Arkiv för kategorin shia

We Are The Shia of Ali- Hashim Sisters

En fantastiskt vacker nashid av Hashim Sisters! Och en bonus är ju förstås att den är på engelska…mer sånt tack. Och gärna på svenska! Jag hoppas att den yngre, mycket duktiga och energiska generationen som vi har idag, gör liknande nashids på varje inhemskt språk i Norden. Behovet är stort.

8 kommentarer

Världens största, och farligaste, pilgrimsfärd på intåg

Vår planets största sammankomst, alla kategorier. Detta sker VARJE ÅR! Förra året kom drygt 20 miljoner, förmodligen slås det rekordet även i år!

Hur många svenskar har hört talas om detta? Högt räknat: förmodligen ingen. Huffingtonpost och Independent News skriver om denna ‘jordskredshändelse’, som helt går omvärlden förbi.

Denna händelse (som heter Arbaeen), som sker varje år, 40 dagar efter s.k. ”Ashura”, dvs den dag i historien som Profeten Muhammeds(s) barnbarn, Imam Hussein, och hans anhängare brutalt slogs ned och dödades när de stod upp emot en korrupt och despotisk tyrann. Han anses av alla grupperingar i världen som en stor förebild som revolutionär och frihetshjälte. Det är också en orsak varför händelsen inte tas upp i några media.

Även om denna pilgrimsfärd mest klassas som en shiamuslimsk högtid, så deltar även sunnimuslimer, kristna, yazidis, zoroastrier och sabier både i vallfärden och i att servera pilgrimerna mat och dryck. Varje år slås nya rekord av antalet deltagare i vallfärden. De senaste 10 åren har dessutom våldet emot pilgrimmerna ökat hela tiden. Då det, som sagt, anses vara en shiamuslimsk tilldragelse så hotas de hela tiden utav ”sunnigrupper” så som daesch och isis mfl. I år är det farligare än någonsin, men deltagarna kommer säkert ändå inte att understiga förra årets dryga 20 miljoner. Så stark är drivkraften i händelsen som skedde över 1330 år sedan i Karbala, Irak.

En del börjar flera månader innan dagen ”Arbaeen”, för de börjar gå, till fots alltså, ända ifrån Indien och Pakistan, en del. Huffington Post skriver i sin artikel enligt nedan:

It’s not the Muslim Hajj, or the Hindu Kumbh Mela.. Known as Arbaeen, it is the world’s most populous gathering and you’ve probably never heard of it! Not only does the congregation exceed the number of visitors to Mecca (by a factor of five, in fact), it is more significant than Kumbh Mela, since the latter is only held every third year. In short, Arbaeen dwarfs every other rally on the planet, reaching twenty million last year. That is a staggering %60 of Iraq’s entire population, and it is growing year after year.


Above all, Arbaeen is unique because it takes place against the backdrop of chaotic and dangerous geopolitical scenes. Daesh (aka ‘Islamic State’) sees the Shia as their mortal enemy, so nothing infuriates the terror group more than the sight of Shia pilgrims gathering for their greatest show of faith.

There’s another peculiar feature of Arbaeen. While it is a distinctively Shia spiritual exercise, Sunnis, even Christians, Yazidis, Zoroastrians, and Sabians partake in both the pilgrimage as well as serving of devotees. This is remarkable given the exclusive nature of religious rituals, and it could only mean one thing: people regardless of color or creed see Hussein as a universal, borderless, and meta-religious symbol of freedom and compassion.

Why you have never heard of it probably has to do with the fact that the press is concerned more with negative, gory, and sensationalized tabloids, than with positive, inspiring narratives, particularly when it comes to Islam. If a few hundred anti-immigration protestors take to the streets in London and they will make headlines.. The same level of airtime is awarded to a pro-democracy march in Hong Kong or an anti-Putin rally in Russia.. But a gathering of twenty million in obstreperous defiance of terror and injustice somehow fails even to make it into the TV news ticker! An unofficial media embargo is imposed on the gargantuan event despite the story having all the critical elements of an eye-catching feature; the staggering numbers, the political significance, the revolutionary message, the tense backdrop, as well as originality.. But when such a story does make it through the editorial axe of major news outlets, it creates shockwaves and touches the most random people.

Among the countless individuals inspired by it, is a young Australian man I met several years ago who had converted to Islam. Evidently, no one takes such a life-altering decision lightly, so upon inquiry he told me it all started in 2003. One evening, as he was watching the news only to be drawn by scenes of millions streaming towards a holy city known as Karbala, chanting the name of a man he had never heard of: ”Hussein”. For the first time in decades, in a globally televised event, the world had caught an glimpse into previously suppressed religious fervor in Iraq.

With the Sunni Ba’athist regime toppled, Western viewers were eager to see how Iraqis would respond to a new era free from dictatorship persecution. The ‘Republic of Fear’ had crumbled and the genie had irreversibly escaped from the bottle. ”Where is Karbala, and why is everyone heading in its direction?” he recalls asking himself. ”Who is this Hussein who motivates people to defy all the odds and come out to mourn his death fourteen centuries after the fact?”

What he witnessed in that 60-second report was especially moving because the imagery was unlike any he had ever seen. A fervent sense of connection turned human pilgrims into iron filings, swarming together other as they drew closer to what could only be described as Hussein’s irresistible magnetic field. ”If you want to see a living, breathing, lively religion, come to Karbala” he said.

How could a man who was killed 1396 years ago be so alive and have such a palpable presence today that he makes millions take up his cause, and view his plight as their own? People are unlikely to be drawn into a dispute (much less one that transpired in ancient times) unless they have a personal interest in the matter. On the other hand, if you felt someone was engaged in a fight over your right to freedom, your prerogative to be treated justly, and your entitlement to a life of dignity, you would feel you had a vested interest and would empathize with him to the point where conversion to his beliefs is not a far-fetched possibility.


The Ultimate Tragedy

Hussein, grandson of the Prophet Muhammad, is revered by Muslims as the ”Prince of Martyrs”. He was killed in Karbala on a day which became known as Ashura, the tenth day of the Islamic month of Muharram, having refused to pledge allegiance to the corrupt and tyrannical caliph, Yazid.

He and his family and companions were surrounded in the desert by an army of 30,000, starved of food and water, then beheaded in the most macabre manner, a graphic tale recounted from pulpits every year since the day he was slain. Their bodies were mutilated. In the words of the English historian Edward Gibbon: ”In a distant age and climate, the tragic scene of the death of Hussein will awaken the sympathy of the coldest reader.”

Shia Muslims have since mourned the death of Hussein, in particular on the days of Ashura, then, forty days later, on Arbaeen. Forty days is the usual length of mourning in many Muslim traditions. This year, Arba’een falls on Friday 12 December.

Long Trek

I travelled to Karbala, my own ancestral home, to find out for myself why the city is so intoxicating. What I witnessed proved to me that even the widest-angle camera lens is too narrow to capture the spirit of this tumultuous, yet peaceful gathering.

An avalanche of men, women and children, but most visibly black-veiled women, fill the eye from one end of the horizon to the other.The crowds were so huge that they caused a blockade for hundreds of miles.

The 425 mile distance between the southern port city of Basra and Karbala is a long journey by car, but it’s unimaginably arduous on foot. It takes pilgrims a full two weeks to complete the walk. People of all age groups trudge in the scorching sun during the day and in bone-chilling cold at night. They travel across rough terrain, down uneven roads, through terrorist strongholds, and dangerous marshlands. Without even the most basic amenities or travel gear, the pilgrims carry little besides their burning love for ”The Master” Hussein. Flags and banners remind them, and the world, of the purpose of their journey:

O self, you are worthless after Hussein.
My life and death are one and the same,
So be it if they call me insane!


The message recalls an epic recited by Abbas, Hussein’s half-brother and trusted lieutenant, who was also killed in the Battle of Karbala in 680AD while trying to fetch water for his parched nieces and nephews. With security being in the detrimental state that makes Iraq the number one headline in the world, no one doubts that this statement is genuine in every sense.

Free lunch.. And dinner, and breakfast!

One part of the pilgrimage which will leave every visitor perplexed is the sight of thousands of tents with makeshift kitchens set up by local villagers who live around the pilgrims’ path. The tents (called ‘mawkeb’) are places where pilgrims get practically everything they need. From fresh meals to eat and a space to rest, to free international phone calls to assure concerned relatives, to baby diapers, to practically every other amenity, free of charge. In fact, pilgrims do not need to carry anything on the 400 mile journey except the clothes they wear.

More intriguing is how pilgrims are invited for food and drink. Mawkeb organizers intercept the pilgrims’ path to plead with them to accept their offerings, which often includes a full suite of services fit for kings: first you can a foot massage, then you are offered a delicious hot meal, then you are invited to rest while your clothes are washed, ironed, then returned to you after a nap. All complimentary, of course.

For some perspective, consider this: In the aftermath of the Haiti earthquake, and with worldwide sympathy and support, the UN World Food Programme announced delivery of half a million meals at the height of its relief efforts.. The United States military, launched Operation Unified Response, bringing together the massive resources of various federal agencies and announced that within five months of the humanitarian catastrophe, 4.9 million meals had been delivered to Haitians. Now compare that with over 50 million meals per day during Arbaeen, equating to about 700 million meals for the duration of the pilgrimage, all financed not by the United Nations or international charities, but by poor laborers and farmers who starve to feed the pilgrims and save up all year round so that visitors are satisfied. Everything, including security is provided mostly by volunteer fighters who have one eye on Daesh, and another on protecting the pilgrim’s path. ”To know what Islam teaches,” says one Mawkeb organizer, ”don’t look at the actions of a few hundred barbaric terrorists, but the selfless sacrifices exhibited by millions of Arbaeen pilgrims.”

In fact, Arbaeen should be listed in the Guinness Book of World Records in several categories: biggest annual gathering, longest continuous dining table, largest number of people fed for free, largest group of volunteers serving a single event, all under the imminent threat of suicide bombings.


Unmatched Devotion

Just looking at the multitudes leaves you breathless. What adds to the spectacle is that, as the security conditions worsen, even more people are motivated to challenge the terrorist threats and march in defiance. Thus, the pilgrimage isn’t a mere religious exercise, but a bold statement of resistance. Videos have been posted online showing how a suicide bomber blows himself up in the midst of the pilgrims, only to have the crowds turn out in even greater numbers, chanting in unison:

If they sever our legs and hands,
We shall crawl to the Holy Lands!


The horrific bomb blasts which occur year-round, mostly targeting Shia pilgrims and taking countless lives, illustrate the dangers facing Shias living in Iraq, and the insecurity that continues to plague the country. Yet the imminent threat of death doesn’t seem to deter people – young and old, Iraqis and foreigners – from making the dangerous journey to the holy city.

It isn’t easy for an outsider to understand what inspires the pilgrims. You see women carrying children in their arms, old men in wheelchairs, people on crutches, and blind seniors holding walking sticks. I met a father who had travelled all the way from Basra with his disabled boy. The 12-year-old had cerebral palsy and could not walk unassisted. So for a part of the trek the father put the boy’s feet on top of his and held him by the armpits as they walked. It is the kind of story out of which Oscar-winning films are made, but it seems Hollywood is more concerned with comic heroes and with real life heroes whose superpower is their courage and commitment.

Golden Dome of Hussein

Visitors to the shrine of Hussein and his brother Abbas are not driven by emotion alone. They cry be reminded of the atrocious nature of his death, in doing so, they reaffirm their pledge to his ideals.

The first thing that pilgrims do upon reaching his shrine is recite the Ziyara, a sacred text which summarizes the status of Hussein. In it, they begin the address by calling Hussein the ”inheritor” of Adam, Noah, Abraham, Moses and Jesus. There is something profound in making this proclamation. It shows that Hussein’s message of truth, justice, and love for the oppressed is viewed as an inseparable extension of all divinely-appointed prophets.

People go to Karbala not to marvel at the city’s landscape – lush with date palms, or to admire the mausoleum’s physical beauty, or to shop, be entertained, or to visit ancient historical sites. They go to cry. To mourn and experience the angelic aura of Hussein. They enter the sacred shrine weeping and lamenting the greatest act of sacrifice ever seen.

It is as though every person has established a personal relationship with the man they have never seen. They talk to him and call out his name; they grip the housing of his tomb; they kiss the floor leading into the shrine; they touch its walls and doors in the same manner one touches the face of a long-lost friend. It is a picturesque vista of epic proportions. What motivates these people is something that requires an understanding of the character and status of Imam Hussein and the spiritual relationship that those who have come to know him have developed with his living legend.

If the world understood Hussein, his message, and his sacrifice, they would begin to understand the ancient roots of Daesh and its credo of death and destruction. It was centuries ago in Karbala that humanity witnessed the genesis of senseless monstrosities, epitomized in the murderers of Hussein. It was pitch black darkness v. Absolute shining light, an exhibition of vice v. a festival of virtue, hence the potent specter of Hussein today. His presence is primordially woven into every facet of their lives. His legend encourages, inspires, and champions change for the better, and no amount of media blackout can extinguish its light.

”Who is this Hussein”? For hundreds of millions of his followers, a question this profound, which can cause people to relinquish their religion for another, can be answered only when you have marched to the shrine of Hussein on foot.

1 kommentar

Sanningen chockade mig



Nedan är ett inlägg som en kvinnlig religionslärare i Saudiarabien gjorde på sin facebook. Den beskriver väldigt bra den syn på shia som många ifrån sunnimuslimska länder blir istoppade från ung ålder. Det är inte konstigt att shiamuslimer dagligen mördas världen över, då sådant hat och falsk propaganda, ständigt följer folk vart de än går. Idag sitter en shiamuslimsk ledare dödsdömd i Saudiarabien. Han är dömd för att i åratal ha jobbat för minoritetsgrupperna i landet Saudi. Minoriteterna är olika kristna grupper samt shia. Han har jobbat för att kristna ska få bygga sina kyrkor och ha samma rättigheter som den sunnimuslimska majoriteten, lika mycket som han har jobbat för att den shiamuslimska minoriteten i landet ska få samma rättigheter som majoriteten. Resultat: dömd till döden genom halshuggning! Detta fungerar bara i ett land där man från vaggan uppgöds på ren och skär rasism. Och det ‘lustiga'(?) är att det var just denna cyniska syn på människor som islam är mest emot. Nedan är inlägget, som är översatt av en svensk/arabisk kvinna.


Sanningen chockade mig

Jag är en religionslärare i en gymnasieskola i Saudiarabien. Även om alla mina elever (som är tjejer) är sunni muslimer, har jag några arbetskamrater som är Shia.. De kommer till vår stad på söndag kväll och återvänder till sina föräldrar (som bor på en annan stad) på torsdagen, efter arbetstiden..
Jag erkänner att jag bar på en fruktansvärd hat gentemot dem, jag undvek till o med att vidröra deras händer eller deras ägodelar..
I många fall berättade jag för mina elever om det stora hotet som Shia bär mot oss, att de bär på dåliga egenskaper och varnade mina elever för dessa lärar som är Shia. Mina elever delade samma tankar och fruktan för dessa farliga människor (Shia)..

Under detta året (2014-01-01 eller 1436-01-01 .h.) beslutade jag mig för att yttra mitt missnöje gentemot mina Shia kamrater och motbevisa deras tro med all kunskap som jag har.. Men en röst inom mig sa att de kommer inte att erkänna dessa synder som de egentligen begår..

Då bestämde jag mig för att klä ut mig under Ashora kvällarna och tillsammans med min chaufför besöka deras församlings platser, efter att jag hade frågat och fått reda på var de utför dessa ceremonier.. Min avsikt var att filma alla dessa stunder som jag länge har fått talas om av mina föräldrar och alla andra.. Som tex då Shia begår ”Zina” i dessa församlingar och då kvinnorna kommer i direkt kontakt med männen.. Jag ville filma alla dessa synder och använda det som bevis för att avslöja deras onska, så som mina föräldrar har sagt till mig sedan jag var ett litet barn.. Jag bad min chaufför om att han ständigt skulle iaktta sin mobiltelefon, då vi hade kommit överens om att jag skulle ringa honom för att rädda mig, så fort jag sätts i fara..

När vi väl var framme, hoppade jag ut ur bilen. Sakta och med osäkra steg, började jag gå mot deras mötesplats.. Jag erkänner att rädslan inom mig ökade, samtidigt som jag var säker på att jag begick en synd mot Gud och mot mig själv, genom att söka mig in till sådana platser. Därför recitera jag hela tiden några meningar så som ”Astaghfur Allah wa atobo elayh ” , jag bad gud om skydd och förlåtelse..
Framför mig såg jag en stor entré dörr, som männen gick igenom. Jag såg inga kvinnor gå igenom denna dörr.. En av männen som gick förbi vände sig mot mig och sa ”Syster, kvinnornas entré dörr finns på andra sidan av byggnaden..
Jag skyndade mig åt det hållet som mannen berättade om och såg framför mig en liten dörr som kvinnorna gick igenom.. En röst inom mig varnade mig för en fälla som troligen skulle finnas där inne.. Jag var tveksam om jag skulle gå in eller låta bli.. Där jag stod, kunde jag urskilja några kvinnor som barmed sig sina spädbarn in till byggnaden. Jag beklagade denna handling och sa inom mig ”SubhanAllah dessa människor lär sina barn hur de ska synda, redan då de är spädbarn”.. Jag upplevde en konstig känsla och var rädd att jag skulle väcka deras uppmärksamhet.. Men samtidigt ville jag inte ge upp, så jag samlade all kraft jag hade och.. gick in.. Där överraskades jag av att det enbart fanns kvinnor i lokalen. Deras mötesplats bestod av en stor lokal, där ett antal stolar hade ställts i mitten och längst väggarna fanns det soffor.. På en av väggarna fanns det en fastmonterad stor tv-skärm, där alla stolar hade ställts riktade mot skärmen.. Jag gick fram och satte mig på en stol och började iaktta allt runtomkring mig. Det fanns en grupp kvinnor som delade ut te, kaffe, vatten och dadlar. Alla var beslöjade, inte en enda av dem var utan sjal..

Efter en stund började programmet från männens håll, medan kvinnorna satt och kollade på det via den stora tv-skärmen som är framför mig.. En man vid 20 årsåldern började programmet med att recitera 6 ayat ur surah al-Baqara (Koranen) och sedan hela surah Aal-Fajr.. Det konstiga var att han läste allt på ett korrekt sätt, han varken tog bort eller la till en enda bokstav.. Efter det kom en man kanske vid 60 årsåldern och började recitera en Nashid (latmiya) på den allmänna tal dialekten, som är ganska lik den Irakiska dialekten. Under denna tid hade kvinnorna täckt deras ansikten med deras abaya och började gråta på ett smärtsamt sätt. Några slog handen på höften medan andra slog på bröstet, som om de upplever en stor katastrof som har drabbat deras käraste.. Efter det gick en annan man fram, som hade på sig en svart manlig abaya och en svart ”emama” (en svart tyg-ring som en sayed har på huvudet).. Han började med att sända en hälsning till Profeten saw och Ahlulbayt a.s. Han läste också en dikt, men på riksarabiska. Sedan reciterade han några ayah från Koranen och började förklara dem. Hans föreläsning dröjde upp till en timme. Han avslutade med att berätta lite om Husseins liv, han nämnde sådan information som jag aldrig har fått talas om, samtidigt började alla, både män och kvinnor, gråta på ett smärtsamt sätt. Efter det gick alla hem, utan att jag fick vittna ett möte mellan kvinnorna och männen så som jag hade förväntat mig. På vägen hem var jag jätte osäker, jag tänkte på det som föreläsaren/Imamen sa, jag ville svara honom. Men vad för svar hade jag kunnat använda mig av?

Jag började vrida och vända på det som föreläsaren sa, samtidigt som osäkerheten inom mig började växa.

[42:23] ”قُل لَّا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ أَجْرًا إِلَّا الْمَوَدَّةَ فِي الْقُرْبَى”.

[42:23] Säg [Muhammad]: ”Jag begär ingen ersättning av er för detta [budskap]; jag ber bara att ni ger [medmänniskorna] den kärlek [de har rätt att vänta].”

Då vände jag mig till min far, eftersom han kan hela Koranen utantill, och frågade honom vad denna aya betyder och vem den avser. Då sa han att den avser profetens fruar och döttrar.. Och att Gud vill att alla människor ska älska profetens fruar och döttrar. Då frågade jag om detta var den enda förklaringen och hans svar var JA..
Då frågade jag honom ”far, är mina barn Fahad, Mshari och Noof som besläktade med dig?” Då sa han ”Så klart JA”.. Då frågade jag ”tillåter du att någon misshandlar dem?”. Med en aggressiv röst sa han att ingen vågar komma i närheten av dem så länge han lever.. Då frågade han mig varför jag ställer sådana frågor?. Jag att de är enbart din dotters barn, inte barn till en av dina söner.. Då sa han ”älskling vad är det du säger, har jag någonsin skiljt mellan dina barn och dina bröders barn?”.. Med en förvåning i rösten frågade jag honom ” varför tillät muslimerna att profetens barnbarnen, av sin enda dotter, mördas på detta sättet, samtidigt som de visste att profeten älskade honom och hans bror Hassan jätte mycket?”..
Då sa min far ”min dotter, lyssna på mitt råd till dig.. Kom aldrig i närheten av sådana tankar, de kommer att förstöra din religion. Vi behöver inte blanda in oss i sådana ämne, Det är Gud som dömer och straffar!!. Hussein gjorde ett misstag genom att stå emot sin ledare (Yazid) och har fått sitt straff”.. Sedan började min far kolla på mig på ett ondskefullt sätt, jag fick skuldkänslor för att jag ställde denna fråga.. Då avslutade jag vår diskussion med att tacka min far och bad Gud att välsigna honom..

Efter att jag gick hem, lyckades jag inte somna. Tack och lov att min man var på en arbrtsresa till Canada.. Jag gick upp i riktning mot min mans stora bokhylla som är full med religions- och historia böcker. Jag började leta i dessa böcker. Likt en törstig person i en torr öken, som letar efter vatten för att släcka sin törst.
Jag bläddrade igenom historian av Altubri och Ibn Alathir och Alkanduzi och Mota Malik och många andra.. Jag började leta direkt i innehållsförteckningen, där jag enbart fokuserade mig på allt som handlar om Ahlulbayt och allt som skedde under deras tid.. En stor chock fick jag då jag fann en skrift som heter ”Hadith al kesaa”, som jag läste ett antal gånger och började fundera på.. Sedan började jag läsa i historie böckerna om Bani Umayyah och Bani Abbas, där såg jag en solklar sanning.. Vad Bani Umayyah gjorde? Vad Bani Abbas gjorde? Varför de krigade mot Profetens hushåll.?!. Många sanningar avslöjades, efter att de länge hade varit dolda bakom lögnerna som min familj och min omgivning, som bestod av Sunniter, hade byggt upp.. Jag säger inte att jag har blivit en Shia nu, men jag erkänner att jag länge har varit orättvis mot oskyldiga människor (Shia), som vi länge har anklagat för kufr/shirk (att de tillber flera gudar) och andra anklagelser.. De är snälla människor, jag som länge har trott att deras handlingar är bara fjäsk, men nu ser jag att de är trogna muslimer som har upplevt mycket orättvisa..

Vad ska jag svara Gud när jag får frågan om varför jag hatade dem och mitt samtycke om alla anklagelser som de får??

Wallah, jag ska aldrig ge upp tills jag kommer fram till hela sanningen, även om detta skulle orsaka min död av min far, mor, man och mina bröder.. Däremot ska jag respektera mina bröder och systrar i religionen, efter att jag har lyckats bevisa att deras Gud är min Gud som är Allah, deras religion är min religion som är Islam, deras bok är min bok som är Koranen.. Varför ska jag bry mig om olikheterna mellan oss? Tänk om det är dom som följer den rätta vägen och det är vi som är fel?
Tänk om det är vi som gud beskrev i sin heliga bok (Koranen):

قُلْ هَلْ نُنَبِّئُكُمْ بِالْأَخْسَرِينَ أَعْمَالًا.. الَّذِينَ ضَلَّ سَعْيُهُمْ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَهُمْ يَحْسَبُونَ أَنَّهُمْ يُحْسِنُونَ صُنْعًا.. أُولَئِكَ الَّذِينَ كَفَرُوا بِآيَاتِ رَبِّهِمْ وَلِقَائِهِ فَحَبِطَتْ أَعْمَالُهُمْ فَلَا نُقِيمُ لَهُمْ يَوْمَ الْقِيَامَةِ وَزْنًا..
سورة الكهف آية 103-105

”Säg: ”Skall vi säga er vilka de är som i allt vad de företar sig är de största förlorarna..
[Det är] de som har inriktat hela sin strävan på det som hör till denna värld och ändå tror att de har levt ett gott och rättskaffens liv..
Det är de som avvisade sin Herres budskap och som inte ville tro att de [till sist] skall möta Honom.” Allt vad de har strävat mot skall gå om intet och på Uppståndelsens dag skall deras [goda] handlingar väga lätt inför Oss.
Surah Al-Kahaf aya 103-105

Jag har hittills inte fått tag på böcker som är skrivna av Shia, jag har hittills fått mina bevis enbart av våra böcker..
Det förvånar mig att alla dessa bevis finns i våra böcker och jag, som har studerat religionskunskap och examinerades av Imam Qasims universitet, inte har fått reda på denna information.. Om det inte hade funnits sådana som försöker dölja sanningens ljus för alla muslimer..

Åh min Herre jag ber om din förlåtelse för varje blick som jag gav dessa rättrogna människor och alla fula beskrivningar som jag bar om dem i mitt hjärta.. Ber om förlåtelse för alla förfalskade beskrivningar som jag samtyckte..

”يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِن جَاءكُمْ فَاسِقٌ بِنَبَأٍ فَتَبَيَّنُوا أَن تُصِيبُوا قَوْمًا بِجَهَالَةٍ فَتُصْبِحُوا عَلَى مَا فَعَلْتُمْ نَادِمِينَ”
سورة الحجرات آية 6..

”TROENDE! Om en människa som inte åtnjuter stadgat rykte [för tillförlitlighet] kommer till er med en upplysning, försök då reda ut [vad som är sanning], så att ni inte utan att inse det tillfogar [andra] skada och sedan måste ångra vad ni gjort.”
Surah Al-Hudjurat aya 6..

Åh min Herre ge mig styrka för att stå emot mina föräldrar och min omgivning.. Ameen

3 kommentarer

Sheikh al-Nimrs dödsdom från familjen Saud: halshuggning

 Längst ned en vädjan om att deltaga på 3 olika sätt emot denna dom:


Ayatollah Nimr Baqir al-Nimr, den äldste ledaren bland den shiamuslimska minoriteten i Saudiarabien har blivit dömd till döden:

Är det inte anmärkningsvärt att han, som anordnat fredliga demonstrationer om grundläggande friheter för alla minoriteter i Saudiarabien, dömdes till döden i en ”Specialiserad brottmålsdomstol” som kallar sig för den ”Saudiska terrorismtribunalen”? Och varför skulle en domstol som inrättats för att ta itu med terrorism hantera fredliga dissidenter? Det Sheikh Al-Nimr har gjort kallas i övriga världen för ‘demokratiska demonstrationer’, och i vissa delar av världen skulle detta automatiskt ha attraherat många uttalanden ifrån frihetsaktivister, och även en hel del pengar och stöd ifrån t.ex USA, liksom massor av uppmärksamhet ifrån all media över hela den västra delen utav vårt klot. Några aktuella exempel är Ukraina och Syrien, där exakt samma saker har skett. Ayatollah Nimr Baqir al-Nimr talade alltså inte enbart för den shiamuslimska gruppen i landet, utan även för den kristna minoriteten, som inte dom heller har någonting att säga till om.

Men det som händer i Saudiarabien mörkläggs ifrån ALLA håll. Sheikh al-Nimr har alltså dömts till döden enbart för dessa demonstrationer – genom halshuggning, alternativt korsfästning, dessutom! Det vill säga samma tillvägagångssätt som de blodtörstiga ISIS använder i sin framfart på andra sidan gränsen i Irak. ISIS, vars ideologi ligger mycket nära den ideologi som den styrande familjen Saud har. Faktum är att den enda skillnaden mellan dessas ideologier är att ISIS, inte bara vill döda alla oliktänkande (så som Saudfamiljen vill och gör) utan vill även störta det saudiska kungahuset. I övrigt är de identiska.

Hela världen klagar på frågan om dödsstraff, men när en Shiapräst’ i Saudiarabien har dömts till döden, finns där inte mycket av protester ifrån internationella organ. Vad kan detta bero på? Förmodligen är det västländernas dubbelmoral och mycket svarta agenda, då de har mycket täta och nära kontakter och affärer med den saudiska regimen – konstant. Detta gäller Sverige lika mycket som resten av omvärlden.

Journalisten och nyhetsankaret Waqar Rizvi, från Press Tv, skriver följande beträffande avrättningsdomen mot Shaikh al-Nimr i Saudi-ockuperade Arabien, som visar att protesterna emot domen inte bara är ett shiamuslimskt intresse i landet:

Den saudiske aktivisten och rättighetsförespråkaren Fouad Ibrahim säger: Om det finns kloka människor i den saudiska regimen, skulle avgörandet vändas omedelbart … Det finns ett antal dårar bland alSaud som snabbar på det enväldiga styrets undergång. Den minskade populariteten i regionen är en indikator på den förestående kollapsen.

Ali Dubaisy, en saudisk människorättsaktivist från Eastern Province: Vi har en ny generation i Saudiarabien. Ungdomarna använder sin hjärna, de följer inte bara vad regeringen vill att de ska tycka och tänka. Regeringen försöker alltid att dela upp sunni och shia, men våra ungdomar börjar avvisa detta. Regeringen använder en sekteristisk berättelse för att hålla folket uppdelat. jag har många sunni vänner via sociala medier.

Yahya Assiri, chef för den sunniägda ALQST människorättsgrupp:. Från vad jag har sett på sociala medier är en hel del sunniter upprörda över dödsdomen och accepterar den inte. Människor är klokare än de tidigare varit, de ser bortom regeringens framställningar och det finns en stor kampanj på Twitter, där många sunniter deltar, där de protesterar emot beslutet om Sheikh Nimrs dödsdom. Jag är själv Sunni och jag har fått massor av samtal från andra sunniter som frågar mig: ska vi delta i protesterna med Shia eller inte? Det finns massor av sunniter som vill delta i protesterna.

Saudiaktivisten Hamza alHassan säger: Det kommer att bli en lång kamp mot tyrannhuset Saud. Vägen till frihet och värdighet kommer med ett pris, och de fria accepterar inte att något förnedrande knäböjande till sina bödlar och tänker inte göra fred med dem.

Libanesiska författaren As’ad AbuKhalil: Tystnaden i arabisk media om den orättvisa domen mot Sheikh alNimr avslöjar trångsyntheten hos den falska arabiska liberalismen.”

Aktivisten Chaza alJabr: De som är nöjda med domen förutom slavarna agerar som om att be för att döda alla Sunni reformister som står upp emot förtryck, tyranni och dominans.

Toby Matthiesen, en Gulfexpert vid universitetet i Cambridge: Den sista shiitiska politiska fången avrättades 1988. Myndigheter föredrar att hålla dessa människor i fängelse och använda dem som påtryckningsmedel för att t.ex hålla fångarnas familjer tysta. Om Sheikh Nimr var att utföras det kan mycket väl leka en ny uppror, men det är just därför jag tror att saudiska myndigheter inte kommer att genomföra dödsdomen det är allvarligt att Mohammed alNimr har gripits han är en viktig person han har varit en viktig samtalspartner mellan shiiter och regeringen. Han har haft möten med ledande kungligheter under två decennier, arresteringen utav honom är ett mycket oroande tecken. Myndigheterna har sett Nimr-familjens uttalanden som en förolämpning.

VIKTIGT: Den 26 oktober kl 12.00 – 14.00 hålls på Norrmalmstorg i Stockholm en demonstration emot dödsdomen och jag hoppas att så många som möjligt närvarar.

Ni kan gå in till facebooksidan Befria Sheikh Al-Nimr och tacka ‘ja’ till att ni kommer, om ni kan göra det. De som inte har möjlighet att närvara hoppas jag istället (åtminstone) sprider ordet vidare antingen via era egna facebooksida eller om ni har en blogg. Ni får gärna kopiera mitt inlägg om ni vill.

Ännu ett alternativ, för de som inte befinner sig i Stockholm den 26 oktober, är att skriva på den namninsamling som upprättats, för att visa ditt stöd. Gå in på så kommer du direkt till insamlingen. Du kan även skriva till vår utrikesminister Margot Wallström, eller saudiarabiska myndigheter (se exempel på sidan) och be dom ta upp denna fråga.

Tusentals protesterar emot dödsdomen

Demonstration i Saudiarabien


”Under alla mina 55 år har vi levat i det här landet under förtryck och förföljelser… ‘Alla shia skall dödas’ har regeringen sagt. Jag är inte rädd för döden. Min död kan leda till andras frihet”

/Sheikh Nimr


 Se även video i nedan länk. Den är nästan dagsfärsk ifrån demonstrationer i London igår.


1 kommentar

Man måste göra något åt dagens kaos inom vårt Ummah

Angående dagens situation i de muslimska länderna och de extrema rörelserna vi (särskilt muslimer) tvingas leva under. Nedan frågor och åsikter är just sådant som fritt florerar runt på internet. Detta är en mycket moderat och i sammanhanget ‘snäll’ frågeställning som en av mina läsare ställer mig. Jag vet inte ens om personen är muslim, eller bara utger sig för att vara muslim, för att så osämja. Men dylika ignoranta åsikter är helt i linje med det som florerar och är grunden till den extremism som pågår idag inom vår Ummah. Jag har än kvar att se den shiamuslim som besöker sunni-bloggar och klagar på att de valt ‘fel’ islam…


 En läsare Ilko kommenterar:

Jag blev glad när jag läste att du konverterat till islam. Men blev dock förvånad att du blev shia. När blev du shia var det från början eller gifte du dig med en shia och blev det på så sätt?

Problemet med er shiter är att ni ägnar er åt historia istället för trosfrågor. Ni refererar hela tiden till ååå dom gjorde så mot Ali, dom gjorde så mot Hassan och Hussein bla bla. Titta istället på vem som har den rätta upfattningen i trosfrågor. Shiter anser tex att man kan be till Gud genom att be till andra människor levande som döda och be dom att medla till Gud.
Vad är det för ståndpunkt? Hur kan ni påstå något sådant? När man läser koranen så inser man att det är just sådant som Gud förbjuder genom hela koranen.

Och nej den gudomliga ledarskapen går inte i arv. Att det gjorde det med Abrahams släkt är en annan sak då det var ett löfte från Gud. Och profeter pekade inte ut sina efterträdare.


Vi muslimer är upptagna med att gnabbas om huruvida man ska fälla ihop våra armar eller hålla dem efter sidorna under bönen, medan fienden utvecklar metoder för att skära av oss dom.” (Imam Khomeini)

 Jag ska inte svara så mycket på dina argument, då jag redan har bloggen fylld med svar på dessa. Jag länkar gärna ifall du behöver, säg bara till.

Det intressanta, däremot, är hur du säger att shiiter anser att man kan tillfråga andra (som man anser ha bättre ställning hos Gud) om hjälp att tillbe Gud om något. Har du aldrig bett en syster eller bror att be till Gud för dig, att Gud ska påskynda en lösning på dina problem? Om inte, så är det mycket konstigt och ovanligt. Enligt islamisk sunnah är tawassul påbjudet både inom shia och sunni inriktningarna. Men ta inte mitt ord på det, jag tycker att du ska gå och läsa på om vad sunni-islam säger i detta ämne. Jag länkar HÄR  och HÄR till inlägg i ämnet, från sunnikälla förstås, men jag tycker att du självklart ska hitta egna.

Jag behöver bara säga till dig att jag är stolt över att jag är bland de som tog Profetens (S) råd att hålla fast vid de två tunga saker (länken återger hadither enligt Sahih Muslim och Tirmidhi) som han lämnade efter sig; dvs Koranen och hans familj(Ahlulbayt). Hans(S) löfte var att om vi håller hårt i detta ‘rep’, genom livet, så kommer vi aldrig att gå vilse. Och idag ser vi hur en stor del utav vår islamiska Ummah är helt vilsna. Man säger att sunni-islam har flest anhängare, och därför är det ‘den rätta islam’. Men faktum är att sunni-islam är så splittrat i sina grupperingar(som blir fler och fler och mindre och mindre i storlek), och är så oense sinsemellan dessa grupperingar, att en del av dom anser sig till och med ha rätt att våldta och mörda sina bröder och systrar ifrån andra sunni-grupper! På ytan ser det alltså ut som om sunni har fler anhängare, men så är det inte i realiteten.

Vansinnet är totalt idag. Och ett problem som vi måste erkänna, i synnerhet den sunnimuslimska delen. Man måste i sunnimoskéer, organisationer och föreningar börja arbeta emot denna galenskap och splittring inom ‘deras’ del av den islamiska Ummahn. Ursprunget till det hela kan härledas exakt till det faktum att man inte tagit fasta på Profetens uttalande angående hans legat, hans arvedel, till den islamiska Ummahn, då det är den delen av hans Ummah som är splittrade till den grad de är idag. Det verkar som om det är ett överkänsligt ämne hos alla, även journalister, att nämna att problemet är stort just inom sunniislam.…förmodligen härrör det till att man här i väst i årtionden jobbat på att demonisera shiaskolan, och om man då säger att det är något fel hos sunniideologska gruppen, så säger man: per automatik, att det inte är det hos shia. Vilket kan slå fel politiskt, då man har väldigt mycket att göra med de länder som styrs av just sunnimuslimska företrädare, och man helst vill se sådana i styret utav islamiska länder. Ingen journalist vågar än ta det steget fullt ut.

Jag är ‘gammal i gamet’, så att säga. Jag är konvertit, och det är alldeles för ofta som just konvertiter står för denna extremism. Alternativt så är det de som är födda muslimer, som fått en ‘nytändning’, eller blivit ‘nyfrälsta’ som utför dessa extrema dåd som vi ser världen över. Det är just det att muslimer som är ‘nya’, de tror sig veta något om islam, men i själva verket så vet de ingenting. Om jag jämför mig själv för 26-27 år sedan, då jag själv blev muslim och tyckte mig känna till och veta en massa esoteriska ‘hemligheter’ inom islam, men idag känner jag till dess vidd och dess innebörd och dess konsekvenser. Därför har jag lättare att ‘se’ och bedöma yttre faktorer betydligt bättre än jag gjorde i början. Och när man i början är osäker på vad som är rätt och fel, då är det lätt att bli en efterföljare utav andra som man tror har större kännedom än en själv. Det är där som dessa ISIS-wahhaber hittar sina får.

Det sorgligaste av allt är att dessa sunni-grupper (som har olika kända namn, vi kallar dom bland annat för wahhabism, salafism, Boko Haram, Al Qaida, talibaner, Al-Nusrah, och ISIS mm) kallar shia, kristna, sunni, judar och alla andra(utan undantag) för kafereen(otrogna) och för att utföra ‘kufr’. Medan de själva helt har förkastat islam och Profetens budskap och ord och ersatt detta med den sionistgödda räven Al-Bagdadi, bland annat. Samma grupper förstör alla islamisk historia, med motivet att det är ‘kufr’ och ‘bidá’ (=innovation och oislamiskt), och sen ersätter de dessa historiska platser med nya tempel och altare, genom att bygga shoppingcentra, hotell och till och med ett Big Ben (så stort och fult att inte ens Londonborna skulle vilja ha den), för att ta ALL fokus ifrån varför man går till Mecka – dvs Kaban och den enighet som den symboliserar, som i jämförelse med alla dessa nymodiga, flashiga, byggnationer ser ut som en svart sockerbit. Men detta är inte bidá?? I och för sig – det går helt i linje också med ISIS främsta mål som är att krossa Kaba i Mecka. Och när man har nått till den punkten, så undrar jag om man kan hitta någon större fiende till islam och muslimer någon annanstans i världen?! Bara det faktumet bör få folk (särskilt de som kallar sig för muslimer) att inse att de INTE ska resa iväg och följa dessa monster och barbarer, inte då i syfte att följa islam. Vill de leva som kriminella varelser så är det en annan sak, men kalla det då för sitt rätta namn! Inte för islam, kalla dig inte för muslim, och kalla det absolut INTE för jihad!

Faktum är att allt detta hat mynnar i att dessa ”muslimer” under årtionden, genom enormt stöd ifrån bland annat Saudiarabien, vars ideologi de baserar sina ståndpunkter på, har oemotsagda kunnat spy ut sitt hat. De har regerat i princip fritt på alla möjliga forum, i moskéer och på internet, där de har hetsat enormt emot ickemuslimer, emot kristna och andra religioner, men allra främst emot shiamuslimer. Jag har själv varit utsatt för dom i omgångar. Jag har argumenterat, med högsta respekt, på deras egna forum, bara för att bli blockerad till slut – för att andra läsare inte ska hitta till min blogg och börja läsa om andra sätt att tänka och värdera saker och ting. Det är det de själva sagt när jag har kommenterat, det är därför jag vet att det är så: de skriver under mina kommentarer att ”gå INTE in och läs hennes blogg…följ INTE länken till hennes blogg – hon är shia och de är smutsiga lögnare och kafer …”. Med mera. Och det är den ‘städade’ versionen jag återger här, jag kan inte skriva ned här vad annat de skriver. Saudiarabien måste sluta exportera denna extremism. Och Sverige och andra länder måste sluta göra affärer med denna familj/nation, som är roten till det monster vi ser röra sig i världen idag – i islams namn.

Alldeles för sällan tyvärr, har jag sett eller hört sunnimuslimska företrädare i de större eller mindre moskéerna eller samfunden i Sverige eller annorstädes, ge sina medlemmar råd och vägledning när det gäller detta hatiska okynne. De få som gjort detta blir bombarderade med protester och stämplade som otrogna förrädare, och i slutänden får inte heller deras ord någon större spridning. Det är precis som om sunni-institutionerna har varit nöjd med att det är så, man har kanske ansett att det varit nån sorts ‘säkerhet’ för dom att fortleva…dvs om deras medlemmar hatar folk av andra inriktningar i islam, så stannar de kvar hos dom. Det är inte det som är resultatet utav ett sånt förfarande, resultatet är de svart flaggor vi ser idag höjas och vars följare kidnappar, våldtar, fördriver och lemlästar folk : alltid i muslimska länder. Och 99% av offren är muslimer. Vad är det för muslimer?!

Har någon, någonsin, ever, hört talas om att Profeten Muhammad(S), eller någon profet över huvud taget, behandlat folk av olika åsikter på detta sätt? Dessa anhängare(jag vill varken kalla dom för människor eller djur) klyver huvudet på folk som om det vore ved de är ute och hugger för att bunkra inför vinterhalvåret. och de gör det på grund utav att de anser att dessa personer inte har samma åsikt som dom själva – de är alltså ‘kafer’. Medan de själva begår sådana handlingar som endast ogudaktiga människor har förmågan att utföra. Kidnappning, våldtäkter, mord och fördrivning av människor ifrån deras egna hem har inget utrymme alls i islam. Faktum är; att kriga emot de som utför sådana handlingar, det är DET som inom islam kallas för jihad. Det ‘mindre’ jihad. Det större jihad är det som vi utför inom oss, emot vårat ego.

Man kan läsa i drivor uttalanden ifrån dessa saudi-stödda wahabi ‘imamer’ som gör den ena fatwan efter den andra om shia-muslimers ickemuslimska ursprung och att deras blod är tillåtet att låta rinna, att våldta deras kvinnor inte är ‘zinna’ eller olagligt på något vis. Jag vill inte länka här då jag vill slippa sånt länk från min blogg. Men jämför det med de shia-lärda som upprörs över tendenser inom shia-grupperingar att svära över sunnimuslimers företrädare, eller de skillnader som finns mellan vår och deras tolkning av islam:

Förutom mitt inledande citat utav Khomeini är även nedan ett välkänt sådant av honom, ha i åtanke att när han talar riktar han sig främst till shiamuslimer:

”De som försöker orsaka missämja bland våra sunni och shia bröder, är de folk som konspirerar med fienderna till islam. Shiiter och sunniter bör undvika alla slags tvister, redan idag. Osämja bland oss gynnar endast de som varken följer sunni eller shia.”

 Ett annat inlägg angående vår eminente Storayatollah Sistani i Irak, som säger att ”Sunnimuslimerna är inte våra bröder, de är våra själar”, och att shiamuslimer bör försvara deras sociala och politiska rättigheter – INNAN de försvarar sina egna – då de är en minoritet i landet(irak alltså). Och Sistani fortsätter med att säga att shiamuslimer bör delta i sunnimuslimers fredagsbön, istället för vid shiamuslimers fredagsbön, detta för att främja känslan av enighet och samhörighet mellan varandra.

Andra fatwor är Irans fatwa emot Yasir bin Habib, en ej tidigare känt man som kallar sig för shia imam, och som poppade upp i England, likt en svamp för något år sedan ifrån ingenstans med massor av pengar och egen tv-kanal och allt, varifrån han pratar dynga och sprider hat mellan shia och sunni. Han har lyckats fånga en del shia i sitt nät, men förr eller senare förlorar han även dessa anhängare då de inser vilken avskyvärd människa han är. Men vad jag vill poängtera här är att de lärda, även inom våra lokala samfund, varnar om honom, man säger högt och tydligt att man inte ska lyssna på honom och att allt han säger är mycket farligt och uppviglande…detta gör att folk inte söker sig till såna, de som blir bländad av honom överger till slut hans irrläror, då de inte finner stöd på närmre håll för hans propaganda. Jag vill se en liknande enighet bakom dylika uttalanden som ständigt sker gentemot shiamuslimer världen över ifrån liknande sunnigrupperingar.

När Sistani för någon månad sedan, gick ut med en fatwa att irakier får gå ut och kriga emot ISIS (vilket är en mycket ovanlig fatwa inom shia), så var det inte en allmän fatwa, utan att det är irakierna själva det gäller, och de vill inte se folk komma ifrån andra länder och kriga i Irak emot dom…

 Ja Ilko, vad kan jag säga dig annat än att jag är stolt över att inte vara anhängare till de som ersatt Koranen och Profetens ord med terrormakares egna uppdiktade agenda och hot, ingen kärlek, ingen medmänsklighet = Ingen islam.
Jag är stolt över att jag följer Profetens sista råd till muslimerna, och håller fast vid det ‘rep’ han gav oss.
Jag är stolt över att inte vara anhängare till en sådan ideologi som tillåter hat florera inom samfundet.
Jag är stolt över att följa en religion vars företrädare arbetar hårt för enighet mellan människor, och inte sår oenighet och osämja. Jag är stolt över att jag redan i unga år hade hjärna nog att göra något som jag än idag känner är det rätta valet, och något som jag fortfarande står för.
Jag är stolt och finner ingen som helst anledning att be om ursäkt för det. Kan du säga samma sak. Ilko?


25 kommentarer

Apostasi – vad händer om man lämnar islam


[En inledande förklaring: Apostasi är ett begrepp som, i religiösa sammanhang, tillämpas för sådana som lämnar en religion. Dvs man har ‘avfallit’ ifrån religionen.]

Kan man döda en person som lämnar Islam?

Detta är en väldigt aktuell fråga då den ofta kommer upp till diskussion både bland muslimer och ickemuslimer idag.

Det är många som frågar sig: om muslimer nu hävdar att Islam är en religion som tillåter religionsfrihet, och frihet att själva välja åsikter och religion, hur kan det då vara så att man dödar såna som lämnar Islam för att byta religion, eller för att helt enkelt bli ateist? Anledningen till dessa frågor är att under de senaste 20 åren har det skett flera händelser där islamiska stater (eller grupper) har avrättat sådana som ansetts ha avfallit ifrån Islam. Och ända sedan Salman Rushdi-affären för över 20 år sedan, har man diskuterat om Islam och yttrandefriheten inom religionen.

Det händer alltför ofta att muslimer stämplar andra muslimer som ”avfällingar” ifrån religionen, dvs att de har gjort eller sagt något som gör att de, av muslimer, inte längre anses vara muslimer. Väldigt många teologiska ledare inom den islamiska Ummahn har vid något tillfälle anklagats för just apostasi: vi har Abu Hanifa, Ahmed ibn Hanbal, Ibn Taimiya, Hallaq m.fl som exempel på sådana, men också alla grupper inom islam har anklagat varandra nån gång för apostasi. Man kan se att genom den islamiska historien har det funnits de som anklagats för apostasi, enbart för att den ena har haft andra åsikter än den andra, det handlar helt enkelt om att man inte är helt överens i teologiska frågor. Och man kan se att även idag finns det islamiska länder som avrättar sådana som de anser har avvikit ifrån deras idé utav vad islam är. Man kan titta på Sauidarabiens, Sudans och Pakistans konstitution som exempel.

Man kan då fråga sig ifall detta är ett korrekt tillvägagångssätt? Särskilt idag när man pratar mycket om mänskliga rättigheter, och yttrandefriheten är en helig sak. Det finns flera tänkare(Muhammed Abdu, Rashid Ridha, Hassan Turabi) som har granskat denna fråga under 1900-talet, men även ibn Taymiya ställde sig denna fråga: finns det straff för apostasi inom hudud-, qassas- eller ta’zir-lagarna* i islam? Själv ansåg han att denna fråga tillhörde ta’zir.

Är islam den enda religion som straffar de som lämnar religionen?

Vilka verser i Koranen hänvisar till de som lämnar islam, och vad kan vi säga om dessa? Och vilka hadither finns där i frågan, t.ex hadithen som säger att den som lämnar islam – döda honom. Finns det några händelser där någon lämnade islam och personen blev dödad? Och finns det ”idjma” angående apostasi, dvs finns där någon konsensus bland de islamiska skolorna att en apostat ska dödas? Varför har ryktet spridit sig så vida kring att man inom Islam ska dödas om man lämnar religionen? Det ska jag ta upp här.

Islam följer människans medfödda natur. Därför räknas alla som muslimer redan ifrån födseln, oavsett om föräldrarna är muslimer eller inte. Andra religioner har samma idé. Det finns också de som anser sig vara ‘det utvalda folket’ av Gud, och om någon från det folket lämnar sin religion så ska denne dödas. (Femte Moseboken 13:6-10). Och den som smädar Gud ska stenas till döds (Tredje Moseboken 24:15-16). Hör man någonsin någon klaga på att de religioner som följer Bibeln har omänskliga regler? Nej det är inte bara så att de inte klagar, det finns ingen som någonsin, någonstans, nämner dessa verser.

Istället går man direkt till islamiska referenser angående detta och det är dessa jag ska ta upp här, har vi sådana referenser i hadither eller i Koranen?

De som hävdar att det finns regler om dödsstraff, för någon som lämnar Islam, hänvisar alltid till Koranens verser nr 5:64, 16:106 och 5:33.

I vers 5:64 finns ordet ‘mortad’, som på svenska betyder religiös avfälling, ‘apostat’. Därför finns det de som menar att versen handlar om att man ska döda dessa, men versen säger inte alls det. Den bara klarlägger att det kommer att finnas många som kommer att vända religionen ryggen. Punkt. Inget annat, inget tal om straff eller dylikt.

I vers 16:106 säger Gud att ett hårt straff väntar de som antar tron, och sedan lämnar den. Versen säger även att straffet inte gäller den som, under tvång och tortyr, tvingas att ljuga(och förneka) om sin religiösa tillhörighet. Det står inte att de som lämnar islam ska dras inför domstol eller ska dödas av någon, utan att Gud är den som – i nästa liv – ska utdela ett hårt straff till den som vänder religionen ryggen efter att ha antagit den.

I vers 5:33 säger många är en mycket tydlig vers angående apostasi. Denna vers uppenbarades dock inte för de som lämnar religionen, utan för rövare och plundrare som överfaller karavaner och liknande. Det hände sig att ett folk ifrån en stad som hette Oreina, de kom till Sändebudet, de satt med honom och pratade och åt mat. Efter ett tag blev de sjuka, de hade fått någon magåkomma. Så Profeten sa till sina kompanjoner att husera deras gäster lite utanför Medina, och ta hand om dem på bästa sätt då de är sjuka, och ge dem den bästa mjölken de får tag i bland sina kreatur, och behandla dem väl tills de är friska igen.

Dessa gäster, när de efter några dagar mådde bättre dödade de herden som tillhandahållit mjölken de druckit och flydde sedan med alla dennes, och andras, tillhörigheter. När Sändebudet fick höra detta uppenbarades denna vers om denna kategori människor: dvs rövare och banditer. Detta eftersom denna typ av tjuvar är värre än den genomsnittlige tjuven – som kan råna dig, men orsakar normalt inte så stor fysisk skada och dödar sällan. Uppenbarandet av denna vers har alltså inget alls med apostasi att göra, och nämner inte heller någonstans de som lämnar islam.

Finns det några hadither som stödjer straff för de som lämnar islam? Ja, den tydligaste hadithen i detta hittar vi i Sahih Bukhari(den finns dock inte hos Sahih Muslim): Ibn Abbas återberättar att Imam Ali mötte en grupp ‘sanadiqa’  som inte höll med Imam Ali, så han brände dessa…levande! Han hade sedan sagt: ”Den som byter sin övertygelse, måste dödas.”  Här hade Ibn Abbas korrigerat imam Ali, och sagt att han själv inte valt att göra så. När man vill dissekera en hadith, så måste man förstå att den har sin egen vetenskap, som fysik och kemi t.ex. Man kontrollerar kedjan av återberättare, sammanhanget när hadithen sades osv…

Några frågeställningar kommer upp här:

1) Man kan undra varför Bukhari tar upp denna vers som en ‘sahih’, men Muslim anser inte att den är det?
2) Alla skolor i islam anser att ensamt återberättade hadither inte kan användas som grund för straff, och detta är en sådan hadith, då den inte förekommer någon annanstans och kommer ifrån en person som återberättare.
3) Hadithen säger inget om vilka dessa ‘sanadiqa’ är, om det gäller muslimer, zoroastrier, kanske handlar det om politiska åsikter som har bytts? Dessutom säger hadithen att Ibn Abbas hade korrigerat Imam Ali, och det är en indikation på att hadithen är ett hopkok, då ibn Abbas var mycket motsträvig gentemot Ali. Hadithen antyder att ibn Abbas hade större kunskap än Imam Ali, vilket ingen av rättsskolorna i Islam anser.

Är det någon som hört talas om att Imam Ali, någonsin, bränt, dödat eller på annat sätt skadad någon person enbart för att denne inte hade samma åsikt som imamen? Nej knappast, han var känd för motsatsen, dvs ett mycket tolerant sätt gentemot åsiktsmotståndare likväl som emot åsiktsfränder. Däremot fanns det en grupp som kom till Imam Ali och sa att han var Gud! Detta är en helt annan sak än att lämna islam. Här är det folk som kallar sig muslimer, men som antagit Imam Ali, dvs en människa, som Gud. Det är sånt som gör att folk i förlängningen avviker ifrån religion och skapar nya religioner och efter århundraden kommer orättvisor att uppstå till följd utav detta.

Sedan finns en annan hadith, från Abdullah ibn Masood, som säger att en muslims blod inte kan utgjutas, förutom vid tre tillfällen: 1) om en gift muslim begår äktenskapsbrott. 2) om en muslim dödar en oskyldig människa. 3) om personen lämnar sin religion, samt överger och delar samfundet.

Den 3:e punkten är det vi diskuterar här. Där nämns inte bara straff för att man lämnar religionen, utan även för att man övergett sitt ‘samfund’. Detta är för att en grupp, Khawarij, ville framställa Imam Ali som en apostat, en avfälling ifrån islam. De säger att efter slaget vid Siffin blev det en delning i samfundet, bland muslimerna, och detta berodde på Imam Ali, och de vill då mena att han på grund utav detta lämnat islam, så de ‘tillverkade’ en hadith för att man ville ha honom dödad.

Det finns de som säger att det fanns händelser där Profeten gav order om dödsstraff åt någon som hade lämnat islam. T.ex när Profeten öppnade Mecka så sa han att man skulle döda Abdullah ibn Abisarf. Men denna order gavs inte på grund utav att den personen lämnat islam, utav för att han – trots att han var muslim, agerade som en fiende till islam, han var alltså en förrädare: och som alla vet delas än idag de hårdaste straffen ut i alla länder och rättsstater i världen, till just förrädare. Nu blev han inte dödad tydligen, och man kan annars fråga sig, om Abdullah ibn Abisarf inte var muslim, hur kom det sig då att Uthman ibn Affan gav honom en hög ställning i sitt styre? Om man anser att en person är en avfälling ifrån islam, och anser att en sådan ska dödas, hur kan man då utse personen till en av de högsta ämbeten inom sitt Ummah? Nej, han hade inte lämnat islam, utan hade gjort något helt annat för att Profeten skulle fälla ett sådant avgörande.

En annan incident skedde, enligt påståenden, att när Moadem ibn Jabbel for iväg för att hjälpa Abu Musa al Ashari, som befann sig i Yemen som Guvernör där. Profeten hade skickat iväg Moadem för att assistera Abu Musa där. När Moadem kom ridande på sin häst såg han en man. Moadem frågade vem mannen var och fick svar att det var en man som varit jude, sedan blev muslim men lämnade islam och blev jude igen. Berättelsen säger att Moadem sa: ”Jag stiger inte av hästen förrän den mannen dödats”.

Använder sig Moadem utav en profetiskt hänvisad hadith i denna berättelse? Nej, han säger bara sin egen åsikt. Och hans åsikt var inte baserad på att han hade lämnat islam, utan på att man kände till att mannen var där för att förstöra islam, åter en förrädare alltså. Det är skillnad på ifall en person lämnar islam på grund utav brist på tro utav religionen, och en person som arbetar som en fiende och förstör religionen inifrån.

Sen finns de som säger att man ska döda en som lämnar islam eftersom det finns bevis på att den första khalifen, AbuBakr, dödat några som aposterat. AbuBakr hade utfärdat dödsstraff för en person som hävdade att han var profet, och att han och Muhammed tillsammans var profeter. Den andra som AbuBakr lät döda var inte en apostat, han hade inte lämnat islam. Han hette Malik ibn Noeira ifrån familjen beni A’rbo, och älskade Profeten och hans familj. Han var känd för sin höga generositet och därför utsåg Profeten honom som den som ansvarade för indrivande av skatter ifrån beni Hambala-klanen. Efter Profeten hade dött sa Malik att han inte skulle betala skatten till Khalid ibn Walid (som efter Profetens död utsetts av AbuBakr till att inkasserade skatten ifrån rikets fogdar), utan till den person som Profeten utsett vid Ghedir-Khumm som sin efterträdare – dvs Imam Ali. Därför dödades han, dvs Profetens kompanjon och dessutom av Profeten utsedd att samla in skatten dödades! (det är ibland lustigt att en del grupper inom islam säger att alla profetens kompanjoner, dvs Sahaba, är heliga och alla kommer att träffas i himlen…en del dödar helt oskyldiga sahabas, och ändå kommer de att komma till himlen: både mördaren och den mördade….!) Efter han blivit dödad, våldtog Khalid ibn Malik den dödades, ibn Noeiras, fru Leila.

Hur reagerar Umar ibn Khattab och Abu Kattar ibn Ansari(befälhavare under mördaren Khalid ibn Walid) när de hör om denna händelse? Abu Kattar, befälhavaren, lämnade honom och sa att Jag vill inte stanna som befälhavare under en person som du, han hade en annan åsikt än du om vem skatten ska betalas till och du dödar honom och våldtar sedan hans fru?!” När sedan Umar ibn Khattab hörde om händelsen sa han att Khalid ibn Walid(som av vissa brukar kallas för ‘islams svärd’) måste dödas, då han begått TVÅ illgärningar: mord och äktenskapsbrott. AbuBakr svarar Umar genom att säga att Khalid bara ”gjort ett litet fel” och ”hur ska jag kunna straffa en person vars svärd Gud har lovprisat?”

Dessa två händelser, en hade inte lämnat islam, utan påstod sig vara en profet sänd av Gud, han blev dödad, och Malik ibn Noeira, hade inte alls lämnat islam, utan dog på grund utav att han hade en avvikande åsikt i en politisk fråga. Så ingen av dessa händelser kan hänvisas som exempel för att straffa en som lämnar islam, till döden.

En beduin kom till Sändebudet, och svor lojalitet till honom. Beduinen blev efter en tid sjuk i feber, och när han tillfrisknat så meddelade han att han ville lämna islam och mannen lämnade sedan Medina. Profeten gjorde inget mot honom utan lät honom gå, och det var då Profeten sa: ”Staden Medina är likt en smältugn, den avlägsnar alla orenheter och förgyller de som gör goda gärningar”

När Umar ibn Khattab var khalifa åkte han till Yemen. Där frågade han om det fanns några där som avfallit från islam? Han fick svar att det funnits en man där. ”Vad gjorde ni med honom?” frågade Umar och fick svaret att de dödat honom då han lämnat islam. Umar blev arg och svarade: ”Vem har gett er tillåtelse att döda honom? Ni kunde ha pratat med honom och förklarat för honom, och gett honom chansen att i framtiden komma tillbaks till islam!” Om Umar ansett det tillhöra islam att döda de som lämnar religionen, då hade han där istället svarat ”Bra!”, inte skällt ut dom.

En välkänd historia om apostasi

OmHabiba, dotter till Abu Sufiyan, var gift med Obeidullah ibn Yahash, en man som åkte till Afrika. När han kom till Afrika såg han en vacker kristen kvinna där. Han blev förblindad av hennes skönhet och lämnade allt och blev kristen för att gifta sig med henne. Detta är en mycket välkänd, och dessutom omtalad, historia men där finns inte en enda hadith där Profeten sa att Obeidullah skulle dödas för att han lämnat islam. Hade apostasi varit straffbart med döden, så hade detta varit ett utmärkt, och tydligt, tillfälle för Profeten att uttala sig om detta där och då. Men det gjorde han alltså inte.

Finns där någon konsensus mellan skolorna?

Finns där en konsensus inom de islamiska skolorna att man omedelbart ska gå fram och döda någon som lämnar islam? Nej, inte alls. Inte en enda av skolorna säger detta. Däremot finns det de som uttalat sig om saken, och då har de sagt att ”om någon lämnar islam, så accepterar jag inte att man dödar den personen. Man ska istället alltid ha förlåtelsens dörr öppen för de personerna så att de kan känna sig välkomna att återkomma när de ångrar sig.”

Däremot finns det skolor som ger folk olika ‘väntetider’ innan någon typ utav straff döms. Imam Al-Shafei t.ex säger att man ska ge personen 3 dagar att ångra sig, innan man utdömer straff, så som t.ex döden. Imam Al-Zohri säger att man ska ge personen 10 chanser, alternativt 3 chanser, att ångra sig. Hassan Al-Basri säger att man ska ge personen 100 chanser att ångra sig, ingen säger alltså att man omedelbart ska gå fram och attackera personen som lämnat islam.

Till och med när man tittar i Koranen så ser man att islam är en religion med högt i tak och åsikts- och yttrandefrihet.

TVÅNG skall inte förekomma i trosfrågor. .” [2:256] Hur kan man då påstå att man ska döda en person som har ändrat åsikt eller tro? När uppenbarades denna Koranvers? Det var en syrisk oljehandlare(matoljor antar jag), som var muslim. Hans söner hade konverterat till kristendomen. Den syriske oljehandlaren gick då till Profeten och berättade vad som hänt, och frågade om det är tillåtet för honom att åka iväg till sina söner och tvinga dem tillbaks till islam? Profeten svarade då med ovan vers: ”Tvång förekommer inte i trosfrågor.” Det är deras val.

Det var en herreman ifrån Medina, för att få sin tjänare att börja praktisera islam brukade han misshandla sin tjänare väldigt hårt. När vers 2:256 uppenbarades så visade det sig att det är förbjudet att fysiskt tvinga någon att praktisera islam. Verserna 2:256257 visar tydligt att Gud säger att han tydligt har visat vad som är rätt och fel, och den som tror kan tro, och den som vill leva i otro får göra det. Även kapitel 109(Kafirun) säger ”SÄG: ”Ni som förnekar sanningen! Jag dyrkar inte vad ni dyrkar. Inte heller dyrkar ni vad jag dyrkar. Och jag kommer aldrig att dyrka vad ni dyrkar, och ni kommer heller aldrig att dyrka vad jag dyrkar. Ni har er tro – och jag har min tro!”

Och Profeten skrev och signerade Hudeybiafördraget där det tydligt står: ”Om en muslim vill återgå till Mecka, och lämna islam, kommer vi att sända honom tillbaks, med fred. Och om ni har en Quraishi, som vill bli muslim och kommer till Medina så sänder vi tillbaks honom till er om ni begär det.” Om islam är en religion där man ska döda en som lämnar religionen, så borde det snarare ha stått att man skall döda honom där och då – så snart man avfallit från islam.

Det finns 3 nivåer av apostasi inom islam:

1)En är att man avfaller genom tro,
2)en annan genom sina handlingar och
3)en tredje genom sina uttalanden.

T.ex: En person är muslim, men börjar fundera om det kanske inte är bättre att tro att Jesus bär alla ens synder. Så lämnar personen islam och blir kristen och börjar praktisera kristendomen. Personen har inte börjat prata vitt och brett om sin konvertering eller börjat prata illa emot islam och dess följeslagare mm. Personen har slutat tro på islam och bytt tro till kristendom. That’s it. Det är en som avfallit i tro.

Sen har vi en som avfaller genom sina handlingar. En sån kan t.ex plocka upp Koranen, och kasta den i soporna, bränna den, eller dyl. Personen har slutat tro på islam och börjar med sina handlingar att bygga upp ett krig emot Gud, Profeten och de som följer dessa. Han hade lämnat islam, och det fanns inga problem med det, men nu har personen inte nöjt sig med det, utan börjar uppvigla ett krig.

Så har vi en som avfaller genom sina uttalanden. En sån person har lämnat sin tro, förmodligen ogillar han även islam av någon orsak. Han vill att omvärlden ska avsky islam likaväl, och börjar dikta upp lögner och historier: så som t.ex att Profeten skulle ha ägt bordeller och horhus. Om såna kan man hänvisa till kapitel 9:61 i Koranen ”[9:61] OCH DET finns de bland dem som förtalar Profeten…..dem som talar illa om Guds Sändebud [väntar] ett plågsamt straff.”

Dessa nivåer behandlas olika, precis som man i de flesta länder(även idag) har olika behandling utav folk som avviker på diverse olika sätt. Det finns ‘demokratiska’ länder där man får långa fängelsestraff t.ex, för att de ifrågasätter en historisk händelse…

Hur kan det komma sig att Abu Hanifa, Ahmed ibn Hanbal, Ibn Taimiya, Hallaq tillsammans med Khawarij, shia och sunnimuslimer mfl – om vart annat – stått anklagade för att ha lämnat islam? Det började ske när begreppet om att en enda gren bland muslimer kommer att vara den som räddas ifrån elden, började florera. Då började muslimer säga högt att just de själva är den välsignade gruppen/grenen och sedan anklaga varandra och alla andra för att vara ‘kafir’. Så om någon inte har samma åsikt om vissa saker inom islam, så blev motståndaren genast anklagad för apostasi.

Som man kan se är påståendet att om man lämnar islam så dödas man, eller att straff för apostasi är döden, helt falskt. Det argumentet används idag utav 2 grupper, båda är fiender till islam. Ena gruppen är de som öppet är emot och hatar islam, och den andra gruppen är muslimska extremister som fått för mycket luft, och för mycket pengar och stöd genom den förstnämnda gruppen. Genom allt buller om död för de som lämnar islam, så blir ingen hörd som berättar sanningen. Inte heller tar man upp andra grupper, som tvärt emot islam, faktiskt HAR död som straff ifall man lämnar den religionen.

Islam är en religion med högt i tak och stor åsikts- och yttrandefrihet. Men…det är inte en religion där man är fri att kränka – och jag har än idag inte sett någon stå på barrikaderna och skrikit sig hesa om att de vill ha större kränkningsfriheter. Jag tror till och med det vore bättre om man sänkte kränkningströskeln överallt i samhället, det skulle ge en helt ny ryggrad åt folket.


Ljudfil i ämnet, föreläsare Sayed Ammar Nakshwani:

12 kommentarer

Bön – hur gör man?


Det är många som konverterar till islam, eller muslimer som slutligen bestämt sig för att börja be, och som undrar hur man ska be. Många har ingen i närheten som kan hjälpa dom med hela proceduren. Viktigast för oss konvertiter är förstås, förutom att vi lär oss att uttala orden på arabiska, så vill vi också veta VAD vi säger så att det blir någon ‘mening’ för oss när vi utför bönen.

Nedan är taget ifrån DVV:s webbsida och är ett mycket bra upplägg för de som vill lära sig att be, och veta precis vad man säger när man utför bönen. Jag lägger upp den även här på min blogg för att göra den ännu mer tillgänglig för de som ännu inte hunnit hitta till deras webbsida:

Hur man utför bönen:

– Bönen inleds med niyyah (avsikt), det vill säga att uppriktigt och rent uttala sin avsikt att förrätta bönen:

 – Recitera då tyst i hjärtat:

”Jag förrättar min (ex. Fajr-) bön (2) rak’at WAJIB QORBATAN ILA- ALLAH قُربَةً الَی اللهِ تَعالی (i sökandet av Guds den Upphöjdes närhet)”. 

Detta utförs stående med händerna fritt hängande. Under, Salat skall blicken inte irra hit och dit utan hållas fäst vid platsen för ”Sojood”.

 Kvinnor läser alla sina böner tyst medan män läser hörbart de första två rak’at i morgon-, afton- och kvällsbönerna.

 – Bönen börjar med den inledande Takbir som lyder:

 ” Allah-o-akbar الله اَكبَر (Gud är stor)”


Denna utförs med händerna lyfta i höjd med öronen och handflatorna vända framåt och med detta inleds bönen och dess första rak’at (böneenhet)



– Recitera sedan: 


 أعوذُ بِالله مِنَ الشَّيطان الرَّجيم

(Jag söker tillflykt till Allah från Satan den utstötte)”



– Recitera därefter surah al-Fatihah, som är den surah som alltid reciteras som första surah i de två inledande rak’at (böneenhet) i varje salat wajib (obligatorisk bön) och även i de allra flesta salat mustahab (rekommenderad bön):


I Allahs, den nåderikes och barmhärtiges namn.


Allt lov tillkommer Allah, världarnas Herre.


Den nåderike, den barmhärtige


Herren på Domens Dag.


Dig allena dyrkar vi och Dig allenast åkallar vi.


Led oss nå den rätta vägen.


Den väg de gått som funnit nåd inför Dig.


Icke deras som förtjänat Din vrede, ej heller deras som farit vilse.


– Härefter reciteras en valfri surah ur Koranen [surah al-Ikhlas ska reciteras minst en gång per bön – antingen under första eller andra rak’at efter surah al-Fatiha. Man kan välja att recitera den i båda rak’at efter surah al-Fatiha eller recitera den i den ena rak’at och i nästa välja en annan surah]:


I Allahs, den nåderikes och barmhärtiges namn.


Säg: Han är Allah, Den Ende.


Allah, Den av alla i evighee Tillbedde.


Han avlar ej.


Ej heller är Han avlad.


Och ingen finns som är Hans like.


– Rokoo’ (bugning):

Efter ”surah” följer den bugning som kallas ”rokoo’”, på så sätt att bägge handflatorna når ner till knäna. Läs i bugande ställning:


 سُبحَانَ رَبي العَظيمِ وَ بِحَمدِه

(Vår upphöjde Herre (Allah) är fri från varje brist och vi lovar och prisar Honom”

– Därpå, ställ dig upp och recitera:


 سَمِعَ الله لِمَن حَمِدَه

 (Allah hör den som prisar Honom)”

– Knäböj sedan i sojood så att pannan, bägge handflatornab båda knän och bägge tåspetsarna berör marken – dessa sju platser måste röra marken vid! Recitera sedan:


 سُبحانَ رَبّي الأَعلَی وَ بِحَمدِه

(Vår högste Herre (Allah) är fri från varje brist och vi lovar och prisar Honom)” 

– Sitt upp efter första sojood med fötterna i kors och recitera:


 أَستَغفِرُ الله رَبي وَأتوبُ إليه

(Jag ber min Herre, Allah, om förlåtelse för mina synder och gör bot inför Honom)”

– Upprepa en andra sojood på samma som den första och sedan, medan du ställer dig upp, recitera:


 بِحَولِ اللهِ وَ قُوَّتهِ أَقومُ وَ أَقعُد

(Med Allahs lov och Hans kraft står jag upp och sitter ned)”


Med detta inleds den andra rak’at (böneenhet) av bönen

 – Upprepa surah al-Fatiha och surah al-Ikhlas om du inte reciterat den redan i första rak’at eller önskar recitera den en andra gång.

 – Höj sedan händerna och håll handflatorna vända mot ansiktet. Detta kallas ”qonut” och är högst mustahab (rekommenderad) att utföra och i den recitera någon kort duaa som man önskar. Det kan vara vilken duaafras som helst, men följande är den som brukar reciteras oftas till under qonut:


 رَبَّنا آتِنا في الدُنيا حَسَنَةً وَ في الآخِرَةِ حَسَنة وَ قِنا عَذابَ النَّار

 (O vår Herre, ge oss det goda i denna värld och i nästa, och rädda oss från helvetets straff)”




– Upprepa sedan liksom vid första rak’at, rokoo’ och två sojood. [Om det är en salat (bön) på bara två rak ‘at, exempelvis Fajr-bönen eller de flesta mustahab-bönerna, avslutas de två rak’at med ”tashahhod” och ”salam” som beskrivs längre fram. Om inte det rör sig om tvr-rak’ats bön utan det är fler rak’at, så recitera enbart ”tashahhod” och stå upp för tredje rak’at]


– I den tredje rak’at (böneenhet), recitera denna dhikr (reciterade fraser i hågkomsten av Gud) som är känd som ”tasbihat al-arba’a (de fyra tasbihat(lovprisningarna))” – tre gånger:


 سُبحَانَ اللهِ وَ الحَمدُ للهِ وَ لا إلهَ إلّا الله وَ الله أَكبَر

(Prisad och fri från brister är Allah; och all lovprisande och tacksamhet hör till Allah; och ingen gudom finns utom Allah; och Allah är störst)”

– Nu utförs ytterligare en rokoo’ och sedan två sojood som vid varje rak’at och ställ dig sedan upp för en fjärde rak’at om det är en fyra-rak’ats bön. [Om det är salat Maghrib som är enbart tre rak’at avslutar man efter andra sojood med ”tashahhod” och ”salam”]

 – Upprepa i fjärde rak’at samma som i tredje efterföljd av rokoo’ och sojood.

 – Avsluta bönen med att recitera ”tashahhod” och ”salam” efter andra sojood vid slutet av fjärde rak’at.

 – Tashahhod innebär att läsa i sittande ställning följande:




أَشهَدُ أَن لا إلهَ إِلّا الله وَحدَهُ لا شَريك له

وَ أَشهَدُ أَنَّ مُحَمَّداً عَبدُهُ وَ رَسولُه

أَللهُمَّ صَلِّ عَلی مُحَمَّد وَ آلِ مُحَمَّد 

Jag vittnar att det inte finns någon gudom utom Allah; den Ende som inte har någon partner;

Och jag vittnar att Mohammed(S) är Hans tjänare och Hans Sändebud;

O min Herre och Gud, skicka Dina välsignelser över Mohammad(S) och hans ätt(A)”



– Salam är det sista avslutande momentet i bönen och Iyder:


 السَلامُ عَلَيك أَيُها النَّبيَّ وَ رَحمَةُ اللهِ وَ بَرَكاتُهالسَلامُ عَلَينَا وَ عَلی عِبادِ الله الصَّالِحينالسَلامُ عَلَيكم وَ رَحمَةُ اللهِ وَ بَرَكاتُه

Frid vare med dig, O DU Profet, och Guds barmhärtighet och välsignelser [vare över dig];

Frid vare med oss och med Gud fromma tjänare,

Frid vare med eder; samt Guds barmhärtighet och välsignelser”


– Efter att Salat avslutas med Salam (efter andra, tredje eller fjärde rak’at beroende på vilken bön) lyftes händerna upp i höjd med öronen tre gånger, och var gång uttalas ”Allah-o-akbarالله أَكبَر (Gud är störst)”

9 kommentarer

Dua Mashlool

Denna duá (Mashlool) kallas för ”bön för ungdomar som blivit drabbade på grund av sin synd” och är citerad i Kaf-ami och i Muhaj al Da-wat av Sayyid ibn Tawus . Genom Imam Hossein ( A) rapporteras det att en dag efter Hajj fick han och hans far syn på en förlamad ung man som grät ögonen ur sig i ånger. De närmade sig för att trösta honom och för att ta reda på orsaken till hans sorgliga belägenhet . Han var en inbiten syndare, retade alltid upp sin far, lydde honom aldrig och behandlade honom med förakt.

En dag åberopade fadern, i avsky, Guds förbannelse över honom. Detta påverkade sonen omedelbart med förlamning. Där och då skrev Imam Ali ibn abi Talib ( A) denna dua’a och gav den till den unga förlamade mannen, med instruktionen att recitera den efter Isha salat . Nästa dag kom den unge mannen, helt återställd, till Imam Ali och sa att han hade reciterat den dua’a som imamen hade gett honom och sedan somnat. Han såg den heliga Profeten(sa) i drömmen. Den heliga Profeten, rörde försiktigt vid hans kropp med sin hand och bad honom att komma ihåg denna dua’a eftersom den innehåller ”ismi azam” (Guds största namn) .

Recitera denna dua’a efter Isha-bönen. Det ger otaliga välsignelser. Alla dina legitima önskningar kommer att uppfyllas. Den driver bort fattigdom och sjukdom. Synder förlåts, och skulder rensas, fiender blir vänner, ens inre angelägenheter ställs tillrätta, tvister avgörs till din fördel, fångar frigivs, psykiska/mentala bekymmer försvinner, och välstånd, en sund själ och en frisk kropp stå fast vid dig hela tiden.
Nåd och syndernas förlåtelse är de främsta fördelarna som Gud, den Allsmäktige, görs tillgänglig om denna dua’a reciteras regelbundet.

Dessutom är den oerhört vacker! Källa om ni vill läsa den själva istället för att lyssna.

Denna historia visar också att det i islam aldrig finns orsak till hopplöshet, och på hur Hög och Barmhärtig Gud är i sin Härlighet. Det finns alltid ett halmstrå att grabba tag i om man vill bättra sig efter att man gjort något som man ångrar.

1 kommentar

Hezbollahs TV-bevakning av julen

I dessa dagar är det många som diskuterar och funderar över om det är haram eller halal för muslimer att uppmärksamma julen på något sätt. Igår, juldagen, uppmärksammade Hezbollahs egna tv kanal, Al-Manar, de kristnas firande utav julen och Jesus(a) födelsedag fullt ut! Den islamiska kanalen sänder också vanligtvis gudstjänster, men den här julen verkar vara en av de mest omfattande rapporterade någonsin. Man sände från flera kyrkor, bland annat den Romersk katolska:

den Maronitiska:

samt från stora kyrkor i huvudstaden och från små kyrkor på landsbygden. Temat var samexistens, och Hizbollahs delegationer besökte kyrkans församlingar i hela landet:


Med särskilt fokus på de som ligger i blandade muslimsk-kristna områden. Och intensiv rapportering om kristna utomhusdekorationer i Hizbollah-dominerade södra delar och Bekaa byar. Gå gärna in i länken nedan och se jämförelsen mellan Iran och Hezbollahs reportage utav julhögtiden för deras länders kristna befolkning(dessa 2 länder är terrorstämplade utav väst), och de västallierade muslimska ländernas (Saudiockuperade Arabien, UAE och Kuwait) reportage av densamma.

I länken finns även Twitterinlägg ifrån Ayatollah Khameini, President Rouhani och irans utrikesminister Javad Zarif:

The Beirut Report

Lämna en kommentar

Är julen shirk? – God jul!

happyKelin FRÅGAR:

”Jag funderar på följande: 1. Att julen i grund och botten är shirk. Det där med att Gud blev människa, vilket jag vet till tusen procent att du inte står för. Men hur kan det komma gott ur något som ursprungligen går emot vår tro? Folk säger att det bara är traditioner, men traditionen har uppstått från shirk. Visst?

2. Hadithen där profeten frid vare över honom, säger att den som imiterar ett folk är en av dem. Betyder inte det att vi ska ta avstånd från andras högtider? Eller?

Är det inte en majoritet som anser att fira jul är haram?”


Hujjatullahs (‘Guds tecken’ – dvs Profeter, Sändebud och Imamer) födelsedagar är bland Ayyamullah(dvs Guds dagar) och de bör gärna uppmärksammas och åminnas på något sätt. Som det står i Koranen: ”Vi sände Moses med Våra budskap [och befallde honom]: ”Led ditt folk ut ur mörkret till ljuset och påminn dem om Guds dagar!”(Koranen 14:5) och Jesus sa: ”[Guds] fred var med mig den dag jag föddes och skall vara med mig den dag jag dör och den dag då jag skall uppväckas från de döda.” (Koranen 19:33).

Det finns inget fel i att uppmärksamma dessa dagar och om vi är kloka så bör vi, som en gemensam Ummah, intressera oss speciellt för våra Hujjatullahs födelse- och dödsdagar. Om vi väver in ett dylikt ‘firande’ in i vår kultur året om, är det nämligen ett vitalt sätt att hålla de religiösa historierna vid liv. De hundratals historier som finns om varje betydelsefull person som varit Guds tecken för mänskligheten skulle flyta upp till ytan och folk skulle vara mer medvetna om sin religions historia. Varje profet har vishet att ge oss. Islam följer människans natur och den basala människan är mer benägen att informera sig om saker och ting om det blir lite väsen om saker och ting. Man ‘upprätthåller religionen’ helt enkelt med dessa kulturella inslag. Om du går till en shia moské under årets lopp kommer du att se att vi uppmärksammar de flesta profeters och imamers födelsedagar och dödsdagar.

Du säger att julfirandet i grund och botten är ‘shirk’ (avgudadyrkan). Vad menar du med det? Menar du att om vi uppmärksammar julen så firar vi Guds son? För det första så firar i princip ingen julen för Jesus skull idag. Det hela har blivit ett kommersiellt spektakel, men det är ändå en långhelg, allt är stängt, folk är lediga – varför inte göra något åt saken, tänker många. OM man vill laga en middag, tända ljus och titta på Kalle Anka, vad finns det för fel i det? Om vi också säger några ord om Jesus, berättar om hans liv och hans födelse. Vi är muslimer, vi tror väl på Jesus? Visserligen var han en profet, och om vi uppmärksammar hans födelsedag så gör vi det i åminnelse utav att en profet föddes. Vad finns det för shirk i det? Har man gjort något dåligt då? Knappast. Lika lite som man gjort något dåligt om man inte vill göra det.

Vad som kanske bör undvikas i dylika fall skulle eventuellt vara såna saker som tomten. Och detta eftersom tomten har mer eller mindre blivit som ett substitut för Gud…föräldrar säger åt sina barn att vara snälla, annars kan tomten straffa dom, eller om barnen önskar sig något väldigt mycket och tjatar om det så hänvisar föräldrar sina barn att be tomten om det…kanske han svarar han…

Det lustiga när det kommer till diskussionen om julfirandet varje år, så är det oftast folk från ett och samma håll som säger att det är shirk med julen. Det är de som kallar sig ‘ahlel sunnah wal jamaah’. Det är samma personer som fastar under ”Ashuradagarna”(10 Muharram). Och denna fasta baseras på det judiska firandet utav Yom Kippur. Enligt sunnimuslimska traditioner som säger att när Profeten(s) kom till Medina så såg de att judarna fastade. Muslimerna frågade varför de gjorde det och de fick svaret att det är en judisk tradition ifrån Moses dagar att fasta i 25 timmar och under den tiden också be om gottgörelse för sina synder som tack för att Gud befriade det judiska folket ifrån Farao. Sunnitraditionerna säger då att Profeten skulle ha sagt att Moses är närmare oss(muslimer) än judarna och därför ska vi också fasta….och då menar deras(al-Bukhari, vol.3, B 31, nr 222 och Tirmidhis) traditioner att Profeten och muslimerna alltid fastade när judarna fastade. Vi firade alltså(och ni firar fortfarande) Yom Kippur!

Om man går efter din punkt nr 2 här ovan, så imiterade alltså Profeten judiska traditioner och därmed är vi alltså ”en av dem”, som du uttrycker det. Den logiska slutsatsen är då att egentligen är sunnimuslimer judar, då de imiterar judarna(?!) Är det okej att anamma judarnas tradition, men inte de kristnas? Tror du inte att Profeten anser att Jesus också är närmare oss(muslimer) än de kristna? Enligt denna tradition(som inte alls finns hos shia), så har till och med Profeten själv valt att följa ett folks tradition när han invandrade i deras landområde(staden Medina). Ska inte Profeten(s) ses som ett exempel för oss muslimer? Om han ”imiterade”(som du säger) ett folks traditioner, varför ska inte du göra det? Är du bättre än Profeten(s)?

Som sagt, jag håller inte alls med den bukhariska eller tirmidiskt återgivna traditionen, men eftersom du antagligen anser att den är korrekt så bör du ju vara mycket intresserad av att följa Profetens exempel. De flesta muslimer firar antagligen inte jul, men många gör ‘nånting’ på julaftonen, eftersom det är en internationell helgdag då allt ändå är stängt och dött ute i landet. Varför inte passa på och samla familjen runt julgröten? Berätta för mig igen, vad är det som är shirk i att hedra profeten Jesus födelsedag?

Svar på nr 1: Traditionen att hedra Jesus födelse uppkommer ifrån att folk älskat Jesus och vill sprida hans ord. Om vi (som muslimer) skulle uppmärksamma julen så gör vi det inte för någon ‘gudsson’ utan för en profet. Att anamma ett folks traditioner är tvärtom något mycket bra, om det inte går emot Islam. Och enligt er egna återberättelse så gjorde ju Profeten själv det.

Svar på nr 2: Nej, vi ska inte ta avstånd ifrån andras högtider. Gud säger i Koranen: ”[49:13] Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra….” Vad tror du är betydelsen i denna vers? Gud vill att jordens folk ska närma sig varandra, och det absolut bästa sättet är att använda sig utav varandras traditioner. Det känner du själv: om någon ickemuslim säger att de t.ex vill prova fasta i Ramadan månad, eller hälsar dig glad Eid, då blir du säkert lite extra mjuk inombords? Du känner dig instinktivt närmre den personen än andra som passerar, eller hur? Hur kan det då vara haram att ge någon annan den känslan?

Dessutom: Vi muslimer bryr oss inte om ‘majoriteten’ på det sätt som du uttrycker det. Om en majoritet utav media säger att islam är en krigisk religion, och att muslimer är galningar, ska man då följa det de säger? Om en majoritet i världen säger att slöjan är ett tecken på förtryck för kvinnor, har de sant då? Ska jag ta av mig min slöja i så fall? Om vi ska lyssna på majoriteten när vi utröner lagar och regler i islam, då är vi illa ute.

Ha en trevlig kväll. God Jul!



22 kommentarer

Sunni shekh berättar historien om Imam Hussein

Sunni Shaykh Hisham Kabbani berättar historien om Imam Hussein  – Han berättar hur folket ville ha Hussein som Khalifa, men att Yazid tvingade folket under hans styre. Mycket värd att lyssna på. (vill ni enbart höra föreläsningen spola fram till ca 10:31. Där börjar han berätta om Ashura osv…

Nästa video samma sak.

Denne sheikh berättar att om de fanns med på Imam Alis tid så skulle de ha stått vid HANS sida i krigen.

Hur kan vi tala om konflikten mellan Sahabas utan att vara respektlösa emot dem och med vederbörlig hänsyn till Ahl al Bait? Dr. Umar and Imam Zaid svarar. From ‘Bringing Worship to Life, Lessons from al Ghazali’ i Chicago’s Masjid al-Faatir. Sheiken säger att han älskar AbuBakr, Umar och Uthman men även att:

”I was taught by ahlulbayt and my sheikhs were descendants of Jafar as-Sadiq, Mosa al Kadhom, Ali ar-Rida…and they are the ones that taught us all these things”

Ashura is for Ahlus-sunnah wal Jama’ah.!

4 kommentarer

Svar på fråga: ”Är det inte ni (shia) som…..?



Är det inte ni (shia) som påstår fruktansvärda saker om Profetens fru?

 Är det inte ni (shia) som påstår fruktansvärda saker, som att Ängeln felade i sitt budskap till Profeten, och påstår att ”budskapet egentligen var ämnat för Ali”?

Är det inte ni (shia) som talar fruktansvärda ord om Abu Bakr (Al Siddiq), som är Profetens närmsta man (Sahaba)?

Är det inte ni (shia) som talar fruktansvärda ord om Omar Ibn al Khattab och om Usman? (Två män som är väldigt nära Profeten)

Är det inte ni (shia) som försöker legalisera olaglig samlevnad mellan man och kvinna (Mutaa), genom fel tolkade verser ur Koranen?

Och här försöker du påstå att vi (Sunni muslimer) var de som dödade Imam Hussein, och att ni inte skulle göra det för att han var ”er” ledare?

Om ni kan tala illa om Profetens fru Om ni kan tala illa om Profetens närmsta Om ni kan tala lögner om Ängeln Om ni kan legalisera det olagliga, och ihärdigt försöka backa upp er av Guds heliga ord.

Varför skulle ni då inte kunna döda ”er” ledare?


Kära SM,

Du ställer mig många frågor som startar med ”ÄR det inte ni…?” Och på alla dessa måste jag tvivelsutan svara ”Nej!”

För det är inte vi(shia) som fäller sådana påståenden. Det är de som är emot Ahlulbeit som kommer med sådant tal. Jag vill komplettera dina frågor med att säga att vår, Shias, ståndpunkter i precis de frågor du tar upp ligger helt i linje med Koranen. Vi använder ingen annan vågskål än Koranen. Jag vet inte vad ni använder er utav, men det verkar inte som att ni använder er utav Boken när ni ska bedöma och värdera sådana viktiga saker som de du tar upp.

För det första så råder jag dig att inte tro på de påståenden som du hör ifrån dina sunnibröder, som ständigt mässar om att VI påstår att Ängeln gick fel och istället för att gå till Profeten Muhammed gick till Imam Ali. Detta är ren och skär lögn och du bör kunna ta reda på detta mycket enkelt genom att t.ex googla upp sidor på internet där vi shia skriver om Islam. Jag tycker att du ska göra det, om inte annat för att sedan komma tillbaks till mig och ‘bevisa’ för mig att du har rätt. Finn reda på, ifrån shiaislamiska källor, att vi tror precis det som du påstår – dvs att ängeln Gabriel ”gick fel”. Istället för att bara lyssna på hörsägen tycker jag att du ska kolla upp och sedan kan du konfrontera mig med källor och dylik fakta. Jag utmanar dig!

Sen var det sista påståendet förmodligen bland det dummaste jag någonsin har hört. Är det så ni diskuterar och argumenterar mellan varandra? Har du en susning om vad historien om Imam Hussein handlar om? Ickemuslimska historiker och filosofer i väst känner mycket väl till den, så det borde även du vara intresserad att ta reda på. Vet du vem, enligt ALLA historiska källor – både sunnitiska, shiitiska och ickemuslimska – det var som Imam Hussein protesterade emot? Vet du varför han blev dödad? Han kunde ha undvikit att bli dödad, men vägrade. Det enda han behövde göra för att få leva var att acceptera ‘baya’ till den s.k. ‘khalifen’ Yazid ibn Mauwiya. Om han, vår Profets barnbarn ren och äkta som han var, hade underkastat sig den helt öppna syndaren Yazid så skulle Imamen ha kunnat leva vidare. Men Imam Hussein sa: ”Hellre dö med värdighet än att leva ett liv i förödmjukelse!”

Jag antar att du har någon som du ser upp till, åtminstone när det gäller religionsfrågor? Någon du lyssnar allra särskilt på och vars ord väger tungt hos dig? Skulle du kunna tänka dig att döda den personen, bara för att på något konspiratoriskt vis kunna ‘sätta dit’ shiamuslimer för det? För att ‘bevisa’ att de har fel/gör fel osv…? Jag tvivlar, och att ens tänka ut en sån tanke säger mer om de som viskar i dina öron, än det gör om oss som shia.

Sahih Muslim har ett helt kapitel i sin bok som heter ”Chapter of Nikah”, och i det kapitlet har han ett underkapitel som heter ”Chapter of Muta”. Jaber ibn abdillah Ansari, Salamah, Abdullah ibn Masood(som levde med Profeten) sa: ”Vi var på en expedition tillsammans med Profeten, och vi led utan ett överflöd av våra begär. Så vi frågade Profeten: O Rasolollah, är det tillåtet att vi kastrera oss själva eller att tillfredsställa oss själva?” Profetens svar var: ”Detta är förbjudet inom Islam. Men ni är tillåtna äktenskap under ‘istimtah’ (mutah)” Jaber ibn abdillah sa alltså att de var tillåtna att ingå muta-äktenskap, då de var borta från sina hem. Salamah och Abdullah har lämnat likadana återberättelser. Så de har alla bekräftat att då de var långt borta ifrån sina kvinnor så var det tillåtet att ingå ‘istimta'(muta) temporärt äktenskap.

Enligt sunnikällor blev dock mutah upphävt och bannlyst absolut tidigast 7 år efter hijra. Sunnikällor säger att det skedde under slaget vid Khaybar. Återberättarna säger att det var Imam Ali(på uppdrag från Profeten) som meddelade ett tillfälligt förbud att äta åsnekött, vitlök, och man fick inte göra mutah. Kanske berodde detta temporära förbud på att man skulle kunna kriga bättre, jag vet inte? Men vad vi känner till idag så är i alla fall åsnekött och vitlök inte förbjudna att äta för oss muslimer, varför skulle då mutah fortsätta vara förbjudet? För en mer detaljerad redogörelse om Mutah, och om vem som förbjöd den(dvs gjorde bidah) kan du läsa i DETTA och DETTA inlägg (med sunnikällor så att du kan verifiera det från era egna böcker). Men för att göra ett tillägg till de inläggen så sa Imam Sadeq: ”Gör inte mutah med en kvinna som begår ‘zinna'(äktenskapsbrott)”. En man frågade då: ”Hur vet jag vilken kvinna som gör zinna eller inte?” Imam Sadeq sa: ”En kvinna som inte bryr sig om ifall du gör mutah eller inte!” Han sa även: ”Om du är gift, och vill göra mutah med någon och inte har tillstånd ifrån din fru att göra det – då är du förpliktigad att bli dömd till piskning!!” Så att mutah får användas hur som helst, är en lögn som tyvärr sprids bland sunnimuslimer, men tyvärr även bland shiamuslimer.

Som du kommer att se i länkarna ovan så finns i Koranen dokumenterat om mutah-äktenskap. Däremot har jag aldrig hört om någon Koranvers som talar om Misyar eller Urfi-äktenskap. Ändå praktiseras dessa båda hos sunnimuslimer. Visserligen pågår stora diskussioner om dessa typer av äktenskap, men ingen säger att det är otillåtet. På sin höjd säger de:  ”there is a big difference between what is Islamically valid and what is socially acceptable”. (länk i citatet leder till sunnimuslimskt uttalande om urfi) Så bara för att något kanske rent socialt anses opassande, så är det alltså inte olagligt. Även dessa typer av äktenskap kan missbrukas, (läs i länken) precis som en del kan missbruka(helt olagligt) mutah. Det kanske är något att kontemplera över?

När det gäller din första fråga så skulle jag kunna lämna ett långt inlägg här. Men jag tror att det är bättre, och mer intressant, för dig att få höra mer detaljerat utav ett proffs som har läst och studerat ämnet. Lyssna på nedan föreläsning(video), så får du möjligheten att – precis som jag nämnde tidigare – få tillgång till vad shiamuslimer egentligen följer och går efter när vi värderar och bedömer saker och ting. Sedan kan du gärna återkomma till mig, när du vet hur vi tänker, så kan vi fortsätta diskussionen efteråt. Dvs om du tycker att det är fel att vi, de facto, följer Koranen när det gäller Profetens fruar. Och detsamma gäller Profetens sahabah: Till och med Koranen säger tydligt till Profeten att bland de som befinner sig nära honom finns många Munafeqin, många av vilka Profeten redan känner till, men även sådana som bara Gud har vetskap om! Alltså var alla Sahaba inte lika. Enligt Koranen platsar man i Helvetet om man är Munafeq, eller hur? Gå gärna och kolla om detta, ur shia synpunkt och återkom sen till mig och meddela mig vart jag har fel där? Om du inget hittar, står jag gärna till tjänst. Jag LÄNKAR HÄR till ett inlägg där jag visar att alla utav Profetens Sahaba var på Imam Alis sida.

Du säger att AbuBakr, Umar och Uthman var Profetens närmsta män. De fanns absolut i närheten utav Profeten, men ingen kom honom närmare än Imam Ali om vilken Profeten sagt:

”Det har uppenbarats för mig att Ali har tre exklusiva meriter: de är att han är muslimernas ledare, de rättfärdigas imam, och ledaren för dem vars pannor utstrålar de troendes märke. ”

Mustadrak al-Hakim page 138, Vol. 3. Kanz al Ummal, page 157, Vol. 6, is hadith 2628. Also quoted by al-Barudi, Ibn Qani`, Abu Na`im, and al-Bazzar

(Obs! Källorna är ifrån sunnimuslimsk litteratur, för de som inte känner igen namnen på böckerna)

Andra sunnikällor säger:

”Wisdom has been divided into 10 ( ten ) parts, and 9 (nine) of these are possessed by Ali, and the remaining has been divided among the rest of the people.”

Så: värdesätter man Profetens ord (och Guds uppenbarelser) mer än khalifernas, så inser man att Imam Ali var den visaste personligheten, och muslimernas ledare efter Profetens bortgång(enligt Guds uppenbarelse). Varför skulle man välja någon annan än den bäste som khalif, om det inte vore för egen vinning och maktbegärs skull? Och vem var det som valde de tre första khaliferna? Var det folket? Var det Gud? Profeten? Vem? Frågor jag gärna vill att du svarar mig på, om du vill vara så vänlig?


21 kommentarer

Vem är Shia?

Imam al-Sadiq (Frid vare med honom) sade: ”Sannerligen är Shiat Ali de som är återhållsamma när det gäller deras magar och sexuella drifter, de som kämpade och stred intensivt, de som arbetade hårt för sin Skapare, de som hoppades på Hans belöning och fruktade Hans straff. Om du har sett sådana människor, då är de verkligen Shiat Ja`afar”

Källa: al-Kafi, volym. 2, sida. 233, nummer. 9

Imam al-Hasan (Frid vare med honom) besvarade en man [`Aabdallah] som sade till honom: ”Sannerligen är jag en av dina Shi`aa’”
”O `Aabdallah, om du uppriktigt lyder våra befallningar och förbud, då talar du sanning. Men om du inte gör det, ska du inte utöka dina synder genom att falskeligen hävda en så hedrande position som du inte är värdig. Säg inte: ‘Jag är en av dina Shi`aa’’, utan snarare, ‘Jag är en av dina följare och en av de som älskar er och en fiende till dina fiender.’ Du gör gott och strävar efter godhet”

Källa: Tanbih al-Khawatir, volym. 2, sida. 106

Imam al-Sadiq (Frid vare med honom) sade: ”De som påstår att de följer oss med sin tunga, men gör motsatsen till våra handlingar och gärningar är inte en av våra Shi`aa”

Källa: Bihar al-Anwar, volym. 68, sida. 164, nummer. 13

Imam Ali (Frid vara med honom) frågade Nawf al-Bakali: ”Vet du vem mina Shi`aa är, Nawf? ” till vilket han svarade: ”Vid Allah, nej”. Imamen svarade: ”Mina  Shi`aa har uttorkade läppar och tomma magar. De är de vars ansikten uppvisar asketism, för de är asketer under natten, lejon under dagen”

Källa: Bihar al-Anwar, volym.78, sida.28, nummer.95

En shia har alltså några specifikt utmärkande drag i sin person som är synliga bland folk man lever bland. Det räcker inte att säga att man älskar Imamerna. Folk ska känna dig ifrån dessa utmärkande drag: att du är pålitilig, lojal, bryr dig om de som har det sämre ställt, generös osv. Vi shia ska alltså i samhället vi lever i utmärka oss genom dessa tecken, folk ska känna oss så som pålitliga, generösa, lojala, hårt arbetande, sanningssägare och vågar stå upp för orättvisor! Jag hoppas verkligen att vara bland de som kan säga att det syns på mig att jag är shia…

Lämna en kommentar


Jag fick en fråga/kommentar ifrån Abdu. Jag har inte återgett hela här, ni kan hitta hela kommentaren i DENNA LÄNK.


Selam igen!

Väljer och skriva här istället enklare så. Syster jag tycker att detta är ett allvarligt och viktig diskussion och inget man skojar om. Vi pratar människor liv här, att hamna eller inte hamna i helvetet, och inte något att Touché över. Och utgår vi från detta, så innebär det att någon av ”OSS” två vilseleder dessa stackars människor till en väldigt hemsk öde.

Jag är mer en väl införstådd i dina länkar, video och texter Marie. Du kan vara vänlig och bevisa med klara och tydliga ”BEVIS” för självklart är jag källkritisk. Något vi båda har , ÄR en skyldighet med våra yttrande att hänvisa till sådana islamiska litteratur och autentiska sådana också.

Angående den fjärde artikeln i shiternas tro om imamerna:


De kan alltså inte FELA eller SYNDA! Och de är bättre än både profeternas fader tillika Allahs vän IBRAHIM och Allahs Älskade profeten MUSA.

Finns det någon bland människorna som inte gör ett fel?
Sa inte profetens Alayhi assalam ” att alla Adams barn gör fel och den bästa av de som gör fel är den som ångrar sig och ber om förlåtelse”?

Trosartiklar enligt Ahlu Sunnah:

Tron på Allah
Tron på Änglarna
Tron på Profeterna
Tron på Skrifterna
Tron på Domedagen
Tron på Ödet. Det goda i det och det onda.

Enligt Shia:

Tron på Allah
Tron på Rättvisan
Tron Profetskapet (inte Profeterna)
Tron Imamerna
Tron på Domedagen

Det smärtar mig och säga detta men det ÄR TVÅ olika RELIGIONER!
Fundamentala skillnader.



Salam Abdu,

Jag förstår mycket väl vad du menar och jag uppskattar att du vill leda mig på den väg som du anser är den rätta, det är en mycket viktig uppgift vi har i livet och det är fint att se att du tar det på allvar. Både när man ger råd och får råd måste man vara ödmjuk och ha öppet sinne, därför läser jag din kommentar noga och försöker att överväga den. Jag vill inte lämna ett alltför långt svar, men jag ska försöka mig på att titta främst på de trosartiklar som Ahlul sunnah har som du nämner enligt nedan:

Tron på Allah
Tron på Änglarna
Tron på Profeterna
Tron på Skrifterna
Tron på Domedagen
Tron på Ödet. Det goda i det och det onda.

De flesta utav dessa är självklara. För alla. Usul-e-din, som dessa punkter heter, är det som ens TRO måste baseras på för att man ska kunna kalla sig för muslim. Man kan säga att det är basen, själva grunden i den islamiska läran. När man erkänner sig till Usul-e-din kommer man till nästa steg: hur praktisera man bäst denna Usul-e-din, dvs vad ska man göra för att komma närmare Gud. Då börjar man titta på något som heter Furo-e-din: som är en ‘lista’ på vad en praktiserande muslim ska uträtta. Ovan är vad ens tro ska baseras på, och furo-e-din vad man ska göra. En av punkterna i furo-e-din är det du t.ex nu gör – du ger mig goda råd.

Punkterna i er Usul-e-din väcker några frågor hos mig:

Är det viktigt att tro på Gud, Allah, för att vara muslim och praktisera hans budskap? Ja självklart är det det. Vi måste även tro på att Gud endast är EN gud och inte mer.

Är profetskapet viktigt? Ja självklart, eftersom det är genom dom som Gud kommunicerar sitt budskap. Profeterna har haft två syften, antingen att framföra Guds Budskap(dvs en skrift/lagar) och/eller att upprätthålla ett Budskap som tidigare profeter har kommit med.

Sedan är självklart Domedagen nödvändig att tro på, så som bas och grund i tron. Då målet för våra gärningar är att de på något sätt ska utvärderas och bedömas, därför behövs någon slags ‘domstol’, och det är det som domedagen går ut på.

När det kommer till Änglarna(i Ahlul sunnahs usul-e-din), så finner jag inte logiken i att den finns där? Varför finns bara änglarna med där i så fall? Vad är änglarna? Jo, det är en av Guds skapelser, vad är meningen med att dessa ska finnas med i usul-e-din? I doktrinen ‘Tron på Profeterna’ finns redan inbäddat en tro och ett erkännande utav änglarna, då det är änglar som är medlaren utav Guds Budskap. Ni har till och med en extra doktrin i ‘Tron på Skrifterna’ som förstärker detta, varför behövs då en upprepning av detta?

Finns änglarna med där, så måste även djinner finnas med, likväl som alla av Guds skapelser så som människan och alla djur. Vad ligger bakom denna andra artikel i era trosartiklar? Varför är det nödvändigt att tro på dessa, de är skapade varelser och om man vill mena att vi ska tro på dessa för att vi inte kan se dom, så borde det där även stå att vi ska tro på djinner, men de verkar inte finnas med där. Nej, jag tror inte att det är av nödvändighet att tron på änglar ska tillhöra grundpelarna i en religion.

Sedan har vi Tron på Skrifterna. Denna pelare inkluderas i tron på Profeterna och profetskapet, då deras uppgift är att föra fram och presentera Guds budskap och lagar genom skrifterna. Om ‘Tron på skrifterna’ ska utgöra en av grundpelarna i islam så är det en onödig upprepning utav den 3:e artikeln i er usul-e-din. Vi ska självklart TRO på dessa, men en upprepning är inte nödvändig i detta sammanhang.

Sedan har vi den sista artikeln i usul-e-din enligt Ahlul sunnah: ‘Tron på Ödet’. Jag har svårt att förstå på vilket sätt detta en grundpelare i den islamiska tron? Visst finns en viss tro på Ödet inom islam, självklart, men inte till den omfattningen att det bör ligga som en utav grundpelarna i tron. Jag ser en sådan stor tro på Ödet som mer sammanhängande till ateismen än teismen.

Detta till trots är dock faktum att jag skriver under, och tror på, ALLA de punkter som du räknar upp som er usul-e-din. För det måste jag tro på. Men fundera lite på varför dessa ska finnas med som grunden till islamisk tro – som du säger: det är en allvarlig sak, och inget att skoja om. Man kan inte bara lägga dit saker för att de låter bra, Gud är allvarlig i det han gör, och han skulle inte upprepa sig när det gäller trons grundpelare.

När det gäller shias grundpelare, dvs usul-e-din, så finns alltså en punkt som heter ‘Imamat’. Vad innebär då konceptet Imamat? Det är detta som många har svårt att förstå. Att vi följer imamerna, på Profeten Muhammads inrådan och order, innebär inte att vi tillber dessa så som många verkar tro. Lika lite som muslimer tillber profeterna, tillber vi inte någon skapelse av Gud. Vad innebär då Imamatet? Imamatet är ett gudomligt ledarskap, precis som profetskapet. Men de kommer inte med något nytt budskap, och de lägger inte till något i Guds budskap. Deras uppgift är att upprätthålla och skydda religionen ifrån förvrängning samt att vägleda människorna. De har, med Profetens och Guds hjälp, delgivits kunskap och större förståelse och insyn i Koranen och dess esoteriska meningar, än vi ‘vanliga’ människor har möjlighet att någonsin kunna få. Därför har de dom svar som vi människor behöver för att gå på rätt väg enligt Gud, den Allsmäktige.

Jag respekterar din ståndpunkt i frågan och att du, så som del utav Ahlul sunnah, anser att de ovanstående pelarna som du nämnt, är korrekta och logiska, men som du ser så är jag ändå inte riktigt övertygad. Jag tackar dig mycket för att du råder mig till eftertanke, det är faktiskt ifrån oliktänkare som jag lärt mig mest i livet då jag tvingas att tänka efter ett varv till. Jag skulle kunna skriva spaltmeter som svar på din fråga, men istället så tipsar jag dig om nedan två föreläsningar utav en föreläsare som vi respekterar mycket. Han heter Sayyed Ammar Nakshwani och han pratar fint och respekterar sunnimuslimer, vilket jag och många med mig uppskattar. Som du säkert vet finns det shiamuslimska föreläsare som hånar sunnimuslimer (liksom det finns sunnimuslimska föreläsare som hånar shiamuslimer). Om detta tycker jag INTE, och de är inte särskilt uppskattade hos oss och jag är inte intresserade utav vad dessa har att säga. Men denna person är mycket bra, och det är en av anledningarna varför han är så populär – förutom att han baserar allt han säger på kunskap och fakta. Han har också väldigt ofta sunnimuslimer i publiken under sina föreläsningar.

Nedan föreläsningar kan vara utav intresse för dig ifall du vill fortsätta diskussion. Vill du inte se båda, så lyssna åtminstone på en utav dom. Ibland kan det vara intressant att veta hur ‘motståndaren’ tänker, och vad de baserar sin tro, eller tankegångar, på. Den första videon baseras på frågan om Profeten verkligen utsåg en efterträdare, och hur vi tänker kring detta. Den andra videon handlar om den välkända ”Hadith al Thaqalayn”, en hadith som återges exakt likadant i både shia och sunniböcker, men som muntligt återges på helt annat sätt hos sunnimuslimer. Jag hoppas att du åtminstone finner dom intressanta, för jag tror du kommer att finna många svar på dina frågor där.
Did Prophet Muhammad (pbuhahf) Appoint a Successor?

S Ammmar Nakshawani The Hidden Truth Hadith al Thaqalayn

8 kommentarer

Historien om Imam Hussein 1 – vägran att svära trohetseden


Slaget vid Karbala ägde rum den 9 -10 oktober år 680, enligt muslimsk tideräkning den 10 Muharram under det 61:a islamiska året. Slaget stod mellan profeten Muhammeds dotterson Hussein ibn Ali tillsammans med dennes armé och Yazid Ibn Muawiyas armé. Yazid Ibn Muawiya var den dåvarande umayyadiska kalifen.

Imam Hussein försvarade inte bara islams ära och liv, utan även folkets värdighet, framför fiendens ansikten. Slaget vid Karbala, och det som föregick detta, påminner oss om att monarkier och demokratier idag gör precis motsatsen till det. En falsk exteriör av demokrati råder i många länder, men till sitt väsen är de diktaturer. De tycks ha en stark relation till folket. Men de har underdåniga beteenden gentemot nationer som är mäktigare än deras egna, och dessa prioriteras mer än det egna folket. Till och med ledarna för stora och mäktiga länder är under fullständig kontroll utav företag, banker, organisationer och sionister – och är helt förslavade utav dem, och uttalar sig bara precis så som de vill att de ska för att inte misshaga dem, allt för att själva få fortsätta vid makten – det är sig själv ledarna bryr sig mest om, inte folket. När regeringar (ledarna) accepterar denna förnedring och underkastelse, kommer även deras folk så småningom att tvingas in under denna förödmjukelse. Det var detta som Imam Hussein reste sig upp emot.

Nedan dokumentär är en del av 10 i en detaljerad redogörelse utav historien om Imam Hussein, jag rekommenderar de som vill fördjupa sig i ämnet att se dom.

Lämna en kommentar