Profetens karaktärsdrag

Imam Ali (as):

 En gång när Imam Ali satt, med benen instoppade under sitt svärdsbälte, i moskén i Kufa fick han frågan om Profetens karaktäristiska särdrag. På det svarade han:

”Guds Budbärare (S) hade vit hud med tonad rodnad och stora svarta ögon, ymnigt rakt och slätt hår, tjockt skägg, släta håriga kinder, fina hår på bröstet. Hans nacke var [vit] som ett silverkrus. Han hade hår från brösthöjd ned till magen i en mjuk linje format som ett svärd, han hade inte något annat hår på mag eller bröst. Han hade breda händer och fötter. Han gick snabbt, och när han stod upp var det som om han hade rest sig från en klippa. När han vände sig om, vända han hela sin kropp. När han svettades rann svetten likt pärlor över hans ansikte, och doften av hans svett var mer väldoftande än mysk. Han var varken kort eller lång, inte heller var han bräcklig, och inte heller girig. Jag har aldrig sett någon som honom, varken före eller efter honom.”

 

الإمامُ عليٌّ (عَلَيهِ الّسَلامُ) ـ لمّا سُئلَ عن صِفَةِ النَّبيِّ (صَلَّيَ اللهُ عَلَيهِ وَ آلِهِ) وهُو مُحْتَبٍ بحَمائلِ سَيفِهِ في مَسجِدِ الكُوفَةِ ـ: كانَ رسولُ اللّهِ (صَلَّيَ اللهُ عَلَيهِ وَ آلِهِ) أبيَضَ اللَّونِ مُشرَباً حُمرَةً، أدعَجَ العَينِ، سَبطَ الشَّعرِ، كَثَّ اللِّحيَةِ، سَهلَ الخَدِّ، ذا وَفرَةٍ، دَقيقَ المَسرُبَةِ، كأنّ عُنقَهُ إبريقُ فِضَّةٍ، لَهُ شَعرٌ مِن لَبَّتِهِ إلى سُرَّتِهِ يَجري كالقَضيبِ، لَيسَ في بَطنِهِ ولا صَدرِهِ شَعرٌ غَيرُهُ، شَثْنُ الكَفِّ والقَدَمِ، إذا مَشى كأنّما يَنحَدِرُ مِن صَبَبٍ، وإذا قامَ كأنّما يَنقَلِعُ مِن صَخرٍ، إذا التَفَتَ التَفَتَ جَميعا، كأنَّ عَرَقَهُ في وَجهِهِ اللُّؤلؤُ، ولَريحُ عَرَقِهِ أطيَبُ مِن المِسكِ الأذفَرِ، لَيسَ بالقَصيرِ ولا بالطَّويلِ، ولا بالعاجِزِ ولا اللَّئيمِ، لَم أرَ قَبلَهُ ولا بَعدَهُ مِثلَهُ (صَلَّيَ اللهُ عَلَيهِ وَ آلِهِ)

Al-Tabaqat Al-Kubra, V. 1, P. 410