Arkiv för kategorin vapen

USA:s statliga bidrag till Israel

…vida överstiger statens alla bidrag till den egna befolkningen.

”Sedan 1949 har USA gett Israel totalt $83.205 miljarder. De räntekostnader som bärs av de amerikanska skattebetalarna på uppdrag av Israel är $49.937 miljarder, vilket gör att det totala stödbelopp som de amerikanska skattebetalarna gett till Israel sedan 1949 uppgår till hela $133.132 miljarder. Detta innebär att USA: s regering har gett mer federalt stöd till den genomsnittliga israeliske medborgaren, varje år, än vad de har gett den genomsnittliga amerikansk medborgaren.”

Washington Report

Det är ändå konstigt, att ett land som är rätt så ekonomiskt välmående får så stora bidrag, när det finns så många andra länder i världen som har det riktigt dåligt – och det utan att lägga alla statliga pengar på militären och slösa bort dom på interna krig och terrorhandlingar.

Sedan har vi den vice premiärministern(tillika inrikesminister) i Israel: hans hustru Judy Mozes skrev nedanstående rasistiska tweet igår. Av vilket helt har förbigåtts i svensk media (jag har då missat det i alla fall), något jag undrar skulle ha förbigåtts ifall tweetaren varit gift med nån ifrån vilken annan regering som helst i världen? Denne Judy Mozes tog dock bort tweeten efter att resten av omvärlden hade protesterat mot hennes rasistiska kommentar. Hon bad om ursäkt, gubevars! Den lät såhär: “I apologize, that was a stupid joke somebody told me.”….den ursäkten kom rakt från hjärtat, det hör man ju tydligt :/

jm

 

Annonser

6 kommentarer

Halal jakt och slakt

haram-halal
hunter

Ett intresse som många svenskar har, är att jaga. Faktum är att det är en del utav livsstilen i en stor del utav landet. Jag har än inte sett eller hört någon muslim som ägnar sig åt detta, mycket stora, nationella intresse. Det skulle vara helt underbart att få sätta tänderna i en älgstek igen, så jag hoppas verkligen att någon tar sig an denna uppgift någon gång. Men det är inte helt lätt ändå. Då muslimer mer och mer integrerar sig i Sverige, så är det bara en tidsfråga innan man ser några av oss i jaktlagen om höstarna. Eller smygandes i skogarna för att skjuta fågel under andra delar av året. Jag ska redogöra för vilka villkor som måste uppfyllas för att den där steken verkligen ska bli halal. Jag vet att reglerna verkar krångliga, men om man bara går igenom dom, med intresse, så blir det sen hur enkelt som helst.  En liten varning dock: detta är ett inlägg som kanske inte ska läsas av de känsligaste läsarna :/  :

[Obs! Nedan regler är ifrån Ayatullah Sayed Sistani. Den som har annan meradje får kolla vad som gäller för denne.]

Om ett djur, vars kött är halal att äta, slaktas på ett sätt som kommer att beskrivas nedan, oavsett om det är tamdjur eller ej, blir dess kött halal och kroppen blir ren(tahir) då det har dött

Om ett vilt djur,som rådjur, rapphöns och vilda getter, vars kött är halal att äta, eller ett halal djur som varit tamt men som senare blivit vilt igen; t.ex en ko eller en kamel som sprungit iväg och förvildats. Om detta djur jagas i enlighet med de lagar som kommer att förklaras senare, är det rent (tahir) och därmed halal att äta. Däremot tamdjur; så som får och höns, vars kött är halal att äta, eller tämjda vilda djur vars kött är halal att äta, blir inte rent (tahir) och halal genom jakt.

Ett vilt djur (vars kött är halal) blir rent (tahir) och halal att äta genom att jaga, om djuret är kapabelt att springa eller flyga. Med detta som grund innebär det att ungdjur som inte kan springa sin väg, t.ex ett litet kid av en hjort eller en kycklingunge från en rapphöna(som ännu inte lärt sig flyga), blir inte rena (tahir) och halal att äta genom jakt. Om ett hjortdjur och dess unge dödas med en kula var, så är den vuxna hjorten halal att äta, men dess unge är haram att äta. Summan av det hela är att vilda djur ska kunna fly, annars är de inte halal om du dödar det. Och tama djur ska inte dödas via jaktmetoder, då blir de inte halal att äta.

En död unge som föds(eller tas ut) ur kroppen från ett levande djur, är haram att äta.

Slaktmetoder

Metoden för att slakta ett djur är att de fyra viktigaste artärerna i halsen helt ska skäras av (pulsådern, matstrupen, halsvenen och luftstrupen). Det räcker inte att endast sticka ett hål i dessa artärer. Inte heller duger det med att skära av halskotorna.

Om en person endast skär av några av de fyra artärer, och sen väntar tills djuret dött, och sedan skär de återstående artärerna, kommer det inte att vara till någon nytta. Om de fyra artärer skärs av innan djuret dör, men man inte lyckats skära i en oavbruten linje, som brukligt är, då är ändå djuret rent (tahir) och halal att äta. Dock är den rekommenderade försiktighetsåtgärden att de bör skäras av i kontinuerlig följd.

Om en varg river av halsen av ett får på så sätt att ingenting återstår av de fyra artärerna, så att de ska kunna skäras av för slakt, då blir fåret haram att äta. På samma sätt är det haram om ingenting alls återstår av dess matstrupe. Faktum är att om halsen rivs upp av vargen och artärerna som binder samman huvudet med kroppen; som en försiktighetsåtgärd, ska man betrakta det som haram. Men om fåret blivit biten andra delar av kroppen, och fortfarande är vid liv, då kommer det att vara rent (tahir) och halal om de slaktas i enlighet med de regler som beskrivs senare.

Villkor för slakt av djur
Det finns särskilda villkor för slakt av djur så att de blir halal att förtära. De villkoren är följande

(1) Den person, man eller kvinna, som slaktar djuret måste vara muslim.

(2) Djuret skall slaktas med ett vapen av järn/stål. Om ett sådant inte är tillgängligt, bör det slaktas med ett mycket vasst föremål utav glas eller sten, så att alla fyra venerna kan skäras av i ett ögonblick och (helst) i ett svep. Detta ska kunna göras, även om slakten inte är av nödvändighet för att ätas, som när djuret är på gränsen att dö – s.k. nödslakt.

(3) När ett djur slaktas, bör det stå riktat mot Qibla. Om djuret sitter eller står, ska det stå mot Qibla på samma sätt som man står när man ber. Och om djuret ligger på sin högra eller vänstra sida, ska dess hals och mage vara vänd emot Qibla. Det är inte nödvändigt att dess ben, händer och ansikte är vänt mot Qibla. Om en person som känner till denna regel, medvetet ignorerar att placera djuret mot Qibla, blir djuret haram att äta. Men om han glömmer, eller inte känner till denna regel, eller gör ett misstag vid bedömningen av Qibla, eller inte vet Qiblas riktning, eller är oförmögen att vända djuret mot Qibla, då finns inget att invända, djuret är då halal att äta. Som en rekommenderad försiktighetsåtgärd bör dock personen som slaktar också stå riktad mot Qibla.

(4) När en person vill slakta ett djur bör han, precis som han gör Niyyat(syfte) till slakt, uttala Guds namn, och det räcker om han endast säger Bismillah”, eller om han yttrar ”Allah”. Men om han yttrar Allahs namn utan avsikt att slakta djuret, blir det slaktade djuret inte rent (tahir), och det är också haram att äta dess kött. Men om han inte uttalar Guds namn på grund av glömska, så finns det inget att invända, då är djuret ändå halal.

(5) Djuret bör uppvisa någon typ utav rörelse efter att det slaktats; åtminstone bör det röra sina ögon eller svans eller slå sin fot mot marken. Denna regel gäller endast när det är tveksamt huruvida djuret levde vid slakttillfället, annars är det inte nödvändigt.

(6) Det är nödvändigt att blodet ska flyta i normal mängd från det slaktade djuret. Om något blockerar venen, så att inte blodet fritt kan flöda ut, eller om blödningen är väsentligt lägre än normalt – då blir djuret haram att äta. Men om blodet flyter mindre än normalt på grund utav att djuret blödde ymnigt före slakt, finns där inget att invända, då är det halal att äta.

(7) Djuret skall slaktas från sin rätta plats för slakt; på grundval av de rekommenderade försiktighetsåtgärd bör halsen skäras från dess framsida, men man bör stå ‘bakom’ djurets huvud, så att kniven kan sättas mot strupen från det hållet. Man ska alltså inte stå framför djuret och skära av dess hals.

Att jaga med vapen

Om ett vilt djur, vars kött är halal att äta, jagas med ett vapen och det dör, blir det halal och kroppen anses ren(tahir), om följande fem villkor är uppfyllda:

(1) Det vapen som används vid jakten ska kunna skära igenom, likt en kniv eller ett svärd, eller ska vara vasst,som ett spjut eller en pil, att det på grund av sin skärpa, kan riva igenom kroppen på djuret. Om ett djur jagats med en fälla, eller slagits ned med en bit trä eller en sten, då bli inte kroppen ren(tahir), och det är haram att äta dess kött. Om ett djur jagas med pistol, och dess kula är så snabbt att det tränger in i djurets kropp och river upp det, då blir djuret rent (tahir) och halal, men om kulan inte är tillräckligt snabb och kommer in i djurets kropp med tryck och dödar, eller bränner dess kropp med sin värme, och djuret dör på grund av värmen, är det en fråga om Ishkal (tvivelaktigt/omtvistat) om djuret är rent (tahir) eller halal.

(2) Jägaren ska vara muslim, om det är ett muslimskt barn ska denne kunna skilja mellan rätt och fel. 

(3) Jägaren ska sikta sitt vapen i jakten på det specifika djuret. Därför är det så att om en person siktar på måfå mot flera mål och dödar ett djur av misstag, då är inte djuret rent(tahir) och dess kött är inte halal att äta.

(4) När jägaren siktar bör denne recitera Guds namn, och det är tillräckligt, om han yttrar Guds namn innan målet träffas. Men om han inte recitera Guds namn avsiktligt gör det att djuret inte blir halal. Det finns dock ingen skada skedd om han, på grund av glömska, inte säger Guds namn.

(5) Djuret blir haram om jägaren når djuret först när det redan är dött, eller även om det är vid liv så har han ingen tid kvar för att slakta det. Och om han har tillräckligt med tid att slakta det, men ändå inte slaktar det, kommer köttet att vara haram.

Om två personer tillsammans jagar ett djur, och om en av dem uppfyller förutsättningarna för halal-slakt, medan den andra inte gör det; t.ex om en av dem yttrar Guds namn, medan den andra med avsikt inte gör det, innebär det att djuret inte är halal att äta.

Om ett djur skjuts med en pil, och sedan faller ned i vatten, och en person vet att djuret har dött på grund av en kombination av pilen och av drunkning, då är köttet inte halal. För att vara exakt: om man inte är helt säker på att djuret har dött bara på grund av att ha blivit skjuten med pilen, är det inte halal.

Om en person jagar ett djur, använder sig utav en jakthund eller ett vapen som denne olovligen lagt beslag på, då är det nedlagda djuret visserligen halal och blir dennes egendom. Men utöver det kvarstår faktum att han har begått en synd och ska betala ”hyresavgift” för vapnet och/eller hunden till dess ägare.

Om en person som använder sig av ett vapen såsom ett svärd, skär av några av djurets lemmar under jakten, då kommer de avskurna lemmarna att vara haram. Men om djuret slaktas i enlighet med villkoren ovan, kommer de återstående delarna av kroppen att vara halal och kan ätas. Men om nämnt vapen(svärd) delar djuret i två delar, med huvud och hals på ena sidan, och jägaren sedan når djuret när det är dött, blir båda delarna halal. Och samma sak gäller om djuret är vid liv när jägaren kommer fram, men det finns inte tillräckligt med tid för att slakta det. Men om det finns tid för att slakta det, och det är möjligt att djuret kan leva under en lite längre tid, är den del som inte innehåller huvud och hals halal om djuret slaktats(dvs blivit kluven) i enlighet med de regler som föreskrivs av Shariah, annars kommer även den delen också att vara haram.

Om ett djur klyvs i två delar med en pinne eller en sten, eller annat redskap med vilka jakt inte är korrekt, kommer den del som inte har huvudet och nacken att vara haram. När det gäller den del som innehåller huvud och hals; om djuret är vid liv och det är möjligt att det kan leva en liten tid, och det slaktas i enlighet med de regler som föreskrivs av Shariah, är den delen halal, annars blir även den delen haram.

Om ett djur jagas eller slaktas och dess unge som finns i kroppen, och som är vid liv, tas ur dess kropp, då kommer ungen vara halal om det slaktats i enlighet med Shariah, annars blir det haram.

Om ett djur jagas eller slaktas, och dess döda unge förs ut ur dess kropp, kommer det att vara rent (tahir) och halal, om det inte hade dött innan mamman dödades. Eller om ungen inte borde ha dött på grund av dröjsmål med att föra ut det ur moderlivet, och under den förutsättning att ungen är fullt utvecklad, med hårbeklädnad fullt utvecklad på dess kropp.

Att jaga med jakthund

Om en jakthund jagar ett vilt djur, vars kött är halal att äta, bör följande sex villkor vara uppfyllda för att det ska vara rent(tahir) och halal:

(1) Hunden bör tränas att när den befalls att fånga byten då gör den det, och när den hindras från att gå, då stannar den. Men om hunden inte stannar efter att ha närmat sig det nedlagda djuret, så finns där ingen skada. Det är nödvändigt att hunden bör ha en vana att inte äta någonting av bytet förrän dess ägare kommer. Men faktum är att om den skulle äta lite av bytet innan ägaren kommer, eller dricker dess blod, finns dock inget att invända.

(2) Jakthunden ska jaga under översyn utav dess ägare. Om den lurpassar på, och själv jagar, är det haram att äta köttet av detta djur. Faktum är att om jakthunden, av sig själv, följer ett byte och senare dess husse/matte hejar på, för att uppmuntra den att bytet snabbare, bör det undvikas att äta köttet av det bytet, detta på grundval av obligatoriska försiktighetsåtgärder.

(3) Den person som skickar hunden på jakt ska vara muslim, med alla de villkor som redan nämnts i bestämmelserna om jakt med vapnet.

(4) Jägaren bör uttala Guds namn när denne skickar hunden. Om han avsiktligt inte uttalar Guds namn, blir bytet haram. Men om han oavsiktligt, glömmer, att uttala Guds namn finns det ingen fara med det.

(5) Bytet måste dö till följd av såret som orsakats av hundens tänder. Därför; om hunden kväver bytet till döds, eller bytet dör på grund av sitt springande eller rädsla, är det inte halal att äta.

(6) Jägaren som skickat hunden skall komma fram till platsen när djuret är dött. Om det ännu är vid liv, bör det inte finnas tillräckligt med tid för att slakta det. Men om han når dit när det finns tillräckligt med tid att slakta djuret, men han inte slaktar det, utan låter det  själv, då är bytet inte halal att äta.

När den person som skickat hunden, når bytet när han kan slakta djuret, men djuret dör medan han förbereder sig för slakt, t.ex han blir försenad i att ta fram kniven, då är djuret ändå halal. Men om han inte har något, med vilket han kan slakta djuret, och det dör, då blir djuret inte halal. Men om han släpper djuret så att hunden kan döda det, då blir det halal.

Om en person skickar flera hundar, och de tillsammans jagar ett djur, och om alla av dem uppfyller villkoren i regeln för jakt med hundar ovan, är bytet halal, men om någon av hundarna inte uppfyller dessa villkor, är bytet haram.

Om en person skickar en hund för att jaga ett djur, men hunden jagar ett annat djur, är bytet halal och rent(tahir), och om den jagar ett annat djur tillsammans med detta djur (som det sändes ut att jaga), då är de båda halal och rena(tahir).

Om flera personer skickar en hund tillsammans och en av dem inte yttrar Guds namn avsiktligt blir bytet haram. Dessutom, om en av hundarna som skickas inte är tränad på det sätt som avses i regel ovan, är bytet haram.

Om en hök eller ett djur förutom jakthunden jagar ett djur, är bytet inte halal. Men om en person når bytet när det ännu är vid liv, och slaktar den på det sätt som föreskrivs ovan, då är dess kött halal.

1 kommentar

Uppmaning till politiker, media och människorättsorganisationer

Jag fick en uppmaning tillsänd mig och blev tillfrågad att lägga upp den på min blogg. Jag tycker att det är ett mycket väl uttryckt inlägg i ämnet så jag lägger upp det precis som det är:

Vi har sedan länge klagat, och inte gjort något. Finns det här något intresse av att vi blir mera aktiva? Nedan kommer ett färdigt brev som ni kan ta del ut av och dela och sprida i olika grupper, till UD, Regeringen, Människorättsgrupper, Ambassader, Tidningar/TV. ———–>

 

Hej,

Terroriströrelsen ISIS intåg i nordvästra Irak som skedde i somras har skapat stora rubriker över hela världen. Dessa terrorister invaderar städer och byar, torterar och halshugger män och pojkar för att sedan kidnappa kvinnor och flickor för att våldta dem, eller för att sälja dem till högstbjudande. ISIS har infört en nysalafistisk diktatur i Irak och Syrien med extremt stränga lagar som inte har stöd i någon religion alls.

ISIS har dessutom sprängt många kyrkor och moskéer. De har inte ens skonat gravplatser. ISIS försöker att etablera ett ”kalifat” baserat på deras våldsamma tolkning av Islam. Enligt deras tolkning måste alla människor acceptera deras tro. Det innebär att sunniter såväl som shiiter, kristna, yezider och andra religiösa minoriteter är tvungna att konvertera, eller dö. I synnerhet shiiter är mål för denna vidriga tolkning. De första att drabbas när Mosul intogs är shiiter. Hundratals mördades omedelbart.

Sverige spelar en mycket viktig roll i världen. Sverige har länge varit ett föregångsland som aktivt stött mänskliga rättigheter och fred runt om i världen. Även Sveriges roll i EU-parlamentet måste understrykas. Den bästa aktionen Sverige kan ta mot ISIS och andra nysalafiorienterade terroriströrelser i Mellanöstern är inte en militär intervention. Militära interventioner gör mer skada än nytta, vilket konflikterna i bl.a. Irak och Libyen tydligt visat.

Vad Sverige, och även EU, kan göra är att inleda bojkott och sanktioner mot samtliga terroriströrelser och finansiärer av dessa organisationer. I våras kunde man exempelvis läsa i nyheterna att EU lättade på sanktionerna för import av råolja från Syrien, detta strax efter att terroriströrelsen al-Nusra tog kontrollen över oljefälten. Alltså importerar EU in olja från en hemsk terroriströrelse just nu i skrivande stund. Al-Nusra har också lovat lojalitet till ISIS, vilket innebär att EU indirekt finansierar ISIS. Exportpengarna används senare av terroristerna för att köpa in mer vapen och ammunition, vilket bidrar till mer lidande. Länder som Saudiarabien, Qatar och Turkiet stödjer öppet och aktivt dessa terroriströrelser med pengar, vapen, nya rekryter och politiskt stöd. Att sätta press på respektive regeringar skulle alltså bidra till att minska på lidandet.

Sverige bör därmed:

1) Inleda bojkott och sanktioner mot terroristorganisationer som ISIS och al-Nusra och,

2) Sätta press på regeringarna i Saudiarabien, Qatar och Turkiet för att förmå de att sluta stödja dessa terroristorganisationer.

Sverige kan fortsätta spela en mycket viktig roll vad gäller att skydda de mänskliga rättigheterna och freden i världen. Nu gäller det att Sverige agerar för Mellanösterns bästa, så att regionens befolkning kan få en ny chans att bygga en fredlig framtid där ingen behöver vara rädd eller orolig för vad som händer imorgon

Mailadresser att skicka ovanstående inlägg och länkar till:
Socialdemokraterna: info@socialdemokraterna.se
Moderaterna: info@moderat.se
Centerpartiet: info@centerpartiet.se
Vänsterpartiet: info@vansterpartiet.se
Miljöpartiet: info@mp.se
Kristdemokraterna: info@kristdemokraterna.se
Folkpartiet: info@folkpartiet.se

Skicka insändare till Metro: insandare@metro.se
Metro GBG: insandare.gbg@metro.se
Svenska Dagbladet: synpunkt@svd.se
Sydsvenskan: ordet@sydsvenskan.se
Skånska Dagbladet: redaktion@skd.se
DN: skrividn@dn.se

Skicka till människorättsgrupper:
Amnesty: info@amnesty.se
Röda korset: info@redcross.se
FN-förbundet: http://www.fn.se/om-oss/kontakta-oss/
Skicka till TV nyheter TV4 NYHETER, Malmö: therese.cedergren@tv4.se didrik.renstrom@tv4.se maria.strangert@tv4.se christina.ylander@tv4.se
SVT Nyheter: svtnyheter@svt.se

2 kommentarer

Situationen i Irak

Isis

 

Som alla numera vet har dyngan spridit sig utanför Syrien. ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) har gått in i norra Irak, och tagit över Mosul och andra områden där. Det beräknas vara ca en halv miljon personer som har flytt fältet. Om denna siffra inkluderar den tydligen inkompetenta irakiska militär (som ‘tränats upp’ av USA) som också dom lade benen på ryggen när terroriststyrkorna kom dit, det vet jag dock icke.

Terrorgruppen Isis vill skapa en islamisk stat över Syrien och Iraks gränser. Kampen förs med hjälp av glassutdelning och halshuggningar. Extremisterna är så fruktade att ingen vill samarbeta med deras 10 000 krigare som nu riktat in sig på Iraks huvudstad. – Striden ska rasa i Bagdad, sa Isis-talesman Abu Mohammed al-Adnani, beskriver Aftonbladet intåget.

Pinsamt nog, så finns det många bland sunnibefolkningen som hyllar denna terrorgrupp, som baseras till stor del på den gamle diktatorns män.

När det gäller situationen i Irak, tycker jag att dagens kolumn av Wolfgang Hansson på Aftonbladet summerar en del av historien ganska bra:

Haag nästa för Blair, Bush och Cheney

Tony Blair, George W Bush och Dick Cheney. Tre mäktiga män som mer än några andra bidragit till att Irak sedan mer än tio år befinner sig i våld och kaos.

Ångerfulla? Glöm det. I samma takt som de militanta islamisterna i Isis, Islamiska staten i Irak och Syrien, tillsammans med sunnitiska rebeller intar nya områden i Irak pågår jakten på syndabockar. Hur kunde det gå så illa?

Med brittiskt stöd invaderade USA Irak 2003 med förevändningen att diktatorn Saddam Hussein gömde massförstörelsevapen och att al-Qaida hade en fristad i Irak. Sanningen visade sig rätt snabbt vara den motsatta. Saddam hade inte längre några massförstörelsevapen. Han samarbetade inte med al-Qaida som överhuvudtaget inte var aktiva i Irak. Då skiftade fokus till att ockupationsmakten skulle bygga en demokrati av västerländskt snitt. Ett skyltfönster för övriga arabvärlden.

Men nästan allt gick snett. Få argumenterade så starkt och kompromisslöst för kriget som Storbritanniens premiärminister Blair, vicepresident Cheney och president Bush.

Man kunde anta att trion i dag skulle ligga lågt när de katastrofala följderna av USA:s och Storbritanniens invasion än en gång går att skåda i fullt dagsljus. Blair och Cheney har valt att göra precis tvärtom. Båda hävdar i artiklar och uttalanden att invasionen och den efterföljande politiken var helt rätt.

”Exakt rätt beslut”

– Vi måste befria oss från uppfattningen att vi på något sätt orsakat detta (dagens kaos), sammanfattar Tony Blair.

– Vi fattade exakt de rätta besluten i Irak, säger Dick Cheney.

Bush är mestadels tyst men de gånger han uttalat sig om Irakkriget sedan han avgick 2008 så försvarar han det oförbehållslöst.

– Världen är en säkrare plats utan Saddam Hussein, säger Bush.

Blair tvår sina händer och uppmanar alla att se framåt.

Cheney är betydligt fräckare än så. Han säger att allt är Obamas fel eftersom han såg till att USA lämnade Irak utan att lämna kvar några amerikanska trupper.

– Sällan har en amerikansk president haft så fel om så mycket på så mångas bekostnad, skriver Cheney i en debattartikel.

En beskrivning som passar in perfekt på den president, George W Bush, i vars regering han själv tjänstgjorde som vicepresident. Men Cheney ägnar sig inte åt självkritik. Den han avser är Obama.

Lyfte locket

Varken Cheney eller Blair säger något om att USA invasion ledde till att al-Qaida startade terrorverksamhet i Irak, att vatten- och elförsörjning slogs sönder. Att man lyfte på locket till de gamla motsättningarna mellan shia och sunnimuslimer vilka rätt snart startade ett lågintensivt inbördeskrig i landet. Inte ett ord om att USA avskedade alla irakiska soldater och därmed la grunden till att sunnimuslimerna lierade sig med al-Qaida.

Inget om de över 6 000 miljarder kronor som kriget kostade amerikanska skattebetalare. Varav några miljarder gick till att i flera år träna och utrusta vad som visat sig vara en pappersarmé.

På punkt efter punkt fattade USA fel beslut. Självklart kan inte dagens aktörer i Irak fråntas sitt ansvar. Premiärminister Nuri al-Maliki som alltmer iklär sig diktatorns roll. De sekteristiska och fanatiska ledare för olika irakiska grupper som predikar våld och hat. Inbördeskriget i Syrien inverkar.

Haag nästa?

Men grunden till dagens helvete i Irak ligger i USA:s invasion 2003 som slog sönder en fungerande samhällsapparat. Ett krig som startades med en skrämmande nonchalans och en total brist på ödmjukhet. Bush Blair, Cheney och många andra trodde på allvar att de tack var överlägsen militär styrka kunde omforma ett annat land med en helt annan kultur.

Hur de än vrider sig på kroken måste Bush, Blair och Cheney ta på sig en stor del av ansvaret för att över 125 000 civila irakier mist livet under mer än tio år av våldsamheter. Alltfler röster höjs för att krigsförbrytardomstolen i Haag åtminstone bör fundera på att inleda en förundersökning mot dessa herrar. Det kommer givetvis inte att hända men tanken framstår inte som orimlig.

AFTONBLADET.SE

 

Men vad jag tycker är bland det mest smaklösa, är att Iraks premiärminister, al Maliki, pinsamt nog vände sig till USA om hjälp med flyganfall! Det var bland det dummaste jag faktiskt har hört. Jag har tidigare trott att han, av de som fanns att välja bland, var den som var mer trovärdig till sin post. Men detta anser jag gör att man kanske bör omvärdera detta. Varför vänder han sig inte till Iran istället? De har i princip samma typ utav vapen och teknik som USA. Och Irak skulle också kunna lita på att Iran inte skulle ‘passa på’ och anfalla delar utav civilbefolkningen som man vill ha bort, när man ändå anfaller eventuella terrorister.

Jag finner det allmänt skamligt att de så snabbt vände sig till sin forne ockupant, och ibland undrar jag om inte vissa folk förtjänar vad som kommer till dom….

16 kommentarer

Fråga angående Uppdrag Granskning och jihad

Svenska jihadister i Syrien

svenskajihadister

Melinda frågar:

Hej Marie, såg du uppdrag granskning igår kväll om Bilals resa till syrien för att utföra jihad men dog, är det verkligen jihad? Måste ärligt säga att det ännu värker i hjärtat, så ond det såg ut, usch, om det inte stämmer, förklara vad jihad inom islam är? Vore tacksam

 

Hej Melinda:

Ja jag såg avsnittet igår av Uppdrag Granskning, och 99,9 procent av alla muslimer anser att det är fruktansvärt och förfärligt. Det är så tragiskt, och så synd om föräldrarna och resten av familjen. Jag är SÅ glad att det tas upp, och det är en fråga som muslimer behöver ventilera och prata om ordentligt. Det de tog upp är ett mycket stort problem, specifikt faktiskt, för den sunnimuslimska majoriteten av muslimer. För dessa extremister räknar sig själv till den grupptillhörigheten. Jag anser att ifall omvärlden verkligen intresserade sig för att försvaga, helst eliminera helt, dessa extremisters möjligheter att ‘hjärntvätta’ unga pojkar på detta viset, så bör man helt isolera Saudiarabien(och de småländer som ligger på den halvön och omnejd) och dess kungahus. Man måste kapa all typ utav samarbete, både politiskt och ekonomiskt, men istället är det det motsatta – om du studerar västvärldens agerande gentemot muslimska länder så kommer du att upptäcka att just Saudiarabien kan komma undan  med både förtryck av kvinnor, minoriteter i landet och folket i stort faktiskt, men även en massa andra absurditeter och uttalanden som de gör. Ytterst sällan hörs kritik, och när det görs så är de knappt hörbara, och snabbt övergående. Saudiarabien, och dess version utav islam, är som en cancersvulst i den muslimska världen.

Det är Saudiarabien som saluför den sekteristiska grenen av islam – kallad wahabism – som dessa människor står bakom. Landet har verkligen speciella regler, som inte har med islam att göra, och de ‘lärda’ inom sekten är, för att uttrycka det rakt och enkelt: idioter! Det sorgliga är att det är dessa idioter som har fått företräda islam och muslimer alldeles för mycket i media och på nätet.

Den ledare som, i UG:s dokumentär, skötte det mycket fina arbetet med ungdomarna emot att extremismen ska få alltför stort fäste i England, han hade dock helt fel uppfattning i en fråga gällande jihad i Islam. Detta kan synas som en petitess, men det är det inte hos de som dras till såna saker. Felet var att han sa att den ”större jihad” är den som utförs på slagfältet, medan den ”mindre jihad” är den som sker när man utför sina dagliga gärningar i vardagslivet….det är exakt tvärtom: dvs kriget på slagfältet är den ”mindre jihad”, vilket beskrivs nedan:

 

Jihad inbegriper KAMP i Guds väg, och inte krig. Den främsta och största benämningen av jihad är  ”jihad al-akbar” (den största kampen) och är den kamp varje människa ska föra inom sig själv för att tygla sitt nafs (sitt jag) och främja det goda inom sig. Utöver det har jihad många andra aspekter. Den mycket begränsade typen av jihad som avser krig – döda eller dödas – sker endast på slagfältet och inte mitt bland civilbefolkningen.

Koranen och Sunnah är utgångspunkterna för de principer utifrån vilka den rättrogne muslimen skall leva sitt liv.

Våra främsta ledare och förebilder, Profeten och Imam Ali, tillät inte ens skadade fiender som låg på slagfältet att dödas. Inte heller lät han de som försökte fly ifrån slagfältet att förföljas, eller att kvinnor, barn och gamla som befann sig med fienden att komma till skada, eller att fienderna berövades tillgång till vatten – detta oavsett att fienden berövade deras barn från vatten och dödade dem medan de var törstiga!

Att med alla medel försöka klistra fast brutalitet och orättvist dödande med Islam är bara nonsens och, genom Guds löfte, inget annat än misslyckade försök i längden. En ständigt pågående kamp mot det egna jagets dåliga sidor bör prägla den troendes levnadssätt.

Motiveringen till att kriget emot ens egna ego och önskningar är den ”Större Jihaden” (Jihad al-Akbar) är följande:

  • Dess område (för kampen) är obegränsad;
  • Den är tidlös och gränslös;
  • Denna kamp är svår eftersom dess väsen är människan emot sig själv;
  • Fienden är osynlig och kan inte upptäckas av de fem sinnena, medan fallet för Jihad mot de icke-troende inte är lång, inte omfattande och inte så svår som att kämpa mot sina egna världsliga önskningar. Som ett resultat av detta, betraktas jihad på slagfältet som Jihad al-Asghar(den mindre Jihad. Denna åsikt baseras på ett uttalande ifrån Profeten när han och hans mannar återvände hem från ett avslutat krig. Han sade: ”Vi har alla återvänt ifrån Jihad al-Asghar till Jihad al-Akbar” Några frågade: ”O, Rasullullah, vad är Jihad al-Akbar?” Han svarade: ”Kriget emot sina egna önskningar”.

När Imam Ali ibn Abu Talib återvände till lägret efter att han hade dödat *Amr Ibn Abdawad tillfrågades han: ” Varför dödade du inte Amr första gången du satt på hans bröst? Imam Ali svarade, ”På grund av att han spottade på mig så blev jag arg på honom. Om jag skulle ha dödat honom då, hade det varit för min egen ilska eller själviska begär. Mitt arbete är för Gud, därför väntade jag en stund och efter min ilska hade reglerats, började jag åter igen att strida. Detta är ett exempel på självkontroll och Jihad emot sitt Nafs (Själv).”

Ali Ibn AbuTalib har sagt följande: ”Den bästa formen av jihad är självbehärskning”

Imam Sadiq sade: ”Var i Jihad med ditt jag (nafs) och rädda det från de djävulska begären.”

Profeten sa: ”En av de bästa Jihad man kan göra är att tala sanningens ord i närvaro av en orättfärdig härskare.” (Nahjul-Fasaha 576)

 

 

* Förklaring:I slaget vid Khandagh (diket) i Madina, var ledaren för de icke-troende en modig persisk man som hette Amr Ibn Abdawad flyttade sig över till de troendes sid av diket och ropade efter en modig kämpe, vem som helst, till att utmana honom, han visste att ingen brukade våga stå upp emot honom. Imam Ali anmälde sig frivilligt att ensam bekämpa honom. När Amr Ibn Abdawad så insåg att han besegrats, och såg att döden var på väg att ta honom, spottade han på Imam Alis ansikte. Imam Ali hoppade genast upp ifrån Amrs bröstkorg där han suttit och började springa runt Amr Ibn Abdawad, han sprang och sprang och sanden yrde runt dem båda så mycket att åskådarna som befann sig en bra bit ifrån inte såg någon utav varken Imam Ali eller Amr Ibn Abdawad. Efter en stund slutade Imam Ali att springa och återgick till striden igen. Profetens följeslagare var mycket undrade till Imam Alis tilltag. Imam Ali kämpade tills Amr Ibn Abdawad tillslut dödades. När han återkom ifrån striden blev han utfrågad utav följeslagarna om vad som hade hänt: se not ovan.

 

 

 

A never ending lovestory:  USA – Saudi

bow_bush_saudi

abdullah

5 kommentarer

De två murarna

wall

Den 9e november 1989 var en betydelsefull dag. Det var dagen då rättvisa segrade i Tyskland. Det var då Berlinmuren föll. Idag, på årsdagen, har många människor runt om i världen folkfest. MEN det finns ett problem..

Min fråga är, hur man egentligen kan fira denna dag när ett likadant problem existerar i detta ögonblick. Många är inte medvetna om detta, men 2002 gav Israels premiärminister Ariel Sharon ordern om att bygga en mur i Palestina. Muren kallas för ”Israels mur på västbanken”.

Denna mur är nästan 4 gånger längre och 2 gånger högre än vad Berlinmuren var och den är inte färdigbyggd ännu. Muren har elektroniska övervakningssystem, bevakningstorn, djupa diken och militärvägar runt omkring. Den strider även mot den internationella lagen och folkrätten.

 Berlinmuren – Höjd: 4 meter, Längd: 11 mil  

 Palestinamuren – Höjd: 8 meter, Längd: ca 67 mil

Mellan 24500 och 57000 Palestinier har genom konstruktionen av muren förlorat sina hem och blivit flyktingar i sitt eget land.

Det minsta vi kan göra är att sprida detta och få folk att bli medvetna om situationen. Vi bör uppmärksamma förändringarna som håller på att ske mitt framför näsan på oss! Vänligen sprid därför detta vidare!

Muren är olaglig där den är dragen på ockuperat område, den måste rivas på dessa sträckor och förstörda områden måste repareras : Detta enligt FN:s internationella domstols stadgar från 2004.

STÄNDIGT UPPDATERAD KARTA PÅ MURENS STRÄCKNING: uppgifter från människorättsorganisationen B’Tselem

Två skamfläckar: varav en riven under stor triumf 1989, och den andra påbyggs varje dag – under omvärldens tystnad!

Hittat på nätet

SvD

4u2

anti

Lämna en kommentar

Historien om Imam Hussein 1 – vägran att svära trohetseden

karbala

Slaget vid Karbala ägde rum den 9 -10 oktober år 680, enligt muslimsk tideräkning den 10 Muharram under det 61:a islamiska året. Slaget stod mellan profeten Muhammeds dotterson Hussein ibn Ali tillsammans med dennes armé och Yazid Ibn Muawiyas armé. Yazid Ibn Muawiya var den dåvarande umayyadiska kalifen.

Imam Hussein försvarade inte bara islams ära och liv, utan även folkets värdighet, framför fiendens ansikten. Slaget vid Karbala, och det som föregick detta, påminner oss om att monarkier och demokratier idag gör precis motsatsen till det. En falsk exteriör av demokrati råder i många länder, men till sitt väsen är de diktaturer. De tycks ha en stark relation till folket. Men de har underdåniga beteenden gentemot nationer som är mäktigare än deras egna, och dessa prioriteras mer än det egna folket. Till och med ledarna för stora och mäktiga länder är under fullständig kontroll utav företag, banker, organisationer och sionister – och är helt förslavade utav dem, och uttalar sig bara precis så som de vill att de ska för att inte misshaga dem, allt för att själva få fortsätta vid makten – det är sig själv ledarna bryr sig mest om, inte folket. När regeringar (ledarna) accepterar denna förnedring och underkastelse, kommer även deras folk så småningom att tvingas in under denna förödmjukelse. Det var detta som Imam Hussein reste sig upp emot.

Nedan dokumentär är en del av 10 i en detaljerad redogörelse utav historien om Imam Hussein, jag rekommenderar de som vill fördjupa sig i ämnet att se dom.

Lämna en kommentar