Arkiv för kategorin världen

USA:s statliga bidrag till Israel

…vida överstiger statens alla bidrag till den egna befolkningen.

”Sedan 1949 har USA gett Israel totalt $83.205 miljarder. De räntekostnader som bärs av de amerikanska skattebetalarna på uppdrag av Israel är $49.937 miljarder, vilket gör att det totala stödbelopp som de amerikanska skattebetalarna gett till Israel sedan 1949 uppgår till hela $133.132 miljarder. Detta innebär att USA: s regering har gett mer federalt stöd till den genomsnittliga israeliske medborgaren, varje år, än vad de har gett den genomsnittliga amerikansk medborgaren.”

Washington Report

Det är ändå konstigt, att ett land som är rätt så ekonomiskt välmående får så stora bidrag, när det finns så många andra länder i världen som har det riktigt dåligt – och det utan att lägga alla statliga pengar på militären och slösa bort dom på interna krig och terrorhandlingar.

Sedan har vi den vice premiärministern(tillika inrikesminister) i Israel: hans hustru Judy Mozes skrev nedanstående rasistiska tweet igår. Av vilket helt har förbigåtts i svensk media (jag har då missat det i alla fall), något jag undrar skulle ha förbigåtts ifall tweetaren varit gift med nån ifrån vilken annan regering som helst i världen? Denne Judy Mozes tog dock bort tweeten efter att resten av omvärlden hade protesterat mot hennes rasistiska kommentar. Hon bad om ursäkt, gubevars! Den lät såhär: “I apologize, that was a stupid joke somebody told me.”….den ursäkten kom rakt från hjärtat, det hör man ju tydligt :/

jm

 

6 kommentarer

Den nya eran av komplett idioti är här

Steven Emerson är en journalist, författare och ”expert” inom nationell säkerhet, terrorism och specifikt islamisk extremism. När man hör honom i denna intervju så inser man att endast på Fox News i USA kan idioter få dylika epitet. Vi har officiellt nu kommit in i en helt ny era av idioti, det är helt klart. Att en sån människa får den respekten att sitta och prata så att alla hör honom, och dessutom får betalt för det, och kallas för ”expert” visar på den hjärntvätt som den stackars amerikanska befolkningen dagligen genomgår. Om de kallat in en 10-åring för att informera om dessa ‘expertisområden’, så hade de säkerligen fått mer ackurat information.

Vad säger denne ‘expert’ då? Jo han ‘vet med säkerhet’ att staden Birmingham är helt muslimskt, och ickemuslimer kan inte gå in i staden. Även i Sverige(och i flera andra europeiska länder) finns flera autonoma zoner, där man har egna sharialagar och ingen ickemuslim kan eller vågar gå in där….detta är en expert, inkallad för att upplysa en okunnig publik om kunskap som gått dem helt förbi. Jag ser denna typ utan ‘kunskap’ florera både bland ledare och anhängare i Sveriges 3:e största parti.

Efter detta uttalande hamnade han dock i blåsväder, särskilt i sociala medier. Storbritanniens Premiärminister David Cameron kallar honom för en ”komplett idiot”, och Emerson har efter all uppmärksamhet gjort en s.k. ‘pudel’.

– När jag hörde det satte jag min gröt i halsen och trodde att det var 1 april. Vad han borde göra är att se hur Birmingham är ett perfekt exempel på hur olika människor sammanförs, säger Cameron till ITV.

LÄS MER HÄR .

Men han lär väl ändå fortsätta att kallas in som ”expert” på Fox News, då han visat sig ha exakt de kvalitéer de söker efter hos deras expertkommentatorer.

 

 

#hjärntvätt #emerson #idioti

2 kommentarer

Angående #illridewithyou och dådet i Sydney

16341_L16x9

Jag är väldigt imponerad utav hur australiensarna har reagerat gentemot muslimer efter det terrordåd som galningen Haron Monis utförde här om dagen. Han tog 17 personer som gisslan i ett café i Sidney under 16 timmar. Det han ville ha var en ISIS-flagga….(??). Hade han verkligen inte kunnat få tag på en sån på ett enklare sätt, undrar man ju lite impulsivt? Det hela slutade med att 3 personer dog, en av dom var gisslantagaren själv.

Denne Haron Monis är en iranier som konverterade från shia till sunniislam. I samband med att han konverterade bytte han också namn från Mohammed Hassan Monteghi till Haron Monis, varför han fann det nödvändigt att byta namn förstår jag inte. Det verkar lite onödigt, men nu var det så i alla fall. Han har bott i Australien i ca 20 år och under hela den tiden har de iranska myndigheterna upprepade gånger varnat Australien för denne man, som poserat som Ayatollah vi flera tillfällen, men som inte alls har någon sådan utbildning.

Fars News Agency rapporterade att Iran 1996, via Interpol, begärt att Haron Monis utlämnas till Iran för omfattande finansiella bedrägerier”, men att den begäran avslogs Haron Monis hävdade att han skulle bli förföljd i Iran för sina ”liberala” åsikter. Han blev så småningom beviljad politisk asyl i Australien.

Innan Haron Monis blev en islamistkombattant var han VD för en turistbyrå i Iran. Han försvann från Iran med $ 200.000 av sina kunders pengar, och har sedan dess varit efterlyst för bedrägeri i Iran.

Australiska medier hade länge köpt Haron Monis egna ‘varumärke’ av sig själv. Som t.ex i januari 2001, Australian Broadcasting Corporations Radio i programmet The Religion Report profilerade Haron Monis, innan hans namnändring, som liberal: ”Medan vi är i Sydney, pratar vi med Ayatolla Manteghi Borujerdi, en iransk präst som bejakar en liberal linje av islam farligt liberal, eftersom hans åsikter har lett till att hans fru och två döttrar hålls som gisslan i Iran.

Fars News har också i en artikel med rubriken; ”Bedragaren som inte återvände till Iran under ursäkten avpolitisk asyl ”, kritiserade också de västerländska medierna för att betona hans iranska ursprung, trots att Iran varnat Australien för honom och tagit emot honom med öppna armar, just pga att han själv säger sig inte vara önskvärd i sitt hemland och att han inte håller med den iranska politiken. Han har till och med lämnat shia och konverterat till sunni-islam, vilket till slut lett honom till den extremism som tillslut dödade honom, samt 2 personer.

Irans biträdande utrikesminister Ebrahim Rahimpour sa: ”Trots flera anmälningar till australiska regeringen om Haron Monis kriminella bakgrund och vi bad dom hålla honom under noggrann uppsikt, gav de honom ingen sådan uppmärksamhet,” berättade Rahimpour i den statliga televisionen i tisdags.

Haron Monis har en historia med extrem våld och skulle snart ställas inför anklagelser för sexulabrott, samt medhjälp till mordet på sin ex-fru…ändå var han satt på fri fot av domstolen! Och förra månaden lade han upp ett meddelande på sin hemsida där han utlovar lojalitet till ”Den islamiska khalifen”, dvs ledaren för IS/Daesh.

Notera nedan är ett foto på Haron Monis ex-fru Zahra Mobashaeri, som han hävdade hölls som gisslan i Iran, tillsammans med deras 2 döttrar. Varpå han fick politisk asyl i Australien. Så här går det oftast till när Iranier söker ‘politisk asyl’ i andra länder. Det finns oftast ingen grund för sådan typ av asyl för Iranier. Och det vet också de flesta immigrationsmyndigheter om, därför är det inte sällan som iranier nekas uppehållstillstånd pga asylskäl. De måste då hitta på olika orsaker och låtsas att de konverterat till kristendomen, eller har en annan sexuell läggning, eller något annat kontroversiellt som går hem hos olika myndigheter världen över.

Fotot nedan är från 2010: Haron Monis ex-fru, Zahra Mobashaeri (andra från vänster) står bredvid dåvarande vetenskapsministern Kamran Daneshjoo.

xwf

Jag började med att säga att jag var imponerad utav hur australiensarna hanterar rasismen i landet. #illridewithyou är en hashtag som erbjuder solidaritet med Sydneys muslimer efter belägringen och gisslandramat som Haron Monis utförde härom dagen. Följ hashtagen här:

#illridewithyou

 

2 kommentarer

Sverige; just nu ett gisslandrama

cancersvulst

Nu har Sverigedemokraterna(SD) tagit sitt land som gisslan, kan man milt uttrycka det. De har sett till att deras (älskade?) Sverige har fått en regeringskris av sällan skådat slag i landet. I omröstningen om budgeten idag, har de valt att rösta på Alliansens budget, istället för sin egen, och därmed tvingas den sittande regeringen att antingen regera på oppositionens budget, eller avgå eller utlysa nyval. Ett nyval kostar i miljardklassen, och kommer förmodligen inte heller att resultera i att ge vårt styre någon annan ställning än som det ser ut idag, så det vore synd och skam att slösa de pengarna. Avgår regeringen kommer förmodligen de ändå att återkomma, säkerligen i samma skepnad då inga andra regeringsalternativ finns, vilket gör ‘lekstugelekarna’ de håller på med i riskdagsbyggnaden, ännu löjligare.

SD har lovat att rösta emot varje regeringsbudget som inte låter SD styra den.  Det är därför det är en något prekär situation. Från början ansåg jag det galet, och blev så irriterad över hur ett parti, som anser sig ‘arbeta för Sverige’, och vill ‘värna svensk tradition’ har skapat sådan krissituation – helt genom att strunta i de svenska riksdagstraditionerna. Tradition, och faktiskt en regel i sammanhanget, är att man INTE fäller en regering, utan om kris uppstår och regeringens budgetförslag ser ut att bli överröstat, då lägger oppositionen ned sina röster helt. Då vinner automatiskt regeringens budget.

Men läget är inte krisartat enbart pga SD, utan även utav de andra riksdagspartierna. Trots Löfvéns ständiga handutsträckning mot oppositionspartierna i Alliansen, så har ingen utav dom tagit emot den. Alliansen har meddelat att de kommer att rösta på deras egna budgetförslag. Vilket gör att krisen är fullskalig! Det är mycket prestige, vilket visserligen ligger helt i linje med många av Allianspartiernas vurm för den amerikanska regeringen. Men jag anser nog att det borde vara en varningsklocka för alla inblandade, att se hur de sköter styret i det landet. Jag kan inte tänka mig att någon är avundsjuk på beslutsfattarna där, som inte kan genomföra något någon gång alls. De röstar ned varandras förslag stup i ett, och vad som förslösas är pengar, tid och folkets hopp om ett liv.

Ska vi få samma parlamentariska situation nu, även här i Sverige? Ja, tydligen anser Alliansens partier att det är värt det. Vem är vinnaren i detta absurda scenario? Man säger att det är Löfvéns ansvar att lösa problemet, men jag anser nog att det var precis det han försökt att göra från ett helt år tillbaka då han sökt samarbete över blockgränsen, och igår då han kallade till möte med alla andra partier. SD har egentligen bara gjort vad de ansett vara korrekt. Det borde dock, om det finns någon intelligentia i riksdagen alls, svetsa samman alla andra partier – som med vurm har sagt att de INTE vill ha en riksdag där SD har någon som helst talan.

Det är nu upp till bevis. Jag röstade själv inte på något utav regeringspartierna, så det är inte därför jag anser att andra borde samarbeta med dom. Däremot måste Sverige ha ett regeringsdugligt styre, landet kommer att förlora massivt på det annars. Vad tror Allianspartierna att de skulle förlora i att samarbeta? Det innebär ju bara att de som samarbetar får mer uppmärksamhet under de kommande 4 åren. Och eventuellt så skulle de små partierna (C, KD, Fp) förmodligen få mer att säga till om, än vad de haft i den Moderatstyrda Alliansen. Löfvén har gett väldigt mycket till Mp och V (trots att V bara är en samarbetspartner) hittills. Så Löfvén verkar inte snål med att ge sina samarbetspartners vad de vill ha….återstår nu att se hur lågt man kan komma i prestige, år 2014, i Alliansen.

 Moder Svea gråter….

Lämna en kommentar

Världens största, och farligaste, pilgrimsfärd på intåg

Vår planets största sammankomst, alla kategorier. Detta sker VARJE ÅR! Förra året kom drygt 20 miljoner, förmodligen slås det rekordet även i år!

Hur många svenskar har hört talas om detta? Högt räknat: förmodligen ingen. Huffingtonpost och Independent News skriver om denna ‘jordskredshändelse’, som helt går omvärlden förbi.

Denna händelse (som heter Arbaeen), som sker varje år, 40 dagar efter s.k. ”Ashura”, dvs den dag i historien som Profeten Muhammeds(s) barnbarn, Imam Hussein, och hans anhängare brutalt slogs ned och dödades när de stod upp emot en korrupt och despotisk tyrann. Han anses av alla grupperingar i världen som en stor förebild som revolutionär och frihetshjälte. Det är också en orsak varför händelsen inte tas upp i några media.

Även om denna pilgrimsfärd mest klassas som en shiamuslimsk högtid, så deltar även sunnimuslimer, kristna, yazidis, zoroastrier och sabier både i vallfärden och i att servera pilgrimerna mat och dryck. Varje år slås nya rekord av antalet deltagare i vallfärden. De senaste 10 åren har dessutom våldet emot pilgrimmerna ökat hela tiden. Då det, som sagt, anses vara en shiamuslimsk tilldragelse så hotas de hela tiden utav ”sunnigrupper” så som daesch och isis mfl. I år är det farligare än någonsin, men deltagarna kommer säkert ändå inte att understiga förra årets dryga 20 miljoner. Så stark är drivkraften i händelsen som skedde över 1330 år sedan i Karbala, Irak.

En del börjar flera månader innan dagen ”Arbaeen”, för de börjar gå, till fots alltså, ända ifrån Indien och Pakistan, en del. Huffington Post skriver i sin artikel enligt nedan:

It’s not the Muslim Hajj, or the Hindu Kumbh Mela.. Known as Arbaeen, it is the world’s most populous gathering and you’ve probably never heard of it! Not only does the congregation exceed the number of visitors to Mecca (by a factor of five, in fact), it is more significant than Kumbh Mela, since the latter is only held every third year. In short, Arbaeen dwarfs every other rally on the planet, reaching twenty million last year. That is a staggering %60 of Iraq’s entire population, and it is growing year after year.

arbaeen

Above all, Arbaeen is unique because it takes place against the backdrop of chaotic and dangerous geopolitical scenes. Daesh (aka ‘Islamic State’) sees the Shia as their mortal enemy, so nothing infuriates the terror group more than the sight of Shia pilgrims gathering for their greatest show of faith.

There’s another peculiar feature of Arbaeen. While it is a distinctively Shia spiritual exercise, Sunnis, even Christians, Yazidis, Zoroastrians, and Sabians partake in both the pilgrimage as well as serving of devotees. This is remarkable given the exclusive nature of religious rituals, and it could only mean one thing: people regardless of color or creed see Hussein as a universal, borderless, and meta-religious symbol of freedom and compassion.

Why you have never heard of it probably has to do with the fact that the press is concerned more with negative, gory, and sensationalized tabloids, than with positive, inspiring narratives, particularly when it comes to Islam. If a few hundred anti-immigration protestors take to the streets in London and they will make headlines.. The same level of airtime is awarded to a pro-democracy march in Hong Kong or an anti-Putin rally in Russia.. But a gathering of twenty million in obstreperous defiance of terror and injustice somehow fails even to make it into the TV news ticker! An unofficial media embargo is imposed on the gargantuan event despite the story having all the critical elements of an eye-catching feature; the staggering numbers, the political significance, the revolutionary message, the tense backdrop, as well as originality.. But when such a story does make it through the editorial axe of major news outlets, it creates shockwaves and touches the most random people.

Among the countless individuals inspired by it, is a young Australian man I met several years ago who had converted to Islam. Evidently, no one takes such a life-altering decision lightly, so upon inquiry he told me it all started in 2003. One evening, as he was watching the news only to be drawn by scenes of millions streaming towards a holy city known as Karbala, chanting the name of a man he had never heard of: ”Hussein”. For the first time in decades, in a globally televised event, the world had caught an glimpse into previously suppressed religious fervor in Iraq.

With the Sunni Ba’athist regime toppled, Western viewers were eager to see how Iraqis would respond to a new era free from dictatorship persecution. The ‘Republic of Fear’ had crumbled and the genie had irreversibly escaped from the bottle. ”Where is Karbala, and why is everyone heading in its direction?” he recalls asking himself. ”Who is this Hussein who motivates people to defy all the odds and come out to mourn his death fourteen centuries after the fact?”

What he witnessed in that 60-second report was especially moving because the imagery was unlike any he had ever seen. A fervent sense of connection turned human pilgrims into iron filings, swarming together other as they drew closer to what could only be described as Hussein’s irresistible magnetic field. ”If you want to see a living, breathing, lively religion, come to Karbala” he said.

How could a man who was killed 1396 years ago be so alive and have such a palpable presence today that he makes millions take up his cause, and view his plight as their own? People are unlikely to be drawn into a dispute (much less one that transpired in ancient times) unless they have a personal interest in the matter. On the other hand, if you felt someone was engaged in a fight over your right to freedom, your prerogative to be treated justly, and your entitlement to a life of dignity, you would feel you had a vested interest and would empathize with him to the point where conversion to his beliefs is not a far-fetched possibility.

 

The Ultimate Tragedy

Hussein, grandson of the Prophet Muhammad, is revered by Muslims as the ”Prince of Martyrs”. He was killed in Karbala on a day which became known as Ashura, the tenth day of the Islamic month of Muharram, having refused to pledge allegiance to the corrupt and tyrannical caliph, Yazid.

He and his family and companions were surrounded in the desert by an army of 30,000, starved of food and water, then beheaded in the most macabre manner, a graphic tale recounted from pulpits every year since the day he was slain. Their bodies were mutilated. In the words of the English historian Edward Gibbon: ”In a distant age and climate, the tragic scene of the death of Hussein will awaken the sympathy of the coldest reader.”

Shia Muslims have since mourned the death of Hussein, in particular on the days of Ashura, then, forty days later, on Arbaeen. Forty days is the usual length of mourning in many Muslim traditions. This year, Arba’een falls on Friday 12 December.

Long Trek

I travelled to Karbala, my own ancestral home, to find out for myself why the city is so intoxicating. What I witnessed proved to me that even the widest-angle camera lens is too narrow to capture the spirit of this tumultuous, yet peaceful gathering.

An avalanche of men, women and children, but most visibly black-veiled women, fill the eye from one end of the horizon to the other.The crowds were so huge that they caused a blockade for hundreds of miles.

The 425 mile distance between the southern port city of Basra and Karbala is a long journey by car, but it’s unimaginably arduous on foot. It takes pilgrims a full two weeks to complete the walk. People of all age groups trudge in the scorching sun during the day and in bone-chilling cold at night. They travel across rough terrain, down uneven roads, through terrorist strongholds, and dangerous marshlands. Without even the most basic amenities or travel gear, the pilgrims carry little besides their burning love for ”The Master” Hussein. Flags and banners remind them, and the world, of the purpose of their journey:

O self, you are worthless after Hussein.
My life and death are one and the same,
So be it if they call me insane!

 
 

The message recalls an epic recited by Abbas, Hussein’s half-brother and trusted lieutenant, who was also killed in the Battle of Karbala in 680AD while trying to fetch water for his parched nieces and nephews. With security being in the detrimental state that makes Iraq the number one headline in the world, no one doubts that this statement is genuine in every sense.

Free lunch.. And dinner, and breakfast!

One part of the pilgrimage which will leave every visitor perplexed is the sight of thousands of tents with makeshift kitchens set up by local villagers who live around the pilgrims’ path. The tents (called ‘mawkeb’) are places where pilgrims get practically everything they need. From fresh meals to eat and a space to rest, to free international phone calls to assure concerned relatives, to baby diapers, to practically every other amenity, free of charge. In fact, pilgrims do not need to carry anything on the 400 mile journey except the clothes they wear.

More intriguing is how pilgrims are invited for food and drink. Mawkeb organizers intercept the pilgrims’ path to plead with them to accept their offerings, which often includes a full suite of services fit for kings: first you can a foot massage, then you are offered a delicious hot meal, then you are invited to rest while your clothes are washed, ironed, then returned to you after a nap. All complimentary, of course.

For some perspective, consider this: In the aftermath of the Haiti earthquake, and with worldwide sympathy and support, the UN World Food Programme announced delivery of half a million meals at the height of its relief efforts.. The United States military, launched Operation Unified Response, bringing together the massive resources of various federal agencies and announced that within five months of the humanitarian catastrophe, 4.9 million meals had been delivered to Haitians. Now compare that with over 50 million meals per day during Arbaeen, equating to about 700 million meals for the duration of the pilgrimage, all financed not by the United Nations or international charities, but by poor laborers and farmers who starve to feed the pilgrims and save up all year round so that visitors are satisfied. Everything, including security is provided mostly by volunteer fighters who have one eye on Daesh, and another on protecting the pilgrim’s path. ”To know what Islam teaches,” says one Mawkeb organizer, ”don’t look at the actions of a few hundred barbaric terrorists, but the selfless sacrifices exhibited by millions of Arbaeen pilgrims.”

In fact, Arbaeen should be listed in the Guinness Book of World Records in several categories: biggest annual gathering, longest continuous dining table, largest number of people fed for free, largest group of volunteers serving a single event, all under the imminent threat of suicide bombings.

2014-11-24-B2j0782IMAEqQLd.jpg

Unmatched Devotion

Just looking at the multitudes leaves you breathless. What adds to the spectacle is that, as the security conditions worsen, even more people are motivated to challenge the terrorist threats and march in defiance. Thus, the pilgrimage isn’t a mere religious exercise, but a bold statement of resistance. Videos have been posted online showing how a suicide bomber blows himself up in the midst of the pilgrims, only to have the crowds turn out in even greater numbers, chanting in unison:

If they sever our legs and hands,
We shall crawl to the Holy Lands!

 
 

The horrific bomb blasts which occur year-round, mostly targeting Shia pilgrims and taking countless lives, illustrate the dangers facing Shias living in Iraq, and the insecurity that continues to plague the country. Yet the imminent threat of death doesn’t seem to deter people – young and old, Iraqis and foreigners – from making the dangerous journey to the holy city.

It isn’t easy for an outsider to understand what inspires the pilgrims. You see women carrying children in their arms, old men in wheelchairs, people on crutches, and blind seniors holding walking sticks. I met a father who had travelled all the way from Basra with his disabled boy. The 12-year-old had cerebral palsy and could not walk unassisted. So for a part of the trek the father put the boy’s feet on top of his and held him by the armpits as they walked. It is the kind of story out of which Oscar-winning films are made, but it seems Hollywood is more concerned with comic heroes and with real life heroes whose superpower is their courage and commitment.

Golden Dome of Hussein

Visitors to the shrine of Hussein and his brother Abbas are not driven by emotion alone. They cry be reminded of the atrocious nature of his death, in doing so, they reaffirm their pledge to his ideals.

The first thing that pilgrims do upon reaching his shrine is recite the Ziyara, a sacred text which summarizes the status of Hussein. In it, they begin the address by calling Hussein the ”inheritor” of Adam, Noah, Abraham, Moses and Jesus. There is something profound in making this proclamation. It shows that Hussein’s message of truth, justice, and love for the oppressed is viewed as an inseparable extension of all divinely-appointed prophets.

People go to Karbala not to marvel at the city’s landscape – lush with date palms, or to admire the mausoleum’s physical beauty, or to shop, be entertained, or to visit ancient historical sites. They go to cry. To mourn and experience the angelic aura of Hussein. They enter the sacred shrine weeping and lamenting the greatest act of sacrifice ever seen.

It is as though every person has established a personal relationship with the man they have never seen. They talk to him and call out his name; they grip the housing of his tomb; they kiss the floor leading into the shrine; they touch its walls and doors in the same manner one touches the face of a long-lost friend. It is a picturesque vista of epic proportions. What motivates these people is something that requires an understanding of the character and status of Imam Hussein and the spiritual relationship that those who have come to know him have developed with his living legend.

If the world understood Hussein, his message, and his sacrifice, they would begin to understand the ancient roots of Daesh and its credo of death and destruction. It was centuries ago in Karbala that humanity witnessed the genesis of senseless monstrosities, epitomized in the murderers of Hussein. It was pitch black darkness v. Absolute shining light, an exhibition of vice v. a festival of virtue, hence the potent specter of Hussein today. His presence is primordially woven into every facet of their lives. His legend encourages, inspires, and champions change for the better, and no amount of media blackout can extinguish its light.

”Who is this Hussein”? For hundreds of millions of his followers, a question this profound, which can cause people to relinquish their religion for another, can be answered only when you have marched to the shrine of Hussein on foot.

1 kommentar

Sanningen chockade mig

truth

 

Nedan är ett inlägg som en kvinnlig religionslärare i Saudiarabien gjorde på sin facebook. Den beskriver väldigt bra den syn på shia som många ifrån sunnimuslimska länder blir istoppade från ung ålder. Det är inte konstigt att shiamuslimer dagligen mördas världen över, då sådant hat och falsk propaganda, ständigt följer folk vart de än går. Idag sitter en shiamuslimsk ledare dödsdömd i Saudiarabien. Han är dömd för att i åratal ha jobbat för minoritetsgrupperna i landet Saudi. Minoriteterna är olika kristna grupper samt shia. Han har jobbat för att kristna ska få bygga sina kyrkor och ha samma rättigheter som den sunnimuslimska majoriteten, lika mycket som han har jobbat för att den shiamuslimska minoriteten i landet ska få samma rättigheter som majoriteten. Resultat: dömd till döden genom halshuggning! Detta fungerar bara i ett land där man från vaggan uppgöds på ren och skär rasism. Och det ‘lustiga'(?) är att det var just denna cyniska syn på människor som islam är mest emot. Nedan är inlägget, som är översatt av en svensk/arabisk kvinna.

_________________________________________________________________________

Sanningen chockade mig

Jag är en religionslärare i en gymnasieskola i Saudiarabien. Även om alla mina elever (som är tjejer) är sunni muslimer, har jag några arbetskamrater som är Shia.. De kommer till vår stad på söndag kväll och återvänder till sina föräldrar (som bor på en annan stad) på torsdagen, efter arbetstiden..
Jag erkänner att jag bar på en fruktansvärd hat gentemot dem, jag undvek till o med att vidröra deras händer eller deras ägodelar..
I många fall berättade jag för mina elever om det stora hotet som Shia bär mot oss, att de bär på dåliga egenskaper och varnade mina elever för dessa lärar som är Shia. Mina elever delade samma tankar och fruktan för dessa farliga människor (Shia)..

Under detta året (2014-01-01 eller 1436-01-01 .h.) beslutade jag mig för att yttra mitt missnöje gentemot mina Shia kamrater och motbevisa deras tro med all kunskap som jag har.. Men en röst inom mig sa att de kommer inte att erkänna dessa synder som de egentligen begår..

Då bestämde jag mig för att klä ut mig under Ashora kvällarna och tillsammans med min chaufför besöka deras församlings platser, efter att jag hade frågat och fått reda på var de utför dessa ceremonier.. Min avsikt var att filma alla dessa stunder som jag länge har fått talas om av mina föräldrar och alla andra.. Som tex då Shia begår ”Zina” i dessa församlingar och då kvinnorna kommer i direkt kontakt med männen.. Jag ville filma alla dessa synder och använda det som bevis för att avslöja deras onska, så som mina föräldrar har sagt till mig sedan jag var ett litet barn.. Jag bad min chaufför om att han ständigt skulle iaktta sin mobiltelefon, då vi hade kommit överens om att jag skulle ringa honom för att rädda mig, så fort jag sätts i fara..

När vi väl var framme, hoppade jag ut ur bilen. Sakta och med osäkra steg, började jag gå mot deras mötesplats.. Jag erkänner att rädslan inom mig ökade, samtidigt som jag var säker på att jag begick en synd mot Gud och mot mig själv, genom att söka mig in till sådana platser. Därför recitera jag hela tiden några meningar så som ”Astaghfur Allah wa atobo elayh ” , jag bad gud om skydd och förlåtelse..
Framför mig såg jag en stor entré dörr, som männen gick igenom. Jag såg inga kvinnor gå igenom denna dörr.. En av männen som gick förbi vände sig mot mig och sa ”Syster, kvinnornas entré dörr finns på andra sidan av byggnaden..
Jag skyndade mig åt det hållet som mannen berättade om och såg framför mig en liten dörr som kvinnorna gick igenom.. En röst inom mig varnade mig för en fälla som troligen skulle finnas där inne.. Jag var tveksam om jag skulle gå in eller låta bli.. Där jag stod, kunde jag urskilja några kvinnor som barmed sig sina spädbarn in till byggnaden. Jag beklagade denna handling och sa inom mig ”SubhanAllah dessa människor lär sina barn hur de ska synda, redan då de är spädbarn”.. Jag upplevde en konstig känsla och var rädd att jag skulle väcka deras uppmärksamhet.. Men samtidigt ville jag inte ge upp, så jag samlade all kraft jag hade och.. gick in.. Där överraskades jag av att det enbart fanns kvinnor i lokalen. Deras mötesplats bestod av en stor lokal, där ett antal stolar hade ställts i mitten och längst väggarna fanns det soffor.. På en av väggarna fanns det en fastmonterad stor tv-skärm, där alla stolar hade ställts riktade mot skärmen.. Jag gick fram och satte mig på en stol och började iaktta allt runtomkring mig. Det fanns en grupp kvinnor som delade ut te, kaffe, vatten och dadlar. Alla var beslöjade, inte en enda av dem var utan sjal..

Efter en stund började programmet från männens håll, medan kvinnorna satt och kollade på det via den stora tv-skärmen som är framför mig.. En man vid 20 årsåldern började programmet med att recitera 6 ayat ur surah al-Baqara (Koranen) och sedan hela surah Aal-Fajr.. Det konstiga var att han läste allt på ett korrekt sätt, han varken tog bort eller la till en enda bokstav.. Efter det kom en man kanske vid 60 årsåldern och började recitera en Nashid (latmiya) på den allmänna tal dialekten, som är ganska lik den Irakiska dialekten. Under denna tid hade kvinnorna täckt deras ansikten med deras abaya och började gråta på ett smärtsamt sätt. Några slog handen på höften medan andra slog på bröstet, som om de upplever en stor katastrof som har drabbat deras käraste.. Efter det gick en annan man fram, som hade på sig en svart manlig abaya och en svart ”emama” (en svart tyg-ring som en sayed har på huvudet).. Han började med att sända en hälsning till Profeten saw och Ahlulbayt a.s. Han läste också en dikt, men på riksarabiska. Sedan reciterade han några ayah från Koranen och började förklara dem. Hans föreläsning dröjde upp till en timme. Han avslutade med att berätta lite om Husseins liv, han nämnde sådan information som jag aldrig har fått talas om, samtidigt började alla, både män och kvinnor, gråta på ett smärtsamt sätt. Efter det gick alla hem, utan att jag fick vittna ett möte mellan kvinnorna och männen så som jag hade förväntat mig. På vägen hem var jag jätte osäker, jag tänkte på det som föreläsaren/Imamen sa, jag ville svara honom. Men vad för svar hade jag kunnat använda mig av?

Jag började vrida och vända på det som föreläsaren sa, samtidigt som osäkerheten inom mig började växa.

[42:23] ”قُل لَّا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ أَجْرًا إِلَّا الْمَوَدَّةَ فِي الْقُرْبَى”.

[42:23] Säg [Muhammad]: ”Jag begär ingen ersättning av er för detta [budskap]; jag ber bara att ni ger [medmänniskorna] den kärlek [de har rätt att vänta].”

Då vände jag mig till min far, eftersom han kan hela Koranen utantill, och frågade honom vad denna aya betyder och vem den avser. Då sa han att den avser profetens fruar och döttrar.. Och att Gud vill att alla människor ska älska profetens fruar och döttrar. Då frågade jag om detta var den enda förklaringen och hans svar var JA..
Då frågade jag honom ”far, är mina barn Fahad, Mshari och Noof som besläktade med dig?” Då sa han ”Så klart JA”.. Då frågade jag ”tillåter du att någon misshandlar dem?”. Med en aggressiv röst sa han att ingen vågar komma i närheten av dem så länge han lever.. Då frågade han mig varför jag ställer sådana frågor?. Jag att de är enbart din dotters barn, inte barn till en av dina söner.. Då sa han ”älskling vad är det du säger, har jag någonsin skiljt mellan dina barn och dina bröders barn?”.. Med en förvåning i rösten frågade jag honom ” varför tillät muslimerna att profetens barnbarnen, av sin enda dotter, mördas på detta sättet, samtidigt som de visste att profeten älskade honom och hans bror Hassan jätte mycket?”..
Då sa min far ”min dotter, lyssna på mitt råd till dig.. Kom aldrig i närheten av sådana tankar, de kommer att förstöra din religion. Vi behöver inte blanda in oss i sådana ämne, Det är Gud som dömer och straffar!!. Hussein gjorde ett misstag genom att stå emot sin ledare (Yazid) och har fått sitt straff”.. Sedan började min far kolla på mig på ett ondskefullt sätt, jag fick skuldkänslor för att jag ställde denna fråga.. Då avslutade jag vår diskussion med att tacka min far och bad Gud att välsigna honom..

Efter att jag gick hem, lyckades jag inte somna. Tack och lov att min man var på en arbrtsresa till Canada.. Jag gick upp i riktning mot min mans stora bokhylla som är full med religions- och historia böcker. Jag började leta i dessa böcker. Likt en törstig person i en torr öken, som letar efter vatten för att släcka sin törst.
Jag bläddrade igenom historian av Altubri och Ibn Alathir och Alkanduzi och Mota Malik och många andra.. Jag började leta direkt i innehållsförteckningen, där jag enbart fokuserade mig på allt som handlar om Ahlulbayt och allt som skedde under deras tid.. En stor chock fick jag då jag fann en skrift som heter ”Hadith al kesaa”, som jag läste ett antal gånger och började fundera på.. Sedan började jag läsa i historie böckerna om Bani Umayyah och Bani Abbas, där såg jag en solklar sanning.. Vad Bani Umayyah gjorde? Vad Bani Abbas gjorde? Varför de krigade mot Profetens hushåll.?!. Många sanningar avslöjades, efter att de länge hade varit dolda bakom lögnerna som min familj och min omgivning, som bestod av Sunniter, hade byggt upp.. Jag säger inte att jag har blivit en Shia nu, men jag erkänner att jag länge har varit orättvis mot oskyldiga människor (Shia), som vi länge har anklagat för kufr/shirk (att de tillber flera gudar) och andra anklagelser.. De är snälla människor, jag som länge har trott att deras handlingar är bara fjäsk, men nu ser jag att de är trogna muslimer som har upplevt mycket orättvisa..

Vad ska jag svara Gud när jag får frågan om varför jag hatade dem och mitt samtycke om alla anklagelser som de får??

Wallah, jag ska aldrig ge upp tills jag kommer fram till hela sanningen, även om detta skulle orsaka min död av min far, mor, man och mina bröder.. Däremot ska jag respektera mina bröder och systrar i religionen, efter att jag har lyckats bevisa att deras Gud är min Gud som är Allah, deras religion är min religion som är Islam, deras bok är min bok som är Koranen.. Varför ska jag bry mig om olikheterna mellan oss? Tänk om det är dom som följer den rätta vägen och det är vi som är fel?
Tänk om det är vi som gud beskrev i sin heliga bok (Koranen):

قُلْ هَلْ نُنَبِّئُكُمْ بِالْأَخْسَرِينَ أَعْمَالًا.. الَّذِينَ ضَلَّ سَعْيُهُمْ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَهُمْ يَحْسَبُونَ أَنَّهُمْ يُحْسِنُونَ صُنْعًا.. أُولَئِكَ الَّذِينَ كَفَرُوا بِآيَاتِ رَبِّهِمْ وَلِقَائِهِ فَحَبِطَتْ أَعْمَالُهُمْ فَلَا نُقِيمُ لَهُمْ يَوْمَ الْقِيَامَةِ وَزْنًا..
سورة الكهف آية 103-105

”Säg: ”Skall vi säga er vilka de är som i allt vad de företar sig är de största förlorarna..
[Det är] de som har inriktat hela sin strävan på det som hör till denna värld och ändå tror att de har levt ett gott och rättskaffens liv..
Det är de som avvisade sin Herres budskap och som inte ville tro att de [till sist] skall möta Honom.” Allt vad de har strävat mot skall gå om intet och på Uppståndelsens dag skall deras [goda] handlingar väga lätt inför Oss.
Surah Al-Kahaf aya 103-105

Jag har hittills inte fått tag på böcker som är skrivna av Shia, jag har hittills fått mina bevis enbart av våra böcker..
Det förvånar mig att alla dessa bevis finns i våra böcker och jag, som har studerat religionskunskap och examinerades av Imam Qasims universitet, inte har fått reda på denna information.. Om det inte hade funnits sådana som försöker dölja sanningens ljus för alla muslimer..

Åh min Herre jag ber om din förlåtelse för varje blick som jag gav dessa rättrogna människor och alla fula beskrivningar som jag bar om dem i mitt hjärta.. Ber om förlåtelse för alla förfalskade beskrivningar som jag samtyckte..

”يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِن جَاءكُمْ فَاسِقٌ بِنَبَأٍ فَتَبَيَّنُوا أَن تُصِيبُوا قَوْمًا بِجَهَالَةٍ فَتُصْبِحُوا عَلَى مَا فَعَلْتُمْ نَادِمِينَ”
سورة الحجرات آية 6..

”TROENDE! Om en människa som inte åtnjuter stadgat rykte [för tillförlitlighet] kommer till er med en upplysning, försök då reda ut [vad som är sanning], så att ni inte utan att inse det tillfogar [andra] skada och sedan måste ångra vad ni gjort.”
Surah Al-Hudjurat aya 6..

Åh min Herre ge mig styrka för att stå emot mina föräldrar och min omgivning.. Ameen

3 kommentarer

Den Bengaliska svälten: Hur britterna konstruerade det värsta folkmordet i mänsklighetens historia – för vinst

”Jag hatar indier. De är ett djuriskt folk med en djurisk religion. Hungersnöden var deras eget fel då de avlar sig som kaniner.

citat från den oftast mycket hyllade krigsministern Winston Churchill

Nedan är en sammanfattning utav en bortglömd katastrof(flera i en faktiskt). Den påminner mig om att historien upprepar sig ständigt. Vi tror att denna jakt på vinst och kapital är något relativt nytt, men hos oss har den regerat länge, vilket framkommer nedan. Vi (i väst) vill gärna tro oss själva vara civilisationens vagga och stolthet, medan vi nedmonterar hela samhällen, för en tillfällig vinst i plånboken. Folk i österlandet verkar oftast ända från början ha haft lite mer i huvudet än att sälja sin själv för profit. Som t.ex stormogulerna (nedan) som visserligen frossade och älskade rikedomar, men ändå sparade till sin befolkning inför sämre tider.

Britterna hade en hänsynslös ekonomisk agenda när de blev verksamma i Indien och de tog inte med empati för de infödda medborgarna när de kom – det är väl oftast så när västländer ‘invandrar’ i östländer? Känner någon något annat exempel nånstans?

Under den brittiska Rajandrabbades Indien av otaliga hungersnöder. Men värst drabbades Bengalen. Den första av dessa var år 1770, följt av allvarliga perider under åren 1783, 1866, 1873, 1892, 1897 och slutligen 1943 till 1944. Tidigare, när hungersnöd hade drabbat landet, hade de inhemska härskarna varit snabba att agera med att avvärja större katastrofer. Efter britternas intåg berodde visserligen de flesta hungersnöder på fördröjda monsuner, men huvudorsaken var britternas exploatering av landets naturresurser, som de gjorde helt för egen ekonomisk vinning. Ändå gjorde de lite för att erkänna förödelsen dessa åtgärder åstadkommit. Om något, så var de irriterade på de svårigheter svälten gjorde i att beskatta befolkningen.

Churchills-man-made-famine

Den första av dessa svältkatastrofer var alltså år 1770 och var ohyggligt brutal. De första tecknen på en kommande svält, syntes redan 1769 och svälten pågick till 1773. Denna dödade cirka 10 miljoner personer, miljoner fler än judarna inspärrade under andra världskriget. Det utplånade en tredjedel av befolkningen i Bengalen. John Fiske, i sin bok The Unseen World”, skrev att hungersnöden 1770 i Bengalen var långt dödligare än Digerdöden som terroriserade Europa under det fjortonde århundradet.

Innan britterna kom, dvs under landets vanliga Mogulstyret, krävdes bönder att betala en skatt på 10-15 procent av det som deras skördar gav. Detta säkerställde en bekväm kassa för de styrande, men även ett brett säkerhetsnät för bönderna ifall vädret inte skulle hålla för framtida skördar. År 1765 kom så britterna och fördraget i Allahabad undertecknades och Ostindiska kompaniet tog över ansvaret för att samla in avgifterna från dåvarande Moghulkejsaren Shah Alam II. Över en natt ändrades ‘hedersbevisningen’, som britterna nu insisterade på att kalla det, och inteskatter’för att undertrycka upproret ökade till hela 50 procent!! Bönderna var inte ens medvetna om att pengarna hade bytt ägare. De betalade, fortfarande i tron att det gick till kejsaren.

 

Partiella fel i grödan var en ganska vanlig företeelse i den indiska bondens liv. Därför var det överskottslager, som återstod efter att de betalat skatterna, så viktigt för deras försörjning. Men med den ökade beskattningen, minskade  överskottet snabbt. När det slog fel i skörden år 1768, fanns det vanliga skyddsnätet inte längre. Regnet år 1769 var dystert och nu syntes de första tecknen på den fruktansvärda svältkatastrofen som skulle komma.

Hungersnöden skedde främst i de moderna staterna Västbengalen och Bihar, men drabbade också Orissa, Jharkhand och Bangladesh. Bengal var, naturligtvis, den värst drabbade. Bland de värst drabbade områdena var Birbum och Murshidabad i Bengalen. Tusentals avfolkade området i hopp om att finna näring på annat håll, bara för att dö av svält senare. De som stannade kvar omkom ändå. Enorma hektar jordbruksmark övergavs. Vilda djur började trivas där, vilket resulterade i djupa och obeboeliga djungelområden. Tirhut, Champaran och Bettiah i Bihar på liknande påverkades i Bihar.

 

Abandoned

 

Dessförinnan, när hotet om en hungersnöd annalkade, hade de indiska härskarna avstå sina skatter och inlett kompensationsåtgärder, t.ex. bevattning, som inrättats för att ge så mycket lättnad som möjligt till de drabbade bönderna. De koloniala brittiska härskarna fortsatte att ignorera eventuella varningar som kom deras väg om svält. Även om svälten hade startat redan i början av 1770, då startade dödsfallen 1771. Det året höjde det Ostindiska kompaniet skatten till 60 procent som ersättning till sig själva för att så många av ‘deras’ bönder förlorat sina liv. Färre bönder gav mindre grödor som i sin tur innebar mindre intäkter. Därför blev det nu så att de ännu inte dukat under för svälten fick betala dubbel skatt för att säkerställa att den brittiska statskassan inte drabbades av några förluster under denna travesti.

Efter att ha tagit över efter moghulhärskaren, hade britterna utfärdat en omfattande order på kontantgrödor(s.k.avsalugrödor) som skulle odlas. Dessa var avsedda att exporteras. Så jordbrukare som använde sin mark för att odla ris och grönsaker var nu tvungna att odla indigo, vallmo och andra liknande grödor som gav ett högt marknadsvärde för dem, men som inte är till någon hjälp för en svältande befolkning. Det fanns ingen backup av ätbara grödor i händelse av svält. De naturliga orsakerna som hade bidragit till torkan var ett vardagligt problem för befolkningen, men de hade utarbetat åtgärder för detta, så folket hade alltid klarat sig bra. Det var det enögda vinstmotivet för britterna som åstadkom de förödande konsekvenserna. Inga lättnad fick de drabbade, ingen hjälp alls. Snarare, som nämnts ovan, ökades beskattningen bara för att kompensera för eventuella underskott för det brittiska styret. Vad som är ironiskt är att Ostindiska kompaniet genererade en högre vinst år 1771 än de gjorde 1768….

 

 1943

Winston Churchill, den helgade brittiska krigsstatsminister som räddade Europa från ett monster som Hitler var oroväckande känslokallt om den oerhörda svält som svalde den Bengaliska befolkningen. Han avledde nonchalant de leveranser av medicinsk hjälp och mat som höll på att skickas till de svältande offren i Bangalen, till de redan väl försörjda soldaterna i Europa.

När man bönföll honom att inte göra detta svarade han bara: ”Oavsett svält eller ingen svält, så kommer indianer att föröka sig som kaniner.” Regeringen i Delhi skickade ett mycket målande telegram till honom av den fruktansvärda förödelsen och antalet personer som dött. Hans enda svar var: Varför har då inte Gandhi dött ännu?

 

Man kan dra många paralleller i dessa kolonialmaktshistorier. Alla är lika jävliga. Det finns många som svälter i Europa, en hel tiggare, som ligger likt personen på bilden längst ned. Och vi är irriterade för att vi känner oss besvärade utav att behöva se det. En annan parallell är Winston Churchills uppsvällda och högfärdiga sätt emot den svältande befolkningen, och hans uttalande om deras karaktär: det ligger precis i linje med vissa partier som tusentals svenskar har röstat in i vår riksdag.

2 kommentarer