————————————

Har varit usel på att träna i sommar. Har vid ett fåtal tillfällen beslutat om att sätta igång igen och har då gjort en kraftansträngning och gått en dryg halvmil…. sedan har jag haft uppehåll tre veckor och gjort ännu en liknande ansträngning. Allt helt i onödan. Då man inte följer upp dagligen, eller varannan dag, så ger det ju inget.

Idag har jag dock tvingat ut både mig själv och min minsta dotter på en långpromenix. Hon gick med gå-stavar, men hon tröttnar ju på dom efter 10 min…så det har mest varit jag som burit på dom.

Promenad
7303 steg
4,38 kilometer
408 kalorier förbrända

Nu är Yumyum bjuden på ”tjejmiddag” (utan föräldrar). Tänk, 8 år gammal och ska ha tjejmiddag… jag var väl MINST det dubbla innan jag fick ha något sånt.
————————————————————————————————

Lämna en kommentar

Stavgång

————————————————————————————————-

Egentligen borde det vara omöjligt att bli less på vädret numera… eftersom det är så varierande under en och samma dag; Regn, sol, moln, blåst, varmt, kyligt…osv… ett helt smörgåsbord av väder serveras numera dagligen. Hur kan man då bli trött på det?

Men idag fick vi i allafall en hel del soltimmar. Vid halv ett gick jag och väninnorna till en ”ny” lekplats för att roa de små… ja, eller kanske mest för att själva få sitta o pladdra ifred medan ungarna leker o fikar o förhoppningsvis glömmer bort oss under stundom.

Lekplatsen var fantastisk, med inbyggda, nedsänkta hoppmadrasser, styrketräningsmaskiner i ett hörn (perfekt – gratis gym alltså). Gungor med långt sving, paraboler att sitta o snurra i – you name it. Varför har man aldrig hittat detta ställe förr?!? Tror jag själv ska smyga dit någon riktigt mörk natt o testa hur akrobatisk jag egentligen är nuförtiden. För lust fick man, bara inte idag…nån annan dag/vecka/mån/år… kanske.

Jag har inte tagit någon långpromenad på en hel månad nu!!! Känns som jag glömt hur man gör. Så jag tog min yumyum på en sådan tur. Hon skulle absolut ha gåstavarna hon hittat längst in i min garderob. Jag blev mycket glad för detta, att gå med stavar är ju bäst – om man vill bränna bra med fett.

Hon hade dock väldiga problem att få igång dom, jag visste inte att det kunde vara svårt gå m stavar?! Hon stapplade på som en gammal bil utan luft i ett par däck… underlig syn. Men hon ihärdade och efter 40 min var hon helt slut. Så jag fick ta stavarna under armen, sista biten förbi CityGross, för att köpa cigg till mig; som jag sedan avnjöt efter denna, knappa timmes, ”workout”. För när man slackat efter med träning o hälsa, som jag gjort, är det inte bra att bli alltför hälsosam på en gång. Man måste ju liksom fasa sig tillbaks igen, sakta men säkert.
————————————————————————————————

1 kommentar

Tillfälligt avbrott

——————————————————————————————————–

Ett avbrott i rutinen idag. Har inte haft tid för min dagliga träning ännu. Detta går inte…jag ska ju bli slim o tjusig till dotterns bröllop. Men är tacksam för att jag nu har ännu en vecka på mig att bli ett muskelberg i miniatyr (?).

Har haft en massa ärenden att göra på förmiddagen, sen har jag rullat köttbullar, sedan på banken osv… men MÅSTE hinna med åtminstone en längre promenad. Tror jag tar Yumyum med mig så får hon en rejäl omgång av motion också. Även om hon bävar för mina längre rutter runt Malmö.

Har precis pratat med svärsonens moder i telefon, hon planerar febrilt menyn till bröllpsfesten. Jag är en sån där konstig människa som oftast tar det coolt vid sånna här tillfällen. Fester har jag ordnat många, stora också…med många gäster. Förstår inte vad det är att hetsa upp sig för.

Man skriver ju bara ned allt som behöver göras. Då får man ju en snabb överblick över situationen. Sedan sitter man ned o väntar tills det blir dags att kavla upp ärmarna och börja agera. Innan dess löns det väl ändå int bli hysterisk eller nervös? Det hjälper ju inte heller…gjorde det det skulle man kanske göra en ansträngning och arbeta upp en hets, men som sagt, det är meningslöst.

Har man fest på lördag så kan man börja göra inköp kanske på torsdag. Förbereda… det som går, av maten på fredag och sätta på ugn och plattor på lördag. Voalá! Gästerna kan komma!
——————————————————————————————————

2 kommentarer

En lovande start på dagen

————————————————————————————————-

Nu har jag äntligen rasat ut i en enda stor träningsorgie på förmiddagen! Jag powerwalkade först i en timme, sedan gymade stenhårt i 1 timme och som avslutning powerwalkade jag hem i en halv timme…

DET borde väl ändå ta knäcken på magjäkeln??! Planerar att öka muskelmassan med 100% och reducera fettmassan med 80%! …Jag har en vecka på mig… 🙂 Tror någon jag kommer att lyckas med bedriften?

Har köpt en skitsnygg klänning till ketbeketaben (som ev ska hållas på söndag) som avslöjar alltför mycket. Och jag vill ju vara presentabel för min dotters skull, då alla på hennes makes sida förmodligen kommer att titta på mig och säga”… Aha, det är SÅDÄR hon tillslut kommer att se ut!..” Så för HENNES skull…

Nåja, nu ska jag ge mig i kast med matlagningen, ska bli Tikka Masala (indisk kycklingrätt) med såndär brun, grov bulgur till istället för ris. Tror inte jag gjort den maträtten förut så ska bli spännande se om det blir ätbart.
————————————————————————————————-

4 kommentarer

Picknick och nergile…

————————————————————————————————-

Igår, efter förtidsröstningen, gick jag och alla mina vänner – inklusive ett urval av våra barn – till stranden med picknick och nergile. Det var fantastiskt härligt. Det var ”muslimväder(!!)”, dvs varmt men ingen gassande sol…så det gick hur bra som helst att sitta mitt på sandstranden med picknick. Barnen vadade i havet och byggde sandslott…det var sååå idylliskt.

Vi gjorde en ”ekonomisk” picknick…en sån där :” varje-person-tager-vad-man-haver” picknick. Det visade sig bli en hel del…Själv gjorde jag min egen variant av ”timmen-te-tjine”(eller hur man nu ska stava det(?) samt en jordgubbs-o-walnötskaka…Alla andra hade med sig nåt liknande med olika sallader, äppelpaj m grädde, bröd i olika varienter.. o dyl.

Och jag som håller strikt(…?) diet denna vecka tillsammans med min lilla knapriga Yumyum. Den sprack där och då. Vi bäljade i oss allihop som om ingen av oss sett mat på veckor…Kan tänka mig att denna matorgie var en vulgär syn utifrån. Samtidigt som fiskmåsarna närmade sig, hotfullt cirkulerande ovanför oss, satt vi där o kämpade febrilt med att trycka in så mycket som möjligt i våra huvuden…

Äter man fööör sakta så är ju risken stor att man hinner känna att man faktiskt är mätt… så bästa sättet att få i sig av alla sorter är ju att hetsäta. Och jag anser att vi lyckades! Jag tror inte en smula blev kvar, så fiskmåsarna fick stå där snopna, med lång näbb, när vi gått.

Ingick en pakt med mig själv om att stiga upp och ta en milslång promenad kl halv 9 på morron idag och sedan spatsera raka vägen in på gymet efteråt.

Det bidde dock inget av detta idag! Ingenting funkar…vill bara skita i allt som har med dieter o träning! Jäkla skit!!! men jag kan ju inte ge upp…då visar jag ju min dotter att det är enkelt att vika sig vid minsta motstånd. Och det vägrar jag lära henne.! Så jag får stoiskt stå mitt kast…och fortsätta på detta träliga noterandet av ätning o dyl…

Jag frågade henne idag om hon tycker det är jobbigt med dieten...”Nä-ää…!!” sa hon, ”…jag får ju äta heeela tiden…!”. Hm… jag vet inte om det där var positivt eller negativ :-S . Ska jag verkligen lära henne att det är TILLÅTET att äta hela tiden? Ok. Hon äter väl inte HELA tiden, men i allafall varje 2,5 timme får hon något ”spännande”…HerreGud! hur vet man egentligen om man gör rätt?! Och när man gör fel?

…somebodey pleeeaase tell me…!!!!…
————————————————————————————————-

3 kommentarer

Träning och ambulanser

______________________________________________________________

Ja nu har jag äntligen börjat på allvar (igen) med träning. Blir hysterisk med min mage!! Promenerade igår 6 km samt gick på GYM(!!!) äntligen! Trots att jag tog i allt jag kunde o orkade så har jag inte så fasligt ont idag som jag trodde. ( vill gärna tolka det som att jag fortfarande är ytterst vältränad-men tyvärr är det nog inte därför)

Har hunnit gå 5 km på morron och det känns fantastiskt!! Varför känns det inte alltid såhär? Jag har dessutom tvättdag och då brukar jag oftast städa hela huset samtidigt. Så jag har en låååånng dag framför mig känner jag.

När jag promenerade såg jag en stackars kvinna (80 år var hon) som svimmade ett hundratal meter framför mig. Jag fick springa fram o hjälpa, som tur var fanns där redan en annan som stöttade henne bäst hon kunde. Jag ringde ambulans. Men under tiden började hon kvickna till och ville ABSOLUT inte ha någon ambulans.

Hon ville hem, men kunde inte stå på benen så vi tryckte ned henne på en förbipasserandes rullator där hon fick sitta. Det rann svett ifrån henne och hon var yr, men hon insisterade på att hon inte ville till något lasarett. Det var en jäkel till envis tant…men eftersom jag är envisare så satt hon kvar tills ambulansen anlände.

Man upphör dock aldrig att förvånas av folks lojhet inför andra, även om man ser att en människa uppenbart behöver akut hjälp. Inte för att jag på något sätt vill höja mig själv, för jag gjorde i princip ingenting annat än det man absolut måste – ta reda på situationen, ringa ambulans o stå kvar tills hjälpen anlänt…

Men under tiden det tog för mig att springa de hundratal meter jag hade fram till den svimmande kvinnan så passerade flera andra personer henne- gåendes och på cykel – och glodde på henne medan de passerade…!!! ÄNDÅ stannade ingen av dom!

Trots att världen myllrar av människor så är man ändå alldeles ensam när det verkligen gäller.

I Islam är inte människors rättigheter att få hjälp som är det väsentliga… utan folks SKYLDIGHETER att hjälpa varandra som är det fundamentala. Det är detta som demokratier har missat helt. Det hjälper inte att man orerar om rättigheter när folk inte känner eller ”uppfostras” till skyldigheter. Det är ju de som känner av skyldigheten som ger, den i nöd, dess rättighet!
______________________________________________________________

4 kommentarer