Arkiv för kategorin Att känna Gud

Att känna Gud – 23

https://i1.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Måste vi välja mellan lycka i detta liv och lycka i nästa liv?

Religionens uppgift är att bekräfta instinkterna: att förbättra, styra och kontrollera dem – inte förneka eller utplåna dem. Människans natur är sådan att de andliga och de fysiska instinkterna måste hållas i perfekt balans. Båda är livsnödvändiga för människans natur.

De ska inte slåss mot varandra för att den ena skall få företräde framför den andra. Genom en likformig sammanställning ska de göra livet på jorden till en naturlig, logisk, lycklig och harmonisk tillvaro. Det finns ingen tudelning mellan lycka i denna värld och lycka i nästa.

De kristna predikanterna som förklarade att man måste välja mellan världslig glädje och himmelsk lycka, begick ett allvarligt fel och främjade det uppror som följde på grund av deras läror.

Försvarligt, reste sig många i uppror mot lärorna som de sa lovat dem ”himlen till bekostnad av detta liv”, medan de uppmanade dem att llåta sig utnyttjas och behandlas som redskap för att främja en klass som var mycket långt ifrån att avsvärja sig jordiska glädjeämnen för den himmelska salighetens skull.

Den falska läran som förnekade instinkterna främjade materialism och ruinerade religionen.

Med var är sanningen? Det är det som vissa kallar för glädjeämnen – hasardspel, fylleri, otukt och liknande – som leder till jordiska eländen och mörker. Religioner fördömer sådana överdrifter av den anledningen att de förstör jordiska lycka. De skapar elände, inte bara för de som utför dem, utan även för de runt omkring.

Det är lögn att säga att människan måste välja mellan lycka i detta liv eller lycka i det nästkommande. Det eviga livet börjar här. Det är en livskvalitet som innehåller naturliga glädjeämnen på jorden och naturliga glädjeämnen i himlen.

Islams Shari’ah (stommen i Islamiska lagar) har 5 etiska kategorier av mänskligt handlande. Den första och största av dessa är ”obligatorisk”. Detta innebär plikter som alla måste utföra.

Bland det obligatoriska kan naturligt räknas , ”dyrkan”, ”goda gärningar” och ”gott uppförande. Dessa är av egen rätt obligatoriska. Deras syfte är att inte producera lycka här på jorden. Utan dessa finns inte lycka här på jorden. Detta är den frukt de bär. De utförs för dem själva och för Guds skull, eftersom de är det högsta uttrycket för mänsklig natur såsom Gud konstruerade det.

De utförs inte för åtnjutandet av de goda frukter som de frambringar. Dyrkan utbildar och bygger upp människan. Den fungerar som en renande kraft som tvättar bort korruption och smuts och stärker människans samma natur. Det är därför det inte finns någon konflikt mellan moraliska frågor och frågor om det praktiska livet. De etiska principerna fungerar som riktlinjer för ett framgångsrikt liv.

Det kan mycket väl vara så att dessa ologiska och vilseledande läror ledde till tänkare såsom Bertrand Russell till att bli motståndare av Gud. Angående tanken att fromhet skulle vara en orsak till glädje, skriver Russel följande:

”Kyrkans läror placerar människan mellan två normer av elände, en av vilken han är skyldig att bära. Antingen tar han medvetet avstånd från vad den här världen har att erbjuda honom för lycka i det nästkommande livet, eller så måste han avsvärja sig lycka i nästa liv för att vältra sig i denna världens utsökta lustar.”

Russell har misstagit sig fullständigt. San religion lär inte ut att människan är dömd att bära en av två alternativa normer av elände. Guds nåd och kraft är gränslös. Källan för Hans belöningar är outtömlig. Han önskar alla sina tjänare till fullo, njuta av både denna värld och den nästkommande.

Släpphänthet och ohämmad njutning leder också till materialsim, vilket även är deras ursprung. Det är tanken som avgör beteendet. Tanken om fromhet lyfter upp människans själ till en värld av renhet och tillväxt, frisk melodi och en hälsosam livsstil.

Annonser

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 22

https://i1.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Walter Oscar Lundberg, fysiolog och biokemist i Amerika, skriver:

Det finns många orsaker till att forskare är skeptiska till Gud, och i synnerhet kommer politik, sociologi eller nationalistiska överväganden emellan, genom vilka staten eller någon institution hävdar företräde över alla lojaliteter.

Och mänskliga funderingar inom varje generation är fast i bojorna av förutfattade meningar, både andligt och fysiskt, så att tankarna aldrig är helt fria, för en person att fatta egna beslut, men till viss del beroende av omständigheterna, miljön och tidsandan.

Och kyrkans användning av antropologiska och materialistiska koncept för utbildning av barn citerar följande:’Gud skapade människan till Sin avbild’.

Men när dessa unga människor växer upp, avvisar de tanken på en människolik Gud som ologisk och ovetenskaplig. Genom att de inte kan förena sin barndoms övertygelse med den vetenskapliga metodiken, slutar det hela med att de överger tanken på Gud helt och hållet.

Istället för ett nytänkande vad gäller detta begrepp i ljuset av sina vetenskapliga undersökningar och genom att höja det till en rationell nivå i linje med deras höga utbildning, förkastar de istället deras tidigare läror fullständigt”

(Beviset på Gud i ett expanderande universum,s.60. En samling av artiklar med 40 av världens ledande vetenskapsmän)

En fjärde faktor som bör nämnas är uppmaningen till asketism och ett liv i celibat. I människans natur har vissa instinkter implanterats av Gud. De existerar inte i onödan. Deras målsättning är en naturlig del av skapelsen. Människan får inte låta sig själv bli deras döda slav, men inte heller får han blunda för deras existens, i total förnekelse.

Ingen naturlig instinkt kan ignoreras helt. Inte heller finns det någon grund för att anbefalla återhållsamhet över alla. Människans uppgift är att erkänna, styra och reglera sina instinkter i en balanserad och jämn övning.

Att fördöma de naturliga instinkterna i religionens och Guds namn, att rättfärdiga munkväsendet och celibat, att fördöma äktenskapet när mänskligheten är beroende av att familjer bildas.

Att kalla all form av sexualitet som smutsigt och icke-religiöst, att rättfärdiga fattigdom och torftighet och förkunna att människan ska söka själens och andens lycka i nästa liv medan man avsvärjer sig detta liv – är att begå ett tragiskt misstag och falla in i de mest allvarliga av irrläror.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 21

https://i1.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Det var inte så länge sedan som människa utvidgade horisonten för observation och mätning utöver sig själv. Hittills har mänskligheten inte haft någon uppfattning om komplexiteten i skapelsens verk.

Idag följer nya upptäckter med den ena realiteten efter den andra, till exempel att 10 miljoners miljarder celler tillsammans bildar varje fysisk människokropp. Dessa upptäckter visar skapelsens prakt till en sådan nivå som ingen, under tidigare tidsåldrar hade kunnat föreställa sig.

Måste inte ett erkännande av dessa orsaker, faktorer, händelser och fenomen i naturen oundvikligen leda till erkännandet av den Främsta Orsaken, Vars befallning startade en kedjereaktion av kontinuerligt skapande?

Var är logiken i att hävda att tron på Gud är begränsad till de personer som inte känner till skapelsens processer?

Skulle vetenskapsmannen, som är medveten om de naturliga orsakerna och de faktorer som är avgörande för varje steg i utvecklingen mot perfektion, om mänsklighetens evolution, om den minutiösa precisionen och exaktheten som styr varje förändring i vår omgivning, komma att tro att dessa förunderliga lagar och otroliga samspel på något slumpmässigt sätt uppstått ur livlös materia?

Har hans upptäckter och insikter rätt och slätt fört honom till en tankenivå som enbart följer, blint och enbart ser slumpmässiga sammanträffanden i de exakta och samspelta fenomenen?

Närmare studier visar att ökningen av materialism i Europa beror på historiska fakta. Bland dessa skall räknas de misstag som orsakades av kyrkans myndigheter.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 20

https://i1.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Faktorer vid spridningen av materialism

Det är av vår åsikt att det inte finns något kall för att studera människans religiösa anlag. Vi står fast vid att människan av naturen har en benägenhet för religion. Människans natur, syftandes på intellektet och själen, har en medfödd dragningskraft mot dyrkan av Gud och Enhet.

Materialismen, å andra sidan, är i strid med den mänskliga naturens inneboende benägenhet. Istället för att slösa tid och ansträngning genom att fråga: ”Hur utvecklade människan en religiös fallenhet?” bör vetenskapen undersöka hur någon någonsin kunde utveckla en materialistisk läggning.

Materialister hävdar att deras tro härrör direkt från de vetenskapliga och filosofiska framsteg från det 18:e och det 19:3 århundradet efter Kristus. De glömmer att varje epok, från den avlägsna antiken, har fört med sig materialistiska tankar; inom alla klasser, kompetenta och inkompetenta, kultiverade och ociviliserade, kloka och dumma.

Idag, i vad som stolt beskrivs vara den vetenskapliga tidsåldern, har en del inom alla skikt i samhället, lärda som vanliga människor, metafysiska tankar och är övertygade om Guds existens.

Om de materialistiska påståendena var korrekta; kommer vi finna att ju mer lärd man är desto mer ateist blir man. Fakta visar det motsatta. Några av de största lärda är de mest gudfruktiga av personer.

”Vetenskapsmannen har kommit! Gud är död!”, utropade de. Naivt! Ovetenskapligt! Ett grundlöst påstående! Det innehåller bara halva sanningen då några av naturens okända hemligheter och fakta om universum har uppdagats under vår tidsålder.

Det innehåller också det falska antagandet: ”Tron på Gud framkallades genom förenandet av okunnighet och genom rädslan för det okända.”

I själva verket finner vi idag att det är de upplysta och troende människorna som välkomnar upptäckterna av fakta om naturen och således förstärks deras tro. Häpnad över Skaparens verk leder till dyrkan. Ju mer du känner till om komplexiteten i skapelsen och dess funktion, desto mer djupgående blir din dyrkan av Skaparen.

Medvetenhet om underverken genom kedjan av orsakssamband ökar din bävan inför den Främsta Orsaken.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 19

https://i1.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Är våra sinnens förmåga realistisk och objektiv?

Felbarheten hos det taktila sinnet (dvs känseln) bevisas lätt genom ett simpelt experiment:

Tag 3 stora kannor, fyll den första med hett vatten, den andra med rumstempererat vatten och den tredje med iskallt vatten.

Placera ena handen i det varma och den andra i det mycket kalla vattnet. Håll kvar dem där en liten stund. Ta därefter upp båda händerna tillsammans och doppa dem båda samtidigt i den andra kannan med rumstempererat vatten.

Till din förvåning får du motstridiga känslor på en och samma gång. Den hand som tas ur från det varma vattnet informerar din hjärna om att det rumstempererade vattnet är kallt. Den andra som varit i det kalla vattnet informerar att den andra kannan innehåller vatten med en och samma temperatur; varken mycket hett eller mycket kallt.

Även logiken strider mot den information som händerna signalerar till din hjärna. Vattnet i en kanna kan bara ha EN temperatur. Omdömet från händerna är beroende av deras tidigare situation. Ditt sinne motsäger sig dem och säger något helt annat.

Således måste intellektet utöva kontroll vid bedömningen av de utslag som sinnena producerar. Vilja andra riktlinjer finns det?

De 5 sinnena har alltså ingen realistisk och objektiv uppskattningsförmåga, hur praktiskt användbara de än må vara. Personer som enbart förlitar sig på sinnena för erhållandet av kunskap, kommer aldrig lyckas lösa existensens gåta eller mysterier bakom skapelsen.

Camille Flammarion skriver i boken ”Secrets of Death”:

”Människan passerar sitt liv i okunnighet och ignorans, oc inser inte att människans fysiska sammansättning inte kan leda en person till verkligheterna och att de fem sinnena vilseleder henne på varje punkt. De enda verktyg som kan leda människor till verkligheterna är förnuft, reflektion och precision.”

Modern vetenskap och bevisföring ger oss vissa bevis på att det existerar sådana materia som molekyler, atomer och krafter vilka är osynliga och förnimbara för något av de 5 sinnena. Denna bekräftelse öppnar upp en helt ny värld runt omkring oss, där möjligheten finns att mycket annat existerar som är obegripligt för våra sinnen.

Vi kan inte förneka existensen av saker vi inte kan förnimma. För sinnenas bristande uppfattning om deras existens är inget vetenskapligt bevis för att de inte existerar. Våra yttre sinnen har inte kraften att uppfatta allt som existerar; för i verkligheten lurar de oss ibland och visar oss det motsatta till vad som är sant.

Vi får inte inbilla oss att all sanning om existens är begränsad till vad våra sinnen kan  uppfatta. Vi måste bedyra motsatsen och erkänna möjligheten att det existerar materia som vi aldrig kommer att känna.

Precis som ingen, före upptäckten av bakterier, någonsin hade kunnat tänka sig att miljontals och åter miljontals av dem existerade inom och runt omkring vår kropp eller att varje persons liv är en skådeplats för strider mellan bakterier.

Vi drar därför slutsatsen att vårt yttre sinne inte har befogenheten att framhäva verkligheten och sanningen med existens och att det enbart är förnuftet och insikten som kan ge oss kännedom om den exakta sanningen bakom sammansättningen av det universum vi lever i.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 18

https://i1.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Innebär någots abstrakthet att detta inte finns

Uppgiften och triumfen för vetenskapen är att studera effekter av osynliga krafter och utformningen av deras inre lagar av existens och inverkan.

Geologin spårar bildandet av skikt i jordskorpan. Med absolut säkerhet ger de oss information om den ordning de bildats på under miljontals år: och från deras synklinaler och antiklinaler, deras buktningar och utlöpare; berättar de hur världshaven kom till, hur de spreds, hur bergskedjor bildades och hur kontinentalplattorna har flyttat sig till sina nuvarande positioner.

Men ingen nu levande var där för att bevittna någon av dessa händelser som de med en sådan förtröstan informerar oss om. Och vi tror dem, utan att själva ha bevittnat något av det.

Metafysiska begrepp såsom skönhet och kärlek, hat och fiendskap och kunskap har en form av existens som inte kan uppfattas, inte heller kan dess karaktär bestämmas eller dess gränser fastställas. Trots detta erkänner vi dem ändå som verkligheter.

En människa är medvetande om kunskap och vad han har kännedom om och om hans insikter om sanningar som inte kan förnimmas av sinnena. Människan är också medveten om sig själv i sitt eget jag, men ingen annan människa kan observera detta ”jag”. Det är enbart genom att observera deras handlingar som vi kan utläsa en personlig viljekraft som inspirerar dem.

Innebär nödvändigtvis abstraktheten av dessa faktorer – och mystiken bakom deras egenskaper – ett förnekande av deras existens?

Ateister tror att Guds existens måste involvera att Han uppehåller sig kroppsligt i tid och rum. Det tror att om Han inte har några lemmar som de själva, kan Hans existens inte godtas.

Men dessa är begrepp från avgudadyrkare som inrättade tempel med avgudabilder. Eftersom deras intellektuella ögon och deras förnuft är blinda, konstaterar de att om en gud finns, måste denna gudom ha samma typ av existens som de själva – alltid inom synligt räckhåll.

Fortsatt, eftersom de anser att det mest säkra och korrekta i deras uppfattning är sinnena, begränsar de sig till dessa och glömmer att vissa problem inom vetenskapen och filosofin inte kan lösas enbart genom sinnenas uppfattningsförmåga.

Ett sådant koncept kan bara vara missvisande. Sinnesuppfattningar kan inte ensamt omfatta hela skalan av verkligheter och fakta då de klargjorts för oss. Ögat som är vårt sätt att erhålla visshet om en del verkligheter, är helt oförmögna att uppvisa andra verkligheter.

Psykologiböcker har avslöjat en hel del för oss när det häller felaktiga sinesuppfattningar och har gjort oss uppmärksamma på ett varierande antal fel somögat gör. De visar oss, i ett kalejdoskop, rörliga bilder med vackra gester och många förändringar, som inte har någon oberoende verklighet – utan beror på synens inbyggda förvillelse.

På liknande sätt skulle inte filmer ge oss en fortlöpande bild om det inte vore så att ögat inte kan skilja mellan det oändliga antalet av olika bilder, utan ser dem som en kontinuerlig bild i rörelse.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 17

https://i1.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Ett accepterande för existensen av det osedda berör andra verkligheter vidsidan av Gud

Fysiker har stor användning av spektroskopi. De bedömer färgerna av det spektrum som sträcker sig från rött längst ner till violett i toppen. Men de inser också att otaliga färger finns både under det röda synfältet och ovanför det violetta, och att alla dessa är oförnimbara för oss.

De talar om för oss att färg varierar med våglängd, och våglängd är vågor av ljus. Solens ljus eller ljus från någon annan källa, består av en kombination av alla färger i en enda stråle, och ”vitt” är i synnerhet det intryck som denna blandning i allmänhet uppfattas genom våra ögon.

Den luft som omger oss har en ovanligt stor vikt i sig själv. Dess tryck på våra kroppar är solida 16 000 kg. På grund av att trycket utanför och inne i kroppen är lika stort, känner vi inte av något obehag.

Före Galileo Galilei (1564-1642) och Blaise Pascals (1623-1662) tid, var detta vetenskapliga faktum helt okänt. Inte heller kunde det någonsin förnimmas genom sinnet.

Imam Sedjad (a) (vår 4:e imam) gav i en av hans böner en antydan på detta begrepp i antifonin av följande avsnitt:

”Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av himlen.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av världarna.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av solen och månen.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av mörker och ljus.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av luft och skugga

Även de naturliga egenskaper som forskarna drar slutsats från genom experiment som sinnena kan förstå, och de slutsatser resonemanget drar av detta, kan inte direkt uppfattas.

Radiovågor rör sig i alla riktningar, överallt, hela tiden, Ändå kan de inte förnimmas. Ingen plats är fri från gravitationskraftens påverka, ändå är inte denna kraft materiell och inte heller kan beståndsdelar från den mätas.

Lämna en kommentar