Arkiv för kategorin livet

Hur välja en Merdje?

wilaya

Hur välja en Merdje (Rättsvetenskaplig rättslärd)

(Nedan även en lista på rättslärda, med deras webbsidor)

En utav de uppgifter man måste utföra för att praktisera islam är att följa en rättslärd. För oss shiamuslimer är det något som tillhör ‘wajib’, dvs något man måste göra. Och man måste välj en själv, dvs man måste vara medveten om vad den rättslärde står för, i stora drag i alla fall, och vem denne är. Man bör alltså undersöka vilken slags utbildning och bakgrund den personen har som har rätt att ha följeslagare. Inte vem som helst kan kalla sig för Merdje(=Rättslärd inom islamiska rättsvetenskapliga principer). De är bevakade utav en stor kommitté som efter många test, avhandlingar och prövningar, som pågår under många år, godkänner en person som tillräknelig och kunnig nog som Merdje (Wilayat al-Faqih) och blir då fullvärdig för det stora ansvaret att ha folk som följer dennes tolkning utav islamiska rättsprinciperna. Att följa en rättslärd kallas att man gör ”Taqlid”. Den Merdje man väljer måste ännu leva när man börjar följa personen. Detta gör att shiaislam alltid är färskt, nytt och uppdaterat. Vi dammar inte av en rättslärd från 1100-talet t.ex, och följer dennes principer. På så sätt blickar vi framåt, och lever här och nu, och i framtiden.

En fantastisk följd av denna regel som vi, inom shiaislam, anammar via Taqlid, är att vi idag inte har så stora problem inom vår del utav Ummahn när det gäller extremism. Det förekommer här och där, men det finns då bland de (relativt få) som inte alls tycker att man ska följa en Merdje, för såna finns ändå, även bland oss. Dessa anser att man själv, som individ, bättre, eller lika bra, kan dra slutsatser inom rättsvetenskapliga frågor inom islam. För en okunnig och oinvigd i detta ämne kan jag dra parallellen till yrket som domare i en domstol. En som anser att man själv bättre kan uttolka Koranen och Sunnah än en rättslärd bör i så fall följa den tankelinjen hela vägen ut, och bör då även anse att vem som helst kan sätta sig som domare i Högsta Domstolen, och utan utbildning eller erfarenhet av tidigare domar, besluta i domstolsmål. Jag själv skulle inte vilja bli utsatt för en sådan domare ifall jag en dag skulle hamna i en domstolssituation, men alla har ju sina preferenser förstås.

Vad gör man när man har ont eller känner sig sjuk? Vem frågar man efter råd och vem uppsöker man för hjälp? Vad gör man när man vill bygga ett hus eller renovera en lägenhet? Vad gör man när man vill ha en viss kunskap inom ett visst ämnesområde? Om man är i behov utav juridisk expertis t.ex, vänder man sig då till en diskplockare? Om man behöver expertis inom medicin, går man då till en revisor?
Ja, vad gör man när man behöver kunskapen men själv inte har expertisen?

Det finns tre möjliga alternativ:
–    Agera utan kunskap
–    Söka upp en expert
–    Skaffa kunskapen själv och bli expert

Första alternativet är den ingnorantes val, så då återstår de andra två alternativen enligt vad intellektet påbjuder. Att skaffa kunskapen själv är en berömvärd handling, Men den processen kan ta lång tid och alla är inte beredda, eller har möjligheten, att göra den satsningen själva inom alla möjliga ämnesområden. Alltså väljer ett flertal ur allmänheten att söka sig till sakkunniga, som kostat på sig satsningen att skaffa sig expertisen inom ett visst ämnesområde.

Detta är den allmänrådande specialiseringsnormen som råder inom alla samhällen där varje person specialiserar sig inom ett eller högst ett par ämnesområden och erbjuder sin sakkunnighet till andra.

Samma princip gäller inom fiqh (religiösa rättsfrågor) – observera att detta gäller inte aqa’ed (trosfrågor) där varje person själv är ansvarig att skaffa kunskap och övertygas för att tro på trospelarna!

Så, vad gör jag när jag vill veta vilka lagar som gäller för bönen, fastan, hajj, khums, zakat, giftemål och alla andra lagar som  rör min religion? Endast intellektet kan inte ge svar på dessa frågor då jag inte kan tänka mig fram till vilka böner som gäller  och hur bönen skall utföras, om jag inte lär mig det från Koranen och via Profetens(S) sunnah.

Svaren finns att hitta i den heliga Koranen och i Profetens(S) sunnah, men det återstår en komplikation; alla är inte tillräckligt insatta och kunniga för att kunna nå svaren och härleda de ur flertalet Koranverser och hadither. Då behöver man söka sig till en sakkunnig som har spenderat sitt liv i att studera dessa frågor!

Taqlid innebär alltså kort och gott att man söker sig till en Merdje (religiös rättslärd) som man vänder sig till i religiösa frågor.

Gud säger i den heliga Koranen:
”… Om några i varje grupp blir kvar kan de fördjupa sina kunskaper i religionen för att sedan [förmana och] varna de sina vid deras återkomst, [varna dem] att vara på sin vakt [mot det onda]” (den heliga Koranen 9:122)

Mer detaljer angående betydelsen och vikten utav Taqlid

Läs i DENNA LÄNK, ett exempel på skillnaden på konsekvenserna mellan om en erfaren merdje tolkar de rättsvetenskapliga principerna, eller om folket själva gör det….folket skapar kaos, utan ledning. Och det är tyvärr detta världen idag bevittnar, via ISIS (eller Daesh) framfart i den muslimska världen. Dessa extremistgrupper som inte har några som helst rättslärda de följer, och som följer vem som helst som drar ut en ‘tolkning’ ur egen ficka.

Islamopeida.se är en bra samlingssida där alla våra största Meradje finns representerade. Sidan är under ständig uppdatering.

HÄR kan ni hitta namn på några av de idag största Meradje och lite bio-information om dessa – på svenska

Nedan är listat Meradjes hemsidor. Flera av dom har en länk till andra språk, ni får klicka er fram. Det som är nedslående är dock att inte alla som administrerar dessa sidor, inser behovet utav information på alla världens språk…idag är nämligen de flesta muslimer inte arabisk -eller iransktalande. Men jag sätter mitt hopp och min tilltro på kommande generationer för att inse detta behov.

LISTA PÅ RÄTTSLÄRDA OCH DERAS WEBBSIDOR:

Alavi Gorgani

Sayyid Ahmad Hassani Baghdadi  

Sayyid Hashem Bathaei Golpayegani

Asadollah Bayyat Zanjani

Sayyid Ali Mohammad Dastgheib Shirazi

Mirza Yadollah Duzduzani                   INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Mohammad Ali Esmailpour Qomsheiy

Mohammad Ishaq al-Fayadh

Mohammad Ali Gerami Qomi

Mirza Javad Gharavi Aliari

Sayyid Allaedin Ghoraifi

Sayyid Kazim Hussaini al-Haeri

Sayyid Mohammad Sa’eed Tabatabai al-Hakeem            INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Sayyid Kamal Haydari                                                          INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Sayyid Reza Hosseini Nassab       INFORMATION FINNS PÅ SVENKSA, ENGELSKA OCH MÅNGA ANDRA SPRÅK

Mohammad Ebrahim Jannaati                                            INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Abdollah Javadi-Amoli

Qorban Ali Kaboli

Sayyid Ali Hoseyni Khamenei                                            INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Mohammad Mohammad Taher Aleshobair Khaqani

Abbas Mahfouzi

Naser Makarem Shirazi                                                     INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Fazel Maleki

Mohammad Amin Mamaqani

Hossein Mazaheri

Khalil Mobasher Kashani

Sayyid Mohammad Taqi al-Modarresi

Sayyid Abbas Moddaresi Yazdi

Mohammad Asif Mohseni                                                INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Sayyid Abdul-Karim Mousavi Ardebili                         INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Bashir Hussain Najafi                                                      INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Muhammad Hussain Najafi                                           INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Mohammad Reza Nekoonam           INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS UNDER KONSTRUKTION

Hossein Noori Hamedani

Isa Ahmed Qassim

Sayyid Taqi Tabatabaei Qomi

Ali Asghar Rahimi Azad

Mohammad Rahmati Sirjani

Sayyid Mohammad Sadeq Hosayni Rouhani

Lotfollah Saafi Golpaygani                                              INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Yousuf Saan’ei                                                                   INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Sayyid Hussein Esmaeel al-Sadr

Ali Al-Saleh

Sayyid Mahmouad Hashemi Shahroudi

Sayyid Mohammad Shahroudi                                     INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Sayyid Sadiq Hussaini Shirazi        INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS, OCH MÅNGA ANDRA SPRÅK

Sayyid Mousa Shubayri Zanjani

Sayyid Ali Husayni al-Sistani                                      INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Ja’far Sobhani

Sayyid Mahmoud Hassani Sorkhi

Sayyid Mohammad Ali Tabatabaei Hassani

Qasem Taei

Saleh Taei

Shamsodin Vaezi

Hossein Vahid Khorasani

Mohammad Yaqoobi                                                INFORMATION PÅ ENGELSKA FINNS

Sayyid Mohammad Hosseini Zanjani

Ayatollah Sayyed Fadlallah är tyvärr död, och kan därför inte få nya följare, men jag lägger till även honom här, då jag vet att det finns många som började följa honom medan han levde.


 

 Hur välja en Meradje

Hur välja en rättslärd

Hur välja en Merje

Hur välja en mardja

Lista på Meradje

7 kommentarer

En liten påminnelse

Ekonomad

Äntligen är det dags att deklarera!

Som alla säkert vet är det deklarationstider nu. De flesta har fått sina blanketter, annars är det dags att ringa Skatteverket och klaga.

Den 4 maj är sista dagen att lämna in inkomstdeklarationen för fysiska personer och enskilda näringsidkare.

Deklarationen för aktiebolag med bokslut den 31/12 ska vara inne den 1 juli. Ett tips är att vara ute i god tid med bokföringen, för när det gäller aktiebolag så ska även årsredovisningen in till Bolagsverket senast den 31 juli.

Om ni bor i Malmö (eller Skåne med för den delen) är ni välkomna till Ekonomad Bokföring & Administration för att få råd och hjälp med bokföringen, bokslutet och deklarationen.

Ni är välkomna att kolla in hemsidan först, ekonomad.se , och gå gärna in och ‘gilla’ vår FACEBOOKSIDA.

Den som gillar och dessutom delar vår facebooksida får dessutom 10% rabatt på hela fakturan hos oss.

För att slippa förseningsavgifter, vilket Skatteverket är snabba med ifall man inte lämnar in deklarationen i tid, hör då alltså av er i god tid.

Kontaktuppgifter

1 kommentar

Hur stor är den ‘problematiska’ invandringen – egentligen?

flags

Problemet som uppstår när andra partier flyr diskussionen om Sveriges invandring, är att det bara är SD:s åsikter och ståndpunkter, och framför allt deras s.k. ”fakta”, som får råda bland de röstberättigade i vårt land. Det är synd, för det mesta av deras statistik är lögner, som aldrig kommer fram – eftersom ingen diskuterar med dom, eller mot dom. Det enda ‘motståndarna’ svarar när de går i polemik med SD är i princip: ”Ni är dumma” eller ”Ni har helt fel..”, och liknande tillmälen. Ingen kommer med faktiska siffror. Och de få gånger såna presenteras, så sker det utan SD i närheten, under tråkiga och monotona seminarier eller dylikt.

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson påstod den 19 augusti 2014 i Aftonbladet att »Vi har i dag en situation med massinvandring av sällan skådat slag. En politik som kostar enorma summor pengar«. Är detta sant? Pågår det en massiv, okontrollerad invandring till Sverige? Har den pågått länge? Och kostar den Sverige enorma summor? Det är lätt kontrollerat, eftersom invandringen är noga mätt, räknad och pedagogiskt presenterad, av bland andra Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån (SCB).

Först ska vi skilja mellan asylsökande och beviljade uppehållstillstånd. Alla som söker asyl i Sverige beviljas inte uppehållstillstånd. När vi talar om invandring bör vi tala om de som faktiskt får stanna. Ur Migrationsverkets tabell Beviljade uppehållstillstånd 1980-2013 framgår att 1,7 miljoner uppehållstillstånd har beviljats under 33 år. Av dessa är 714 320 anhöriginvandrare. Alltså 51 515 personer per år i genomsnitt. Inte »massinvandring«, men ändå rätt många. I denna siffra ingår även personer födda i Sverige som återvandrar (cirka 20 procent av totalsiffran genom åren), gästande akademiker, personer som fått arbetsmarknadstillstånd, adoptivbarn, EES-medborgare med flera.

Beviljade uppehållstillstånd för flyktingar, de som utpekas som den problematiska invandringen. Här ingår samtliga kategorier, som kvotflyktingar och skyddsbehövande. Mellan 1980 och 2013 beviljades totalt 442 334 flyktingar uppehållstillstånd. Sedan tillkommer anhöriginvandringen. Sverige beviljade runt 714 000 uppehållstillstånd till anhöriginvandrare under perioden. Av dessa var cirka 156 000 anhöriga till flyktingar, cirka 22 procent av den totala anhöriginvandringen. Flyktingar plus den till dem hörande anhöriginvandringen uppgår till knappt 600 000 beviljade uppehållstillstånd mellan 1980-2013, eller 18 000 beviljade uppehållstillstånd per år, utslaget över perioden. Det är inte massinvandring. Som jämförelse kan nämnas att Stockholm växer med nästan 40 000 nyinflyttade per år. Men folk som enligt Jimmie Åkesson och kompani anser icke önskvärda återfinns också bland dem som invandrat som anhöriga till tidigare flyktingar som fått medborgarskap.

 Migrationens kostnader

Idéerna om att »invandrarna tar våra jobb« och/eller att »de är arbetslösa och lever på bidrag« stämmer inte med statistik och forskning. Arbetslöshet och flyktingmottagning/invandring har ingen stark statistisk korrelation. Sverige, som procentuellt har fler flyktingar och invandrare än Finland, har också lägre arbetslöshet (7,9 procent respektive 8,6 procent). Och invandrarna går alls icke bara på bidrag. I Sverige 2013 var sysselsättningsgraden för inrikes födda 78,4 procent och för utrikes födda 63,4 procent. Båda gruppernas sysselsättningsgrad har ökat de senaste 10 åren, utrikes föddas snabbare än inrikes föddas.

Professorn i nationalekonomi Jan Ekberg lade 2009 fram rapporten Invandringen och de offentliga finanserna på uppdrag av finansdepartementet. Den kommer fram till att invandringen kostar svenska staten 1,5-2 procent av BNP, mellan 40 och 60 miljarder kronor, per år. Ekberg menar att migrationen till Sverige var lönsam fram till 1980-talet, och framhåller att utfallet skulle bli positivt med en högre sysselsättningsgrad. Ekbergs rapport utgår från 2006 års sysselsättningsgrad hos invandrade, flera procentenheter lägre än dagens. Dessutom viktar inte rapporten faktorer som torde inverka positivt på samhällsekonomin, som att immigration ger fler konsumenter, och den höga företagartätheten bland invandrare.

Detta är bara lite utav den information i ämnet som man kan få fram, och för den som tar sig tid skulle kunna hitta bra och många argument emot den rasistiska delen av vår riksdag. Men det gäller att inte bara sitta på informationen, det gäller att använda sig utav den också – och presentera den.

Läs gärna DENNA LÄNK för mycket mer information i ämnet.

 

Lämna en kommentar

7 livsregler

seven_sevens

 

1. Slut fred med ditt förflutna så att det inte förstör din nutid.
2. Vad andra tror om dig, är inte din ensak!
3. Tiden läker nästan allting: ge det tid.
4. Jämför inte ditt liv med andras, och döm dem inte – du har ingen aning om hur deras resa har sett ut.
5. Sluta grubbla så mycket, det är helt i sin ordning att inte ha alla svaren, de kommer till dig tids nog.
6. Ingen ansvarar för din lycka, förutom du själv.
7. Le! Du äger inte alla världens problem…

2 kommentarer

Är du rädd för döden?

to him

Alexandra frågar:

”Hej mammaMarie, min fråga kanske är personlig så du avgör om du vill svara eller inte. Det är en fråga många inte vill tala om. Är du rädd för döden? Varför är frågan så känslig för många? Vad tänker du?”

Hej Alexandra,

En mycket bra fråga. Det finns inget i livet som man med hundraprocentig tillförlitlighet kan vara säker på. Inget. Förutom döden. Ändå har folk svårt att prata om döden, vilket är rätt så paradoxalt eftersom vi människor alltid söker efter säkerhet, och längtar efter försäkringar om att det ena eller det andra kommer att ske. Men i grunden så finns inga såna garantier på något annat i livet, än just döden.

Genom historien så har alla samhällen alltid levat nära döden, och ofta har folk levt sina liv runt sin död – så att säga. Man har vetat vart man ska begravas, man pratar med folk om sin död, sin begravning och hur man vill att folk ska komma ihåg en. Äldre har alltid varit noga med att ofta ge yngre generationer tips om hur de ska leva och hur de ska välja när de tar beslut, allt för att försäkra sig om att efterlevande ska fortsätta i sin egen anda när man dör. Man vill fortsätta vara en del av de levande människorna även efter döden.

En del ledande personer i samhället har under deras livstid sett till att andra har byggt deras grav under tiden de själva lever. Till exempel Faraonerna som lät bygga sina pyramider som tog tusentals människor åratal att bygga. Och Mingdynastins härskare som lät bygga de 13 gravvalven utanför Beijing under sin livstid, den första tog 18 år att bygga. Eller så har befolkningen varit upptagna med att bygga gravvårdar åt folk som har dött, som t.ex Taj Mahal mfl. Många i samhället har, historiskt sett, varit upptagna med att bygga för döden, alltså har döden varit helt integrerad med vardagslivet på ett helt annat sätt än idag.

Idag är döden närmast utraderad ifrån vårt samhälle. Man har ‘byggt bort’ döden helt enkelt, och man anser att döden inte tillhör livet över huvud taget. Vi lejer inte bara bort allt arrangemang kring döden, man vill heller inte gärna ta med barn till begravningar och man vill helst inte prata om döden. Som alla säkert känner till, så är de flesta rädda för sådant som de inte känner till. ‘Det okända’ är alltid främmande, och skrämmer därför. Det finns dock de som kittlas utav allt som är okänt och ‘skrämmande’, och därför uppstår också många okulta rörelser, vilket vi kan se mycket utav i vårt samhälle idag.

Då det som är främmande plötsligt ‘drabbar’ någon man känner, så vet man idag inte hur man ska reagera och agera på det. Det resulterar allt för ofta att folk slutar umgås med den som har förlorat en kär familjemedlem, eller så kanske någon blir sjuk i en dödlig sjukdom och folk tycker det är obehagligt då det handlar om den onda bråda döden. Man är rädd att behöva höra talas om den, och då undviker man mer och mer de personer som har drabbats, ända tills de drabbade är lämnade ensamma i sin sorg.

Detta förhållningssätt är så synd, för när man kan hantera döden, då återgår man till sin sanna natur, och då kan man också hantera livet bättre. Men tyvärr inser folk inte det i denna ytliga och hektiska värld som vi lever i idag. När man tänker efter så borde att ”lära sig att hantera döden” vara ett skolämne.

Döden är alltså en verklighet som alla människor tror på. Men det är också en verklighet som de flesta av oss tycker om att hålla sig borta från.

I islam är döden inte slutet på vår existens; utan en passage, som tar oss från denna värld till livet efter detta vilket också är själva syftet med vår skapelse, och resultatet av vårt arbete här i livet. Frågan om vi är rädda för döden eller inte, beror helt på hur mycket vi har förberett oss inför vidräkningen på Domedagen. De som inte tror på ett liv efter detta, de räds döden då det innebär den totala förintelsen av dem själva. De som tror på ett liv efter detta, de räds döden för att de är rädda att deras gärningar inte varit tillräckliga för en evighet i komfort efter döden. I vilket fall som helst (tro eller inte tro) så bör vi alla hålla oss för goda för att gå omkring högfärdiga i livet, det bästa är att hålla sig ödmjuk inför allt i livet. För till syvende och sist så är vi inte större i livet, på denna jorden, än det eftermäle vi lämnar efter oss sedan vi dött.

Du frågar mig om jag själv är rädd för döden: Det där är så olika, beroende på vart jag befinner mig i livet för tillfället. Vissa gånger längtar jag efter döden, inte för att jag vill slippa ifrån livet särskilt mycket, utan mer för att jag känner till en del om livet efter döden och delar av det längtar jag efter. Men rätt så fort så kommer jag på andra tankar, och vill gärna leva kvar länge än. För jag själv känner att jag inte gjort tillräckligt här på jorden, och där kommer rädslan in:”Har jag förberett mig tillräckligt för min första natt i graven, för tiden efter, för Domedagen…?” Det är här: det jag gör just nu, de beslut jag tar, de ageranden jag gör idag, som gäller i evigheten. Kan jag försvara mig där? Man gör synder varje dag, och har jag ‘jämkat upp’ för de synderna så att vågskålen är till min fördel på Domedagen? Det är alltså inte själva döden jag är rädd för, utan snarare det tillstånd jag befinner mig i här i livet vid dödsögonblicket.

Ja, Alexandra, det är så mina tankar går gällande döden. Jag vet ju att Gud är Barmhärtig och Förlåtande, och jag kan bara hoppas att Han kommer att ha överseende med mina brister. Men för oss troende, till skillnad ifrån icke-troende, så har vi ett hopp som genomsyrar våra liv när det gäller döden. Det ser jag också är till stor hjälp, både i livets skeenden så väl som vid sorgearbetet efter en död familjemedlem. Även om jag ändå ser att faktiskt alla människor återgår till sin primära natur, dvs så som Gud skapade oss, vid dödsfall, och när folk tänker på sina döda så tänker de ändå att de har ett slags liv efter döden….det betyder att alla, egentligen, innerst inne tror på ett liv efter detta, och besitter en stark tro på Gud. Men folk är envisa ibland.

Ett råd att ha med sig i livet, som ger hög behållning både i detta livet och i nästa: Det är att upprätthålla en god karaktär [dvs att likt Profeten(s) ha ett ‘soligt’ förhållningssätt, vänlig, artig och vid gott mod]!

Detta, tillsynes banala, råd har en oerhörd tyngd hos Gud, och kan vara en avgörande sak den dagen Domen ska falla. Jag redogör några punkter här nedan, som visar hur viktigt detta karaktärsdrag är:

God karaktär är halva religionen (1).

En god karaktär är en välsignelse från Gud (2).

På Domens dag, kommer det inte finnas någon annan god gärning som är tyngre än god karaktär (3)

En man med god karaktär räknas som en man som alltid ber och fastar. Hans thawab (belöning) är lika stor som en som kämpar i Guds väg (Jihad) (4).

En bra karaktär löser synder så som vatten löser salt. Majoritet av de människor som kommer till Paradiset är de som har avstått från synder(Muttaqi) och de som har bra karaktär (5).

Gud har sagt att han skulle skämmas över att låta helvetets eld vidröra köttet av en person som besitter en god karaktär (6).

Imam Ja’far as-Sadiq (a) har sagt: Om du inte kan hålla goda ekonomiska relationer med människor, så visa åtminstone god karaktär genom att uppträda fint (8).

Imam Ali (a) har sagt: Uppträd fint med alla så att de visar tillgivenhet mot dig när du träffar dem. Och om du dör, känner de sig ledsna och säger ”Inna Lillah”. Uppträda aldrig på ett sådant sätt att de istället måste uttala;AlhamduLillah” när du dör (9).

Någon frågade Imam Ja’far as-Sadiq (a): Vad är definitionen av god karaktär och gott uppförande? Han svarade: Artighet, att tala behagligt och att möta människor på ett tillmötesgående sätt (10).

Den Heliga Profeten (S) har sagt: När du möter troende, hälsa på dem med ett leende. Det är ett tecken på god karaktär. Att prata artigt med din fiende är hövlighet. På detta sätt dras han till Imaan (Islam). Även om han inte blir en troende kommer åtminstone de troende att besparas ifrån dennes(icke troende) (ev) rackartyg (11).

I Imam Khomeinis testamente gav han många råd till sin son. Bland annat allt ovan nämnt, men också detta: Son! Akta dig, behandla inte dina barn illa. Ett dåligt beteende leder dig till helvetet. Ett dåligt uppförande förstör Imaan (tro) på samma sätt som vinäger förstör honung. När Saad bin Maaz[en stor man som levde med Profeten] dog, tog sjuttio tusen änglar del i hans begravningsprocession. Ändå var han tvungen att lida Fishar alQabr” eftersom han inte betedde sig fint med sina barn (12).

Slutligen:

Vi lever i en era av jämförelser. Vi jämför oss med andra: andra har gjort något, då ska jag också göra det – inte för att jag vill, eller har behov utav det, utan enbart för att andra har gjort det. Eller så begår någon annan en synd, och så tänker man att ‘om den där personen begår en synd, då är det okej att jag begår den här – lite mindre- synden’, och tänker att Gud ska bedöma min vågskål tillsammans med någon annan…att helvetet har begränsat utrymme och Gud ska välja bort en av oss på det sättet. Nej nåt sånt finns inte. Inte heller vill någon gärna gå i första ledet när det gäller att utföra gärningar som kan anses religiösa. Man vill gärna att någon annan går före, så att man kan gömma sig bakom den personen ifall andra attackerar en. (vad ska vi tidiga konvertiter säga om det? Vi har gått som ufon på gator och torg i väntan på att fler muslimer ska fylla gaturummet så att vi slipper vara så mycket i blickfånget).

Sluta med dessa jämförelser, det är sånt som hindrar en ifrån att anta en ‘god karaktär’. Den enda man ska jämföra sig med är sig själv, och man ska fråga sig – VARJE DAG – om man idag är ett steg närmre den person man har som mål att vara, än man var igår? Då är man på god väg att lyckas, inte bara i detta liv, utan även i nästa.

Källor:

(1).Wasaelus Shia, s. 331
(2). Wasaelus Shia
(3). Usul alKafi 2, s. 99
(4). Usul alKafi 2, s. 101
(5). Usul alKafi 2, sid 10
(6). Wasael Shia -2, sid 221
(8). Usul alKafi 2, sid 102
(9). WasaelusShia2. p 277
(10). Usul al-Kafi2, s. 103
(11). Mustadrakul Wasael 2, sid 51
(12). Mustadrakul Wasael 2, sid 334

Islamic Quotes About Death (11)

3 kommentarer

Barnuppfostran enligt islam

 

Imam al-Sadiq (A) sa:

”Ett barn ska leka i sju år, träna sin läs-och skrivkunnighet i sju år, och lära sig det tillåtna och det förbjudna [dvs rättspraxis] i sju år. ”

[ Wasa`il Al-Shia, V. 12, s. 247, nr 12]

Lämna en kommentar

Tips på 5 saker för att, ostraffat, kunna begå alla synder du vill:

5

En person kom fram till Imam Hussain, och bad honom om hjälp. Han sa till honom: ”Jag är en olydig och trotsig man, som inte kan hålla mig ifrån att begå synder.” Imam Hussein (a) svarade honom: ”Gör följande fem saker, sedan kan du begå vilken synd du vill”:

1. Ät enbart ifrån annan än den näring som Gud har välsignat dig med;

2. Bli helt oberoende av det stöd och skydd som Gud ger dig;

3. Välj en plats där Gud inte kan se dig;

4. När Dödsängeln kommer för att ta din själ, avvisa då honom;

5. När änglarna som vaktar helvetets eld vill kasta in dig dit, gå inte;
Därefter kan du begå alla synder du önskar.

(Ref: ”The Radiance of Imam Husayn” av: Sayyid Muhammad Husayn Husayni Tehrani)

7 kommentarer