Arkiv för kategorin barn

Uppdatering

gc

Det är egentligen galet att man inte har tid och blogga längre! Jättetrist, för jag älskar att skriva, men det kommer perioder i livet när man inte har tid att göra sånt som man kanske älskar mest…och just nu är jag inne i en sån period. Förutom att jag jobbar mycket, så har jag blivit mormor-  för andra gången. Wihoo ❤ ❤ ❤ ! Så underbart alltså!

Jag tycker själv att det låter lite fånigt och töntigt när man hör mormödrar säga ”men ååååh, det är sååå roligt med barnbarn! Det är livets efterrätt…” och blabla med mera. Men det ÄR roligt med barnbarn. Jag har aldrig fattat det där. Jag kan sitta och scrolla igenom bilder på dom, när jag sitter i min ensamhet, och jag finner mig själv sitta och gulla med dom, ibland med väldigt hög volym. Då brukar min 14-åring komma rusande och fråga om Fatima(barnbarnens moder) har mms:at nya bilder på dom? Nä, säger jag, jag tittar på gamla bilder :/ . Men jag blir lika upprymd av dom fortfarande. Det nya tillskottet, en liten ponkelonke vars namn är Gabriel, är SÅ bedårande underbar! Han är inte så där mager, som den lite äldre systern (och som alla mina barn brukar vara i nyfött stadie), så han är inte så där ‘spattig’ vid minsta rörelse. Därför känns han så trygg och tillfreds och han tittar på en med sina ögon, som ser ut att innehålla så mycket visdom. Helt otroligt alltså! Sååå söt och go ❤ . Det kommer att bli så spännande att se hans utveckling.

Dottern gick över tiden med graviditeten, samtidigt som hon var svårt sjuk i influensa, så jag ville avlasta de gravida föräldrarna, och tog hem mitt barnbarn, lilla Dalia, ett par dagar. Det visade sig att även hon var drabbad av samma influensa, och sedan dess har vi alla varit väldigt sjuk. Särskilt jag är det synd om(förstås). Det har gått två veckor nu och hostan har blivit värre och värre, känner mig inte så sjuk i övrigt, men hostan – den går inte av för hackor kan jag säga! Jag tycker synd om grannarna om nätterna. Och mina medarbetare på jobbet. Hostan ligger så djupt att man måste ta i ifrån djupet av sina lungor vid varje hosta, och när jag är klar med hostattacken, då har jag full syrebrist i hjärnan(och lungorna till hälften på väg ut)! Alltså jag blir som en zombie i flera minuter …vad ÄR detta för virus egentligen?! Jag har aldrig varit med om nåt så konstigt. Jag har mått mycket värre, egentligen mår jag bra i övrigt, men hostan kommer att ta kål på mig känns det som. Varför ser jag inga braskande rubriker i tidningarna om denna obarmhärtiga hosta?? Jag tycker det är ett världsomvälvande problem som bör upp på nyhetsagendan.

Hostan har dessutom förstört stämbanden, så jag låter precis som en man vars röst ärrats utav mångårigt alkoholmissbruk. Jag jobbar ju, trots allt, och det är inte roligt att svara i telefonen kan jag säga. Folk som ringer förväntar sig att komma till en redovisningsbyrå, och så stöter de på denna härjade mansröst. Jag hör att de tvekar i början, och det är SÅ jobbigt att behöva prata en massa extra genom att jag först måste be om ursäkt för min sträva hesa röst. I början sa jag inget, men jag har insett att förklaring behövs. Det brukar nämligen bli tyst i telefonen, efter jag svarat, och efter en stund kommer: ”Ehhhh…..jaaa ursäkta mig, men har jag kommit rätt? Jag söker en redovisningsbyrå….kan jag möjligtvis ha fått fel nummer…??” : Pinsamt! Jag vill bara att detta ska sluta nån gång.

 

5 kommentarer

Barnuppfostran enligt islam

 

Imam al-Sadiq (A) sa:

”Ett barn ska leka i sju år, träna sin läs-och skrivkunnighet i sju år, och lära sig det tillåtna och det förbjudna [dvs rättspraxis] i sju år. ”

[ Wasa`il Al-Shia, V. 12, s. 247, nr 12]

Lämna en kommentar

Hur en fredlig maktöverföring ser ut

Naaw, så gulligt, synd bara att filmen är så kort, jag hade kunnat titta på detta huuur länge som helst :)!

5 kommentarer

Enbart Israel har rätt att försvara sig

OBS! Varning: otäck video. Videon är 1 år gammal. Israeliska soldater förnedrar och begraver Palestinska ungdomar LEVANDE.

Det är detta politikerna menar (bland annat Löfven, Bildt och ja strängt taget ALLA politiker) när de säger att ”Israel har rätt att försvara sig…..” Inte en enda politiker har än idag sagt att ”Palestinierna har rätt att försvara sig….” Och kom ihåg att i omvärldens media är det palestinierna som är terroristerna….

 

 

FN:s hjälporganisations (UNRWA) talesman Chris Gunness bröt gråtande ihop under live-sändning med Al Jazeera i onsdags, då de diskuterade det aktuella våldet och den humanitära krisen i Gaza. Gunness var på Al Jazeera att diskutera Israeli Defence Forces(IDF) beskjutning av en UNRWA-skola tidigare under dagen.

 

 

 

Och så har vi de fortgående myterna om att palestiniernas mänskliga sköldar:

En artikel i ämnet, i tidningen The Independet – som av någon outgrundlig anledning har tagits bort. Finnes endast cachad version. Så har vi en sammanfattning i ämnet nedan, för de som inte orkar läsa.

 

Det hela är som att säga till en kvinna som varit inlåst och misshandlad av sin man i 25 år: när hon väl lyckats gräva sig ut ur sitt fängelse, eller slår tillbaks mot den brutale mannen – då kan man beskylla henne för terrorism. Om man ska anamma samma ologiska regler på den kvinnan som omvärlden använder i israel-palestinakonflikten, då måste domstolen döma något lämpligt straff till den länge fängslade och misshandlade kvinnan, samtidigt som hon bör betala böter till sin ‘fångvaktare’.

I Aftonbladets artikel : ”De krigar om bilden av Gaza” säger Björn Brenner, doktorand på Försvarshögskolan:

– Israel har lyckats väl att konkretisera varför det är krig just nu. Får de bara bort tunnlarna och raketerna är det omedelbara problemet löst. Det är lättare att ta till sig de sakerna, både för omvärlden och som nyhetskonsument.

Och det är just detta som alla ömmar för – att den sionistiska staten som man kallar för Israel ska få spränga sönder alla dessa tunnlar. Detta efter att ha stängt in 1,8 miljoner människor i det största koncentrationslägret i världen och historien. Framför hela världen. Det är alltså inget som pågår bakom ‘järnridåer’, som kanske händer i länder som Nordkorea. Nej, det är – låt mig citera nu: ”Den enda demokratin i mellanöstern”, som det så vackert heter. Och som all världens, särskilt Europas och USA:s, ledare ständigt frotterar sig med, och som har begått dessa enorma förbrytelser emot just de mänskliga rättigheter som samma länder anser sig bäst att värna om. Ojojoj, vad historien kommer att få oss alla att skämmas.

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Grattis min sista 13-åring!

13-girl_pink.

Idag fyller mitt yngsta favoritbarn, Meriam(Yomyom, Galobi,Tjepptjooopi, Habibbobi-kärt barn har många namn) tonåring! Igår kväll kramade och pussade jag, för sista gången, ett barn från mig som är ung och ‘ickerabiat'(dvs pubertal). Sorgligt…nu börjar tonårstiden, jobbiga år för mig, och för tonåringen förstås – men mest för mig 😦 . Men då denna, mitt sista lilla barn, är väldigt mogen och förståndig för sin ålder så hoppas jag att dessa kommande år ändå kommer att bli ganska lindriga. Idag har hon fest för sina vänner, som hon ska vara värd för alldeles själv! Gå gärna in på hennes blogg och gratulera henne, då blir hon glad. Och om hon blir glad, då blir jag också glad – så gör mig glad snälla 🙂 !!

.

215

Lämna en kommentar

Livsprojektet – som aldrig blir av

Ett litet meddelande till mina kära vänner, alla som jag känner…som ställer denna fråga. Jag är SÅ sugen på lite kul, men får aldrig riktigt ihop det hele nu för tiden. Varför det blir så, det vet jag inte.

 

puzz

Just det: snart, mycket snart…..sure…

Men jag tror mina barn har börjat tycka att jag är en tråkig människa, för nu har min mellandotter bjudit mig till en såndäringa JULSHOW! Jag sa bara ”YEEEEYY så kul!!!” men  efter ett tag tänkte jag egentligen ”Nooooo…..då måste jag ju göra en såndär kraftansträngning som jag kom ihåg att man använde sig utav en gång i tiden..jobbigt jobbigt…”

Fast egentligen är det roligt, bara att ha nåt att faktiskt se fram emot! Det kan ju inte bli tristare än mitt liv är just nu i alla fall eller hur? Majj gådd alltså, jag bara jobbar, och sen hem och laga mat och sen sitter jag här hemma. Jag har börjat bli en såndär som jag alltid sett ner på(OBS! Något som kan hända även den bäste alltså, kanske något som alla Sverigedemokrater borde tänka på) dvs en extraordinärt inaktiv människa som, utan uppenbar anledning, inte tar tag i någonting. Jag önskar att nån kunde komma och ge mig några ton energi och hälla över mig, så man blir som en männisch igen.  Jag träffar bara såna som tar min energi, ingen givare…några givare därute?!

Men kanske efter ikväll, och allt dunkadunka som jag antar kommer att infinna sig. Kanske lite energi dunkas in i kroppen så att livsandarna vaknar? Alternativt kommer det att bli en sån stor ansträngning att jag inte ens orkar företa mig att gå till jobbet efter det…we’ll see, we’ll see…

5 kommentarer

Grattis Fatima!

Igår blev min första dotter 24 år gammal, och det innebär att hon för första, och därmed sista, gången är precis hälften så gammal som hennes mamma. Just det. Jag var alltså 24 år när jag själv blev mor för första gången, och samma tidsperiod behövde än en gång passera innan jag skulle bli mormor för första gången! När man sitter där med dotter och barnbarn så är det ofta som tankar och minnen dyker upp om hur det var när jag själv blev mamma för första gången. Det är lustigt egentligen hur alla föräldrar går igenom samma mognadsprocedur, nästan samma typer av upplevelser och erfarenheter när man är nybliven förälder. Man blir lite nostalgisk minsann, och samtidigt är det sååå himla skönt att ha gjort bort de där första barnaåren (FYRA gånger visserligen), men samtidigt så önskar man sig den tiden tillbaks igen. Man är lite känslomässigt kluven där.

Jag minns min oändliga nyfikenhet över hur den där lilla människan egentligen såg ut. Ungefär som en blomma, när man ser knoppen börjar växa och spira och man vet att det är inte sådär blomman ser ut, inuti knoppen finns ju blommans egentliga utseende. När det gäller människan så pågår det där ”knopp-stadiet” i flera år innan man kan skönja det ‘äkta’ utseendet, för barnen förändras ju hela tiden utseendemässigt. Men mina barn blev alla till de vackraste av blommor när de väl var utslagna. Så all väntan var inte förgäves, så att säga :). Men bäst och viktigast är ändå att de växt upp till rediga människor och det är ju det som betyder mest.

Vi har i alla fall ägnat ett par fotor-kvällar till att fira, och pussa på, födelsedagsbarnet men jag vill ändå säga:

Grattis än en gång Fatima på din födelsedaaaaag!!

FATIMA

Bild tjuvad ifrån Fatimas egen blogg…men varför är den skarp på hennes blogg, och när den tankas upp hos mig så är den så mycket suddigare?! Taskigt…

Lämna en kommentar

Varför ska barnet följa sin pappa och inte sin mamma?

chld

Nu går vi till andra frågan jag fått: ”Varför måste barn följa sin pappa och inte sin mamma?”

Om detta säger Islam inte någonting. Jag vet inte var detta kommer ifrån? Det måste vara ett missförstånd. När det gäller barn och dess uppfostran har islam dock vissa riktlinjer, som baseras på helt naturliga orsaker: Islam säger att barnet bör vara mer knutet till mamman de första sju åren, nästkommande sju år ska barnet vara mer knuten till pappan och de kommande sju åren efter det(från 15 år) är barnet själv fri att välja. Barnets uppväxt är alltså i princip uppdelat i: 7 år + 7 år + 7 år, som ska fördelas mellan föräldrarna.

Dessa riktlinjer är till för att båda föräldrarna ska engagera sig och agera förebilder för sitt barn. Då kvinnan till sin natur (oftast) är den mer omvårdande parten så knyts helt naturligt barnet närmare mamman, än till pappan, ända ifrån start. Att säga detta idag är förstås att vara gammaldags och kontroversiell på hög nivå, det vet jag. Men det är bara löjligt att frångå fakta.

Men för att inte mamman ska avskärma barnet helt ifrån barnets pappa (vilket tyvärr händer), och för att pappan inte helt ska strunta i barnet och lämna all uppfostran till mamman (vilket tyvärr händer), så har islam (dvs Gud) satt upp vissa förhållningsregler att hålla sig efter när det gäller ”barnets bästa”, som man så vackert säger här i Sverige. Och detta är de regler jag inledningsvis tog upp med 7 år x 3.

Detta betyder inte att barnet följer pappan eller mamman, barnet ska ha båda som förebilder. Det är oftast sådana män som gift sig med icke-muslimska kvinnor som påstår såna här saker. Då de fått barn och hans fru inte vill att man utför omskärelse på barnet…eller att pappan lär barnen att be, läsa Koranen eller går till moské med barnet mm… börjar tjafset. När mannen upptäcker att den kvinna han valt som mamma till sitt barn inte för sitt liv har tänkt att hennes barn ska ha någon typ utav religiös – allra minst islamisk – uppfostran!

börjar han tänka efter. Plötsligt vaknar han upp och inser det absurda med att gifta sig med en ickemuslimsk kvinna, om han anser att vissa föreskrifter inom islam är viktig för honom att föra vidare till sitt barn. Varför tänker inte män med hjärnan innan de gifter sig?! Innan de väljer mamma till sina barn? Det de gör när de bortser ifrån tro och övertygelse när de väljer fru är att förstöra sitt eget liv, en kvinnas liv och sitt barns liv! Detta är en mycket viktig orsak varför man inte ska gifta sig med en icke-muslim. Inte för att folk som inte är muslimer är dåliga människor, utan för att de två ledargestalterna i hemmet ska ha samma grundläggande mål i livet, och i guidningen av sina barn. Har man åtminstone det grundläggande gemensamt så slipper man en massa onödig argumentation i förhållandet. Äktenskap är inte helt friktionsfritt, vilket nog alla gifta redan känner till, att eliminera det mest fundamentala problemen i ett förhållande kan vara det viktigaste man gör innan man gifter sig.

Läs även:

Varför kan en muslimsk man gifta sig med en kristen kvinna?

2 kommentarer

Varför kan en muslimsk man gifta sig med en kristen kvinna?

 

interfaith

Några frågor har anlänt och jag ska försöka besvara dom i ett par inlägg. Den först frågan gäller alltså:

”Varför kan en muslimsk man gifta sig med en kristen kvinna, men en muslimsk kvinna får inte gifta sig med en kristen man. Fattar inte!”

SVAR:

Jag måste erkänna att jag brottats med frågan ett bra tag nu, jag har själv ofta hört detta påstående men inte funnit någon större anledning att fördjupa mig i frågan – det är DÄRFÖR jag gillar att få frågor! Jag tvingas att sätta mig in i saker och ting.

Om man lyssnar på folkoppinionen så kan man få för sig att frågan innehåller en sanning. Jag vill hävda att det är en sanning med modifikation.

När man läser Koranen så kan man ganska lätt komma fram till att han INTE får det. Trots det hör man det ofta ryktas om att muslimska män får gifta sig med kristna och judiska kvinnor, och med detta som täckmantel går muslimska män och gifter sig med ”första bästa” bara för att han vill gifta sig. Så länge hon är född i ett kristet land så anser många det vara legitimt. Koranen säger:

”TAG inte till hustrur kvinnor som dyrkar avgudar förrän de blivit troende – en troende [Guds] tjänarinna är helt visst bättre än en som dyrkar avgudar, hur tilldragande ni än finner henne. Och gift inte bort era döttrar med män som dyrkar avgudar förrän de blivit troende – en troende [Guds] tjänare är helt visst bättre än en avgudadyrkare, hur förträfflig ni än finner honom. Sådana [människor] inbjuder till Elden, men Gud inbjuder till paradiset och att genom Hans nåd söka syndernas förlåtelse. Och Han klargör Sina budskap för människorna för att stämma dem till eftertanke.” [2:221]

Koranen förstärker detta när Gud säger att en man inte får förbli gift med en kvinna som är icke troende (kawafir):

”Håll inte fast vid det äktenskapliga bandet med kvinnor som förnekar sanningen;” [60:10]

Om han gifte sig med en kvinna som vid ingång av äktenskapet var en troende muslim, så måste han skilja sig ifrån henne om hon en dag erkänner sig som icke-troende, dvs kafir, hur kan man då hävda att man kan gifta sig med en som från början inte ens är troende muslim, utan en som Koranen anser är en ‘avgudadyrkare’?

”TROENDE! De som sätter medhjälpare vid Guds sida är orena [på grund av sin avgudadyrkan]!” [9:28]

”DE JUDISKA [trosbekännarna] säger: ”Esra, Guds son”, medan de kristna säger: ”Kristus, Guds son”. Detta kommer över deras läppar och då säger de efter vad [andra] förnekare av sanningen har sagt före dem. De har tagit sina rabbiner och klosterbröder till herrar och beskyddare i Guds ställe, och [detsamma har de gjort med] Kristus, Marias son, trots att de har förmanats att inte dyrka någon annan än den Ende Guden – det finns ingen gud utom Han; stor är Han i Sin härlighet, fjärran från allt vad de vill sätta vid Hans sida!” [9:30 – 31]

Koranen säger alltså att judar och kristna är avgudadyrkare. Även i kap 5:17, 5:72-73 kan man finna att kristna är ”förnekare av sanningen”.

Det är förmodligen kapitel 5:5 som kan få folk att tolka det som att muslimska män kan gifta sig med kristna och judar:

”[Ni får ta till hustrur] ärbara kvinnor bland de troende och ärbara kvinnor bland dem som före er fick del av uppenbarelsen, sedan ni gett dem deras brudgåva, för att leva med dem i ett regelrätt äktenskap, inte i ett löst förhållande eller en hemlig förbindelse. Om någon förnekar tron skall alla hans strävanden gå om intet och i det eviga livet kommer han att stå som förlorare.”

”Kvinnor bland de som före er fick del av uppenbarelsen”, innebär sådana kvinnor som tror på Guds budskap och som inte sätter någon vid Guds sida, dvs de får inte vara avgudadyrkare. De ska alltså tro på det rena Budskapet och inte förneka ‘Sanningen’, så som Koranen säger att den är; så som Moses och Jesus förklarade: dvs att det inte finns någon gudom utom Gud, den Allsmäktige. Koranen har befäst att kristna och judar sätter andra vid Guds sida och ”förnekar sanningen”.

Villkor nummer ETT när en troende man ska välja hustru är att hon är ”troende” alltså. Och hon ska tro på att ”Det finns ingen gudom utom den Enda Guden”, och alltså inte sätta en son eller dylikt vid Guds sida. Om det finns en TROENDE kristen som inte tror att Jesus är son till Gud, utan istället erkänner att han var ett heligt Sändebud, som Koranen säger, så kan han gifta sig med henne. Om där finns en judinna som tror på Moses rena budskap så kan han gifta sig med henne. Men i båda dessa profeters budskap fanns också förutsägelser om den siste Profeten, Muhammad, och om dessa kristna/judiska kvinnor tror på deras budskap så vet de också att Profeten Muhammad är det sista Sändebudet – vilket innebär att de ju egentligen är muslimer. En man får gifta sig men en kvinna – om hon erkänner sig till islam. Det är vad Koranen säger. Inget annat. Läs och se om ni finner något annat i texten?

Jag har försökt finna ut varifrån man har fått uppgiften om att en man kan gifta sig med en kristen/judisk kvinna, men att kvinnor ska hålla sig till muslimska män. Jag hittar inget uppenbart, förutom just versen 5:5 ovan som inte alls pratar om kristna och judiska kvinnor på det sätt man vill mena. Det ser ut som att versen hör till den tid vid Profeten Muhammeds tid, dvs en typisk ”nasech”* vers,(dvs begränsad till viss tid och/eller plats) och inte mensoch*. Det vill säga: de kvinnor som vid den tiden var troende och erkände sig till det som uppenbarats till Moses och Jesus, men ännu inte hört(eller övertygats ännu) av Det Sista Budskapet(Koranen). Koranen säger att Moses och Jesus och alla andra budbärare förmanade sina följare ”att inte dyrka någon annan än den Ende Guden”[vers 9:31]! Och detta är kriteriet för de kvinnor som Gud talar om i versen 5:5.

Det fanns folk då, liksom nu, som inte var troende, s.k. ateister, men än vanligare var det med avgudadyrkare, men även de som trodde på den Ende Guden. En muslim som ville gifta sig kunde bland folket, som delvis levt under förislamisk era( med ateister, troende och avgudadyrkare), välja bland kvinnor som antingen hunnit bli muslimer, eller bland de troende kvinnor som ännu inte tagit till sig Guds sista Budskap(Koranen), men som tillerkänner föregående profeters ”uppenbarelser”. Det fanns under denna tid(och även idag) kristna i dessa områden som inte påstår att Jesus är Guds son. Det finns t.ex. kristna som följer Johannes Döpare mer än de följer Jesus och som alltså inte påstår att Jesus är Guds son. 

Utav vad jag själv kan se ifrån verser så kan jag inte för mitt liv utröna att där står att en muslimsk man får gifta sig med en icke troende kvinna, vilket (om vi ska vara ärliga) gäller de flesta svenska kvinnor. Att man säger att ”hon är ju född kristen” och försöker rädda sig med det är för mig helt förbluffande! I Koranen står där tydligt att kvinnan ska vara troende, ej avgudadyrkare (hon får inte anse att Gud har en son) och ej förneka sanningen (enligt Koranen är Guds sista budskap -Koranen- sanningen, vilken säger att Muhammed är sista Profeten) Okej, hittar du(muslimska man) en kristen kvinna som skriver under på dessa saker – varsågod, då kan du gifta dig med henne!

*Nasech – verser som gällde under en viss tidsperiod och sedan upphörde, ibland även bägränsad till plats
*Mensoch – verser som är bestående, varar för alltid

Nästa fråga: Varför ska barnet följa sin pappa och inte sin mamma?

10 kommentarer

En faders vishet

”A Father’s wisdom” är en berättelse om en ung man som ångrar att han inte tog emot en gåva ifrån sin kloka far på dagen av hans studentexamen, bara för att senare upptäcka vad han hade förlorat:

(A Production of the Young Muslim Association’s Tech Team)
www.YMAonline.org

Lämna en kommentar

Att hålla starka band med familjen

hands

.

Det pratas ofta om usul-e-deen och furo-e-deen: sånt som man ska tro på, och följa, som muslim. Men en aspekt pratas lite om, tycker jag, och det är något som heter ”silatu ‘r-Rahm”, dvs ”att hålla nära band med ens anhöriga”, och är något man verkligen ska ha framför ögonen om man vill praktisera islam och befinna sig inom Guds Rahm – dvs ha Guds barmhärtighet över en i livet. Om detta kan ni läsa nedan:

Vikten av silatu ‘r-Rahm kan ses från följande koranvers och hadither från Profeten och hans Ahlulbeit.

Den positiva aspekten

Gud, den Upphöjde, säger:Säg till dem: Vad gott du spenderar, är det för dina föräldrar, de nära släktingarna, de föräldralösa, de fattiga och de strandade resenärerna.” De primära mottagarna av din välgörenhet bör vara dina föräldrar och dina nära släktingar, om de är behövande. Kom ihåg att välgörenhet inte bara handlar om ekonomiska transaktioner, utan i Islamisk etik även om medmänsklighet.

Betydelsen av Silatu ‘r-Rahm

Profeten (S) sade:Vissa människor går på en ond väg och begår synder, men de beter sig ändå försiktigt gentemot sina släktingar. Men på grund av deras silatu ‘r-Rahm, ökar deras förmögenhet och deras liv förlängs. Så mycket mer deras belöning skulle ha varit om de varit goda människor”

Imam Ali (A) sade: Det ni ger i välgörenhet återfår ni tio gånger om, belöningen för utlåning ökar arton gånger, belöningen för att göra gott till en troende ökar tjugo gånger och belöningen för att göra gott för en nära släkting ökas tjugofyra gånger.”

Imam Hossein (A): ”Den som önskar förlänga sitt liv och höja sin inkomst ska han ha starka band med sin familj.”

Det finns många andra hadither angående silatu ‘r-Rahm. Frukterna av silatu ‘r-Rahm i den här världen kan sammanfattas enligt följande:

· Förlängning av livet,
· Ökad inkomst,
· Välstånd i familjen och i hemmet,
· Det underlättar sista ögonblicken innan döden.

Den negativa aspekten

Gud säger: ” …de som bryter förbundet med Gud, stadfäst [i människans natur], och som åtskiljer vad Gud befallt skall vara sammanfogat …dessa är förlorarna” [02:27] i en annan vers, efter att ha beskrivit samma gärning, säger han: ” …- över dem faller [Guds] fördömelse och ett tungt öde väntar dem.” [13:25].

På grund av dessa verser, räknas att bryta banden med sina anhöriga bland de stora synderna i Islam.

Imam Ali (A) sade: ”Jag söker skydd hos Gud från de synder som påskyndar döden.” Någon frågade: ”O Amir al-mu’minin, finns det någon synd som påskyndar döden?” Imamen svarade: ”Ja, och detta är att splittra familjeförhållanden. Det är när medlemmarna i en familj förbli enat och hjälper varandra, som Gud ger dem försörjning, även om de är konsumenter av alkohol. Och i sanning, när medlemmar av en familj tar avstånd ifrån varandra och bryter relationen med varandra, då berövar Gud dem (deras levebröd) även om de är fromma.”

Metoder att utföra Silatu ‘r-Rahm

Hur ska vi utföra silatu ‘r-Rahm? Silatu ‘r-Rahm, som tidigare nämnts, innebär att hålla starka band med sin familj och släktingar. Det finns inte bara ett enda sätt att göra silatu ‘r-Rahm på. Men som exempel så sa Profeten i en hadith: ”Gör silatu ‘r-Rahm även om det bara är genom att säga salam.”

Silatu’ r-Rahm kan anta olika former:

• man orsakar inga problem för sina anhöriga
• man umgås med anhöriga med kärlek och den islamiska etiken som grund
• man deltar i de anhörigas sorg och glädje
• man hjälper dem ekonomiskt.

Ur Allamah Sayyid Saeed Akhtar Rizvi’s ”The Family Life of Isam”

5 kommentarer

Varje dag är mors dag för en troende

1mother

Hakim bin Hizam frågade profeten, ”O Guds budbärare, till vem ska jag göra gott?” Profeten sade, ”Din mor”. Hakim frågade, ”Och sedan vem?” Profeten svarade igen, ”Din mor.” Hakim ställde samma fråga för tredje gången, och profeten svarade återigen ”Din mor. När Hakim frågade fjärde gången, först då svarade profeten, ”Din far.”

Varför läggs så mycket vikt vid mödrars rättigheter? Imam Zaynu ‘l-`Abidin (a.s.) sa:

”Det tillhör din mammas rätt att du ska inse att hon bar dig [i sitt sköte] så som ingen bär någon, matade dig frukterna av sitt hjärta så som ingen matar någon, skyddade dig[under graviditeten] med hennes öron, ögon, händer, ben, hår, armar och ben, [kort och gott] med hela hennes existens; och hon gjorde det gärna, glatt och försiktigt. Hon genomled tålmodigt alla bekymmer, smärtor, svårigheter och sorger, tills Guds händer förde dig från henne in till denna värld.

Och då gav hon dig gladeligen all näring du behövde och glömde sin egen hunger, hon klädde dig även om hon själv inte hade några kläder, gav dig mjölk och vatten utan att ta hand om sin egen törst, hon höll dig i skuggan även om det innebar att hon själv var tvungen att lida av solens hetta; hon gav dig alla bekvämligheter genom sina egna vedermödor, hon vyssjade dig till sömns samtidigt som hon fick hålla sig själv vaken … således måste du vara henne tacksam i enlighet med detta, och du kan inte göra det utan Guds hjälp ”.

4 kommentarer

Ännu en titel till mitt namn!

 

Igår, den 17 april, vid 13.00-tiden kunde jag lägga ännu en titel till mitt redan gedigna register av titlar: nämligen Mormor!! Min äldsta dotter födde en flicka som var hel och fin. Ja HUR fin hon var återstår förstås att se, de har infört ännu fler rigorösa regler på BB nu för tiden:  totalt besöksförbud! Inga besökare får komma in på avdelningen, och inga bebisar får komma ut och träffa besökare – man kan bara titta genom glasdörren till avdelningen, som inte ens är anpassad att titta på söta bebisar igenom :(.

Egentligen tycker jag det är bra regler, uppkomna på grund utav risken för RS-virussmitta, men när det drabbar MIG: en nybliven mormor som suktat i evigheter att få lukta på bäbisdoft, så är det rena rama förtrycket!! Jag kände mig kränkt på flera plan, när jag fick lomma iväg hem helt utan att luktat och snuffat på underverket :(! Okej, kanske inte kränkt, men frustrerad i alla fall. Jag fick i alla fall pussa på den lilles mor och far. Och jag slogs verkligen utav så lugn och harmonisk min dotter var, hon utstrålade en slags trygghet som jag aldrig riktigt fått en glimt utav förut. Hon tyckte att det hade gått över förväntan bra, det såg ut som om det inte var nån större match att föda barn. Helt otroligt, det är nog mer stål i henne än jag tidigare anat! Beundransvärt måste jag säga.

Eftersom den lille är född ca 2 veckor för tidigt så måste hon stanna på BB ett tag, fram tills hon kommit igång med amningen i alla fall. Det kan ju ta en dag, eller en vecka! Man vet aldrig.

Idag bjuder jag i alla fall mina kollegor på födelsedagstårta, sen blir det att snabbt avsluta ett bokslut och sen skynda mig hem. Jag har inte bara fått ett barnbarn, alla mina barn är hemma nu. Sonen, som bor i Trollhättan, tog första bussen hem till Malmö för att beskåda underverket som kommit till jorden. Så jag ska hem och njuta av att alla är samlade under taket, i väntan på dotterns frigång från BB. Vi alla lääääängtar!! Och jag bara dööör av lycka, igår var det första dagen detta år som det var plusgrader i hela landet, min dotter och hennes man fick sitt första barn (och jag mitt första barnbarn) solen sken och alla fåglar kvittrade – och i vårt hem skrek vi alla som galningar av lycka och spänning att få en alldeles egen bäbis i huset. Den 17 april kommer att vara en mycket viktig dag på året hela livet framöver!

 

 

13 kommentarer

Grattis Ali-ponken på 22 årsdagen!

När barnen är små, så är man ständigt orolig för att något ska hända dom – men det trygga är ändå att man har något sånär kontroll över dom. Så länge de är små, är det ju ändå föräldrarna som bestämmer det mesta. När de är större, men ändå bor hemma, ja då får dom också underkasta sig vissa regler som man som förälder har.

Man har ju haft en bild i sitt huvud att när barnen flyttar hemifrån så kan man vila sitt lilla huvud ifrån oron över dom. I viss mån så måste man ju säga att det är så: man går ju inte omkring och har en konstant oro över ifall de springer omkring på cykelrummets tak, leker på parkeringsplatsen så de kan bli överkörda eller springer omkring med en godisklubba i munnen så att om de ramlar så fastnar klubban långt ner i halsen och kväver dom…ja ni vet hur det är med de små liven.

Men trots all oro så har man i alla fall något att säga till om och man kan ännu styra dom något när de är små – så passa på och njut alla småbarnsföräldrar, för trots att ni tycker att det är jobbigt, så kan det bli än värre när de flyttar hemifrån.

Min käre son: han hittar på saker, och har alltid gjort det, som jag ibland inte vet hur jag ska hantera. Inte direkt livsfarliga saker, men potentiellt farliga ändå… Han har en vurm för att testa sina egna gränser, att pusha sig själv liiiite längre hela tiden. Det är till kollapsens gränsland han vill nå, vad det ska vara bra för, det har jag aldrig förstått!? För någon månad sedan sprang han ifrån Trollhättan, där han tillfälligt bor då han studerar där, till Göteborg: en sträcka på ca 9 mil. Jag tyckte att detta var oerhört onödigt, särskilt som han inte är tränad för långdistans, visserligen överdrivet fysiskt vältränad, men inte tränad för sånt. Jag föreställer mig att han kollapsar på halva vägen – hur ska han då ta sig tillbaka? Och om han ångrar sig efter 3 mil, vad ska han gå göra, det är ju lika långt tillbaks liksom? Och självklart: om han blir mördad på vägen, var ska jag då börja leta?! Det är ju en sträcka på 9 mil så uppgiften blir inte lätt….Han gjorde det i alla fall och fixade det på ca 10 tim: dessa dryga 2 maratonlopp.

Direkt han kom i mål började han prata om att springa Göteborg – Växjö: en sträcka på ca 22 mil. Och jag som preciiis hade slappnat av efter hans Göteborgslopp!!! Han är oerhört noga med planeringen, vilket lugnar ned en lite grann i alla fall. Han sa, lugnande, till mig att han planerade att ta det lugnt och ”bara” springa 5 mil om dagen och ta in på vandrarhem e.dyl. på vägen.

Ja, ja tänkte jag. Jag känner honom, och jag vet att han inte orkar låta något ta så lång tid som FEM DAGARs plåga. Jag tänkte i mitt bakhuvud att han kommer att springa sträckan i ett svep, bara för att ha ”gjort bort” det hela. Men ändå ville jag gärna tro honom…och jag är inte sån att jag vill hindra mina barn från att pröva saker i livet, de ska få pröva sina vingar och lära sig från egna erfarenheter, det tror jag på. Men man måste ju ändå bidra med råd, och säga vad man ska tänka på och vilka problem som ev kan uppstå.

Tisdagen den 26 mars kl 16.00 började pojken springa från Göteborg. han sms:ade att han skulle uppdatera facebook ca var tredje timme. Så jag var förstås fastnaglad vid datorn hela dagen! Hans första checkpoint skulle vara i Svenljunga. Men kl 19.50 på kvällen fick jag ett sms:

”Hej kära mor. Det finns inget boende på vägen så är tvungen att springa till Värnamo. Jag mår fint och kommer smsa lite då och då. Räkna med minst fem timmar mellan smsen. Älskar dig”

Gissa om jag höll på dö! Skulle han springa 15 mil på en gång?! Utan rast och ro….och det värsta: något som de flesta stadsbor inte känner till – nämligen att där ute på landsbygden mitt i natten, borta från alla gatlyktor och andra lysbara objekt, där är det absolut becksvart ända från det solen gått ned. Och det hade den gjort kl. 20.00 den dagen! Jag sprang till hans blogg där han lagt ut foton på sin packning för att se om han hade med en pannlampa – och det hade han förstås inte. Jag blev alldeles tårögd! Och började skaka inombords, av oro….

Sååå irriterande, han gör ju det han vill! Jag har ju inte tvingat in honom i denna situation, så varför ska jag reagera såhär? Jag gick av och an och kände dåligt samvete av att gå och lägga mig, när min son är där ute – nånstans – alldeles ensam i beckmörkret och kämpar mot vargar och demoner, och potentiella mördare! Men jag kapitulerade i alla fall, och la mig. Kl halv ett på natten fick jag ett fantastiskt sms:

”Är på hotell nu och ska sova, så slipper du ha ångest :)!”

Det var underbara nyheter och jag sov gott efter det :)!

För att komprimera historien så kom han fram i mål (Växjö) torsdag kväll ca kl. 19.30….han skulle ju vara framme sent fredag, eller lördag!! 22 mil på dryga 2 dagar alltså! Det är ju inte klokt hur mycket spring han har i benen. Sen tog han tåget hem till Malmö och var hemma hos mamma vid tio-tiden. Helt fantastiskt så härligt att se honom, han kom skäggig och hade kläder på sig som mer såg ut som en dykardräkt än idrottskläder, minusgrader ute och ingen vinterjacka hade han på sig?! Ja, dom hitt då på allt möjligt nu för tiden. Han såg ut som en sån där äventyrare, som dom brukar se ut efter att ha bestigit nordpolen eller Mount Everest. Jag ber till Gud att han inte ska hitta på nåt sånt, det vore en mardröm och då skulle jag verkligen protestera, garanterat lägga mig ned på golvet och skrika och sparka med benen – för nåt sånt orkar jag inte med…

Idag fyller i alla fall min Ponkelonken 22 år gammal! Jag ser honom verkligen som en lillpojke fortfarande, han är ungefär 11-12 år i mina ögon, med de där långa smala armarna och benen som de har i den åldern. Någon gång då och då försöker jag anstränga mig lite och ‘justera’ mina ‘googles’ och titta på honom med verklighetens ögon, och då bara ”WOW!! – har han blivit SÅ himla stor?! När hände detta?!” Men sen, när jag slappnar av igen, då är han åter den där lilla pojken på 11-12 år igen, som bekymrar mig med sina upptåg.

Nu är han åter i Trollhättan, och jag saknar honom redan…

Gå gärna in på hans blogg och gratulera honom, eller läs om hans senaste springtur!

Såhär ser han fortfarande ut – i mammas ögon :)!

5 kommentarer

Grattis Leila

hb

Idag fyller mellandotra, Leilole, 21 hela år! Helt otroligt hur den där knubbiga lilla smicketismacken tillslut har blivit stor, och betydligt mindre knubbig dessutom. Jag och lilldotra tänkte börja dagen med att väcka henne med dunder och brak med grattis på säng och allt, men vi avstod eftersom hon knappast skulle ha vaknat då hon fortfarande var vaken långt in på småtimmarna igår. Men vi får ta nya tag och fira henne ikväll, när även pappa är hemma.

Själv var jag igår på en arbetsintervju, blir eventuellt ett samarbete mellan det företaget och mitt eget på något sätt, vet inte hur det blir än men det vore definitivt intressant. Och idag ska jag på ännu ett möte, sedan blir det väl att fixa till kvällen då vi ska äta karamellen, med födelsedagsbarnet.

Alla dessa dagar som går…tack och lov att det bara är barnen som blir äldre!

2 kommentarer