Arkiv för kategorin Att känna Gud

Att känna Gud – 23

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Måste vi välja mellan lycka i detta liv och lycka i nästa liv?

Religionens uppgift är att bekräfta instinkterna: att förbättra, styra och kontrollera dem – inte förneka eller utplåna dem. Människans natur är sådan att de andliga och de fysiska instinkterna måste hållas i perfekt balans. Båda är livsnödvändiga för människans natur.

De ska inte slåss mot varandra för att den ena skall få företräde framför den andra. Genom en likformig sammanställning ska de göra livet på jorden till en naturlig, logisk, lycklig och harmonisk tillvaro. Det finns ingen tudelning mellan lycka i denna värld och lycka i nästa.

De kristna predikanterna som förklarade att man måste välja mellan världslig glädje och himmelsk lycka, begick ett allvarligt fel och främjade det uppror som följde på grund av deras läror.

Försvarligt, reste sig många i uppror mot lärorna som de sa lovat dem ”himlen till bekostnad av detta liv”, medan de uppmanade dem att llåta sig utnyttjas och behandlas som redskap för att främja en klass som var mycket långt ifrån att avsvärja sig jordiska glädjeämnen för den himmelska salighetens skull.

Den falska läran som förnekade instinkterna främjade materialism och ruinerade religionen.

Med var är sanningen? Det är det som vissa kallar för glädjeämnen – hasardspel, fylleri, otukt och liknande – som leder till jordiska eländen och mörker. Religioner fördömer sådana överdrifter av den anledningen att de förstör jordiska lycka. De skapar elände, inte bara för de som utför dem, utan även för de runt omkring.

Det är lögn att säga att människan måste välja mellan lycka i detta liv eller lycka i det nästkommande. Det eviga livet börjar här. Det är en livskvalitet som innehåller naturliga glädjeämnen på jorden och naturliga glädjeämnen i himlen.

Islams Shari’ah (stommen i Islamiska lagar) har 5 etiska kategorier av mänskligt handlande. Den första och största av dessa är ”obligatorisk”. Detta innebär plikter som alla måste utföra.

Bland det obligatoriska kan naturligt räknas , ”dyrkan”, ”goda gärningar” och ”gott uppförande. Dessa är av egen rätt obligatoriska. Deras syfte är att inte producera lycka här på jorden. Utan dessa finns inte lycka här på jorden. Detta är den frukt de bär. De utförs för dem själva och för Guds skull, eftersom de är det högsta uttrycket för mänsklig natur såsom Gud konstruerade det.

De utförs inte för åtnjutandet av de goda frukter som de frambringar. Dyrkan utbildar och bygger upp människan. Den fungerar som en renande kraft som tvättar bort korruption och smuts och stärker människans samma natur. Det är därför det inte finns någon konflikt mellan moraliska frågor och frågor om det praktiska livet. De etiska principerna fungerar som riktlinjer för ett framgångsrikt liv.

Det kan mycket väl vara så att dessa ologiska och vilseledande läror ledde till tänkare såsom Bertrand Russell till att bli motståndare av Gud. Angående tanken att fromhet skulle vara en orsak till glädje, skriver Russel följande:

”Kyrkans läror placerar människan mellan två normer av elände, en av vilken han är skyldig att bära. Antingen tar han medvetet avstånd från vad den här världen har att erbjuda honom för lycka i det nästkommande livet, eller så måste han avsvärja sig lycka i nästa liv för att vältra sig i denna världens utsökta lustar.”

Russell har misstagit sig fullständigt. San religion lär inte ut att människan är dömd att bära en av två alternativa normer av elände. Guds nåd och kraft är gränslös. Källan för Hans belöningar är outtömlig. Han önskar alla sina tjänare till fullo, njuta av både denna värld och den nästkommande.

Släpphänthet och ohämmad njutning leder också till materialsim, vilket även är deras ursprung. Det är tanken som avgör beteendet. Tanken om fromhet lyfter upp människans själ till en värld av renhet och tillväxt, frisk melodi och en hälsosam livsstil.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 22

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Walter Oscar Lundberg, fysiolog och biokemist i Amerika, skriver:

Det finns många orsaker till att forskare är skeptiska till Gud, och i synnerhet kommer politik, sociologi eller nationalistiska överväganden emellan, genom vilka staten eller någon institution hävdar företräde över alla lojaliteter.

Och mänskliga funderingar inom varje generation är fast i bojorna av förutfattade meningar, både andligt och fysiskt, så att tankarna aldrig är helt fria, för en person att fatta egna beslut, men till viss del beroende av omständigheterna, miljön och tidsandan.

Och kyrkans användning av antropologiska och materialistiska koncept för utbildning av barn citerar följande:’Gud skapade människan till Sin avbild’.

Men när dessa unga människor växer upp, avvisar de tanken på en människolik Gud som ologisk och ovetenskaplig. Genom att de inte kan förena sin barndoms övertygelse med den vetenskapliga metodiken, slutar det hela med att de överger tanken på Gud helt och hållet.

Istället för ett nytänkande vad gäller detta begrepp i ljuset av sina vetenskapliga undersökningar och genom att höja det till en rationell nivå i linje med deras höga utbildning, förkastar de istället deras tidigare läror fullständigt”

(Beviset på Gud i ett expanderande universum,s.60. En samling av artiklar med 40 av världens ledande vetenskapsmän)

En fjärde faktor som bör nämnas är uppmaningen till asketism och ett liv i celibat. I människans natur har vissa instinkter implanterats av Gud. De existerar inte i onödan. Deras målsättning är en naturlig del av skapelsen. Människan får inte låta sig själv bli deras döda slav, men inte heller får han blunda för deras existens, i total förnekelse.

Ingen naturlig instinkt kan ignoreras helt. Inte heller finns det någon grund för att anbefalla återhållsamhet över alla. Människans uppgift är att erkänna, styra och reglera sina instinkter i en balanserad och jämn övning.

Att fördöma de naturliga instinkterna i religionens och Guds namn, att rättfärdiga munkväsendet och celibat, att fördöma äktenskapet när mänskligheten är beroende av att familjer bildas.

Att kalla all form av sexualitet som smutsigt och icke-religiöst, att rättfärdiga fattigdom och torftighet och förkunna att människan ska söka själens och andens lycka i nästa liv medan man avsvärjer sig detta liv – är att begå ett tragiskt misstag och falla in i de mest allvarliga av irrläror.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 21

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Det var inte så länge sedan som människa utvidgade horisonten för observation och mätning utöver sig själv. Hittills har mänskligheten inte haft någon uppfattning om komplexiteten i skapelsens verk.

Idag följer nya upptäckter med den ena realiteten efter den andra, till exempel att 10 miljoners miljarder celler tillsammans bildar varje fysisk människokropp. Dessa upptäckter visar skapelsens prakt till en sådan nivå som ingen, under tidigare tidsåldrar hade kunnat föreställa sig.

Måste inte ett erkännande av dessa orsaker, faktorer, händelser och fenomen i naturen oundvikligen leda till erkännandet av den Främsta Orsaken, Vars befallning startade en kedjereaktion av kontinuerligt skapande?

Var är logiken i att hävda att tron på Gud är begränsad till de personer som inte känner till skapelsens processer?

Skulle vetenskapsmannen, som är medveten om de naturliga orsakerna och de faktorer som är avgörande för varje steg i utvecklingen mot perfektion, om mänsklighetens evolution, om den minutiösa precisionen och exaktheten som styr varje förändring i vår omgivning, komma att tro att dessa förunderliga lagar och otroliga samspel på något slumpmässigt sätt uppstått ur livlös materia?

Har hans upptäckter och insikter rätt och slätt fört honom till en tankenivå som enbart följer, blint och enbart ser slumpmässiga sammanträffanden i de exakta och samspelta fenomenen?

Närmare studier visar att ökningen av materialism i Europa beror på historiska fakta. Bland dessa skall räknas de misstag som orsakades av kyrkans myndigheter.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 20

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Faktorer vid spridningen av materialism

Det är av vår åsikt att det inte finns något kall för att studera människans religiösa anlag. Vi står fast vid att människan av naturen har en benägenhet för religion. Människans natur, syftandes på intellektet och själen, har en medfödd dragningskraft mot dyrkan av Gud och Enhet.

Materialismen, å andra sidan, är i strid med den mänskliga naturens inneboende benägenhet. Istället för att slösa tid och ansträngning genom att fråga: ”Hur utvecklade människan en religiös fallenhet?” bör vetenskapen undersöka hur någon någonsin kunde utveckla en materialistisk läggning.

Materialister hävdar att deras tro härrör direkt från de vetenskapliga och filosofiska framsteg från det 18:e och det 19:3 århundradet efter Kristus. De glömmer att varje epok, från den avlägsna antiken, har fört med sig materialistiska tankar; inom alla klasser, kompetenta och inkompetenta, kultiverade och ociviliserade, kloka och dumma.

Idag, i vad som stolt beskrivs vara den vetenskapliga tidsåldern, har en del inom alla skikt i samhället, lärda som vanliga människor, metafysiska tankar och är övertygade om Guds existens.

Om de materialistiska påståendena var korrekta; kommer vi finna att ju mer lärd man är desto mer ateist blir man. Fakta visar det motsatta. Några av de största lärda är de mest gudfruktiga av personer.

”Vetenskapsmannen har kommit! Gud är död!”, utropade de. Naivt! Ovetenskapligt! Ett grundlöst påstående! Det innehåller bara halva sanningen då några av naturens okända hemligheter och fakta om universum har uppdagats under vår tidsålder.

Det innehåller också det falska antagandet: ”Tron på Gud framkallades genom förenandet av okunnighet och genom rädslan för det okända.”

I själva verket finner vi idag att det är de upplysta och troende människorna som välkomnar upptäckterna av fakta om naturen och således förstärks deras tro. Häpnad över Skaparens verk leder till dyrkan. Ju mer du känner till om komplexiteten i skapelsen och dess funktion, desto mer djupgående blir din dyrkan av Skaparen.

Medvetenhet om underverken genom kedjan av orsakssamband ökar din bävan inför den Främsta Orsaken.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 19

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Är våra sinnens förmåga realistisk och objektiv?

Felbarheten hos det taktila sinnet (dvs känseln) bevisas lätt genom ett simpelt experiment:

Tag 3 stora kannor, fyll den första med hett vatten, den andra med rumstempererat vatten och den tredje med iskallt vatten.

Placera ena handen i det varma och den andra i det mycket kalla vattnet. Håll kvar dem där en liten stund. Ta därefter upp båda händerna tillsammans och doppa dem båda samtidigt i den andra kannan med rumstempererat vatten.

Till din förvåning får du motstridiga känslor på en och samma gång. Den hand som tas ur från det varma vattnet informerar din hjärna om att det rumstempererade vattnet är kallt. Den andra som varit i det kalla vattnet informerar att den andra kannan innehåller vatten med en och samma temperatur; varken mycket hett eller mycket kallt.

Även logiken strider mot den information som händerna signalerar till din hjärna. Vattnet i en kanna kan bara ha EN temperatur. Omdömet från händerna är beroende av deras tidigare situation. Ditt sinne motsäger sig dem och säger något helt annat.

Således måste intellektet utöva kontroll vid bedömningen av de utslag som sinnena producerar. Vilja andra riktlinjer finns det?

De 5 sinnena har alltså ingen realistisk och objektiv uppskattningsförmåga, hur praktiskt användbara de än må vara. Personer som enbart förlitar sig på sinnena för erhållandet av kunskap, kommer aldrig lyckas lösa existensens gåta eller mysterier bakom skapelsen.

Camille Flammarion skriver i boken ”Secrets of Death”:

”Människan passerar sitt liv i okunnighet och ignorans, oc inser inte att människans fysiska sammansättning inte kan leda en person till verkligheterna och att de fem sinnena vilseleder henne på varje punkt. De enda verktyg som kan leda människor till verkligheterna är förnuft, reflektion och precision.”

Modern vetenskap och bevisföring ger oss vissa bevis på att det existerar sådana materia som molekyler, atomer och krafter vilka är osynliga och förnimbara för något av de 5 sinnena. Denna bekräftelse öppnar upp en helt ny värld runt omkring oss, där möjligheten finns att mycket annat existerar som är obegripligt för våra sinnen.

Vi kan inte förneka existensen av saker vi inte kan förnimma. För sinnenas bristande uppfattning om deras existens är inget vetenskapligt bevis för att de inte existerar. Våra yttre sinnen har inte kraften att uppfatta allt som existerar; för i verkligheten lurar de oss ibland och visar oss det motsatta till vad som är sant.

Vi får inte inbilla oss att all sanning om existens är begränsad till vad våra sinnen kan  uppfatta. Vi måste bedyra motsatsen och erkänna möjligheten att det existerar materia som vi aldrig kommer att känna.

Precis som ingen, före upptäckten av bakterier, någonsin hade kunnat tänka sig att miljontals och åter miljontals av dem existerade inom och runt omkring vår kropp eller att varje persons liv är en skådeplats för strider mellan bakterier.

Vi drar därför slutsatsen att vårt yttre sinne inte har befogenheten att framhäva verkligheten och sanningen med existens och att det enbart är förnuftet och insikten som kan ge oss kännedom om den exakta sanningen bakom sammansättningen av det universum vi lever i.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 18

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Innebär någots abstrakthet att detta inte finns

Uppgiften och triumfen för vetenskapen är att studera effekter av osynliga krafter och utformningen av deras inre lagar av existens och inverkan.

Geologin spårar bildandet av skikt i jordskorpan. Med absolut säkerhet ger de oss information om den ordning de bildats på under miljontals år: och från deras synklinaler och antiklinaler, deras buktningar och utlöpare; berättar de hur världshaven kom till, hur de spreds, hur bergskedjor bildades och hur kontinentalplattorna har flyttat sig till sina nuvarande positioner.

Men ingen nu levande var där för att bevittna någon av dessa händelser som de med en sådan förtröstan informerar oss om. Och vi tror dem, utan att själva ha bevittnat något av det.

Metafysiska begrepp såsom skönhet och kärlek, hat och fiendskap och kunskap har en form av existens som inte kan uppfattas, inte heller kan dess karaktär bestämmas eller dess gränser fastställas. Trots detta erkänner vi dem ändå som verkligheter.

En människa är medvetande om kunskap och vad han har kännedom om och om hans insikter om sanningar som inte kan förnimmas av sinnena. Människan är också medveten om sig själv i sitt eget jag, men ingen annan människa kan observera detta ”jag”. Det är enbart genom att observera deras handlingar som vi kan utläsa en personlig viljekraft som inspirerar dem.

Innebär nödvändigtvis abstraktheten av dessa faktorer – och mystiken bakom deras egenskaper – ett förnekande av deras existens?

Ateister tror att Guds existens måste involvera att Han uppehåller sig kroppsligt i tid och rum. Det tror att om Han inte har några lemmar som de själva, kan Hans existens inte godtas.

Men dessa är begrepp från avgudadyrkare som inrättade tempel med avgudabilder. Eftersom deras intellektuella ögon och deras förnuft är blinda, konstaterar de att om en gud finns, måste denna gudom ha samma typ av existens som de själva – alltid inom synligt räckhåll.

Fortsatt, eftersom de anser att det mest säkra och korrekta i deras uppfattning är sinnena, begränsar de sig till dessa och glömmer att vissa problem inom vetenskapen och filosofin inte kan lösas enbart genom sinnenas uppfattningsförmåga.

Ett sådant koncept kan bara vara missvisande. Sinnesuppfattningar kan inte ensamt omfatta hela skalan av verkligheter och fakta då de klargjorts för oss. Ögat som är vårt sätt att erhålla visshet om en del verkligheter, är helt oförmögna att uppvisa andra verkligheter.

Psykologiböcker har avslöjat en hel del för oss när det häller felaktiga sinesuppfattningar och har gjort oss uppmärksamma på ett varierande antal fel somögat gör. De visar oss, i ett kalejdoskop, rörliga bilder med vackra gester och många förändringar, som inte har någon oberoende verklighet – utan beror på synens inbyggda förvillelse.

På liknande sätt skulle inte filmer ge oss en fortlöpande bild om det inte vore så att ögat inte kan skilja mellan det oändliga antalet av olika bilder, utan ser dem som en kontinuerlig bild i rörelse.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 17

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Ett accepterande för existensen av det osedda berör andra verkligheter vidsidan av Gud

Fysiker har stor användning av spektroskopi. De bedömer färgerna av det spektrum som sträcker sig från rött längst ner till violett i toppen. Men de inser också att otaliga färger finns både under det röda synfältet och ovanför det violetta, och att alla dessa är oförnimbara för oss.

De talar om för oss att färg varierar med våglängd, och våglängd är vågor av ljus. Solens ljus eller ljus från någon annan källa, består av en kombination av alla färger i en enda stråle, och ”vitt” är i synnerhet det intryck som denna blandning i allmänhet uppfattas genom våra ögon.

Den luft som omger oss har en ovanligt stor vikt i sig själv. Dess tryck på våra kroppar är solida 16 000 kg. På grund av att trycket utanför och inne i kroppen är lika stort, känner vi inte av något obehag.

Före Galileo Galilei (1564-1642) och Blaise Pascals (1623-1662) tid, var detta vetenskapliga faktum helt okänt. Inte heller kunde det någonsin förnimmas genom sinnet.

Imam Sedjad (a) (vår 4:e imam) gav i en av hans böner en antydan på detta begrepp i antifonin av följande avsnitt:

”Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av himlen.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av världarna.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av solen och månen.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av mörker och ljus.

Helig och förträfflig är Du, vår Skapare och Beskyddare:

Du vet vikten av luft och skugga

Även de naturliga egenskaper som forskarna drar slutsats från genom experiment som sinnena kan förstå, och de slutsatser resonemanget drar av detta, kan inte direkt uppfattas.

Radiovågor rör sig i alla riktningar, överallt, hela tiden, Ändå kan de inte förnimmas. Ingen plats är fri från gravitationskraftens påverka, ändå är inte denna kraft materiell och inte heller kan beståndsdelar från den mätas.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 15

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Att acceptera existensen av det osedda

Den Ende Guden, som Profeterna och helgonen har gett oss kännedom om, är absolut, oförnimbar, evig, överlägsen och allestädes närvarande, men ändå inte på någon specifik plats. Han är inte bara oförnimbar för ögonen utan för ALLA sinnesorgan.

Det mänskliga intellektet finner naturligtvis tanken på ett Väsen bortom all förnuft, materia, materiella uttryck, vetenskapliga tester eller vanliga observationer, som något svårt att överväga. Människor tenderar att lätt förkasta vad de anser vara svårt att föreställa sig.

Ateister och humanister frågar: ”Om Gud finns, varför visar Han inte sig själv?”

Vetenskaperna, då de inte kan komma fram till en sanning eller uttrycka ett faktum i formler och korrekta mått som passar deras egen sfär, kan inte förneka dess existens eller bevisa dess icke-existens, åtminstone till dess att ett test blivit utformat för att påvisa dess omöjlighet och ogörlighet; måste de tills vidare placera det i  sina ”väntar på lösning” – fack.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 14

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Om en experimentell vetenskapsman yttrar allehanda förnekelser om Gud, baserat på sin forskning, har han passerat gränsen för de regler som hans egen vetenskap framställer. Han visar sig vara okunnig i ämnet och utanför ramen av sitt eget yrke.

Vetenskapen har inte ens någon baskunskap om Gud. Därför är det ologiskt för en person som har gjort en djupdykning i havet av experimentella vetenskaper att börja förneka Gud.

George Lister skriver i sin bok En Introduktion till Filosofiska Principer:

”Att föreställa sig något som varken rymmer tid eller rum och är skyddat mot förändring eller skiftning är omöjligt”.

Ett sådant uttalande återspeglar uppenbarligen en mentalitet med tyngdpunkt på naturen och det materiella. En sådan tanke är bunden att betrakta någonting utanför dess verksamhetsområde som omöjligt. Det en ärlig naturvetare i bästa fall kan säga är:

”Det metafysiska ligger utanför mitt verksamhetsområde. Således förblir jag tyst angående detta. Jag kan varken bekräfta eller dementera det”.

En person som som begränsar sig till världen av existens som möjliggör konkreta experiment kan inte förneka att det kan finnas verkligheter utanför hans arbetsområde.

Om han förnekar detta, måste han erkänna att det endast är ett uttryck från honom själv, inte ett resultat av forskning, testning och bevisning genom vetenskapliga experiment.

För de som tror på Gud, är den typ av gud en naturvetare önskar – det vill säga en som etablerar sin existens och identitet i termer av naturliga orsaker och effekter – ingen Gud alls.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 13

…. forts om Vetenskapliga termer

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Om religionens regler och principer låg inom ramen för mänsklig forskning, bevisföring och tycke, skulle det inte finnas något behov utav apostlar eller profeter. Vi kunde ha uppfört det själva, precis som en forskare och en producent tillsammans konstruerar en maskin.

Människan har hittills inte kunnat hävda att han har forskat inom och bemästrat alla hemligheter på denna jord, eller påstå sig veta allt som finns att veta. Människan utvecklas fortfarande. Han måste ofta rätta till sina fel. Och han har fortfarande mycket okunskap som behöver omvandlas till kunskap.

Låt oss nu undersöka den vetenskapliga domänens gränser, och vilka problem vetenskaperna har rätt att uttrycka sina åsikter om. Har omfattningen av deras verksamhet, och sfären av deras undersökningar, blivit fixerad inom bestämda gränser?

Det ämne som de experimentella vetenskaperna måste studera är den materiella världen – dvs. enbart materiella fenomen. De vetenskapliga verktygen, och de åtgärder som används för att uppnå dess mål, består av observationer, hypoteser, kontrollerade experiment och bevisföring.

De sysselsätter sig med världen och dess ting, från det största till det minsta. Därav bedöms de vara objektiva och opersonliga. Om deras upptäckter stämmer överens med den yttre världen, accepteras de. Om inte, avvisas de. Tester visar hur en upptäckt överensstämmer med världen runt omkring den.

Vilken vetenskaplig undersökning har rätt att tränga igenom sfären av tro och övertygelse? I vilket läge får de experimentella vetenskaperna kontakt med Gud?

Faktum är att de experimentella vetenskaperna inte har någonting att göra med en människas tro eller brist på tro. Eftersom naturvetenskapernas sfär innefattar naturfenomen, kan de inte uttala sig om Gud, vare sig negativt eller positivt.

De 5 sinnena kan inte uppfatta Honom, Han innefattas inte av tid-rum förhållandet. Hans väsen är allvetande och självförsörjande. Han har inget behov av något utanför Sig själv.

Läs varenda bok om experimentella vetenskapen: du kommer inte finna något experiment som kan testa Gud eller något av Hans attribut. Gud är inte ett naturfenomen, inga experiment kan sammanställas för att testa en hypotes om Honom.

13 kommentarer

Att känna Gud – 12

…….Forts vetenskapliga termer

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Såvida en människa inte besitter en fast och stabil tro förblir denne främmande för de metoder som används av de som känner Gud. Hans tvivel ökar. Han betraktar som acceptabelt enbart sådant i livet som sammanfaller med vetenskapligt tänkande och resonemang.

Han bortser från allt vetenskap inte kan bevisa – eller ens försöker att bevisa – för honom. Grunden för religiöst tänkande lämnas därmed obrukad och utan tillsyn. Han anser att de problem som inte kan undersökas utan inblandning från någon forma av religion, inte är värdig någon uppmärksamhet, utan de måste bedömas efter deras yttre sken, och bevisas genom experiment.

Genom att ha vant sig vid det vetenskapliga språket, med dess formler och ekvationer, anser han religiösa frågor som lättviktiga och triviala.

Misstaget är stort. Vetenskapen börjar kanske med att uttrycka sina synpunkter genom svårfattliga och komplicerade formler. Men så fort de tolkas till det vardagliga, blir de också simpla och triviala.

Medicinsk vetenskap kanske använder sig av en pedantisk noggrannhet vid granskningen av ett invecklat fall, och använder många svårförståeliga termer. Men när det kommer till att tala om för den sjuka personen vad som är fel och bör göras, måste detta förklaras mycket enkelt.

Läkaren förklarar inte för patienten de fundamentala formlerna. Han bara framför det som är absolut nödvändigt för själva behandlingen:  ”Vila några dagar, använd detta läkemedel, undvik X i din kost”...mm.

Vidare kan de flesta använda telefon/radio/tv/data idag. De har blivit delar av vardagen. Reglerna för att få ut det bästa av dem förklaras för användaren på ett enkelt, vanligt och vardagligt språk. Alla svårfattliga termer och tekniska detaljer utelämnas.

Det är därför orättvist och ologiskt för vetenskapen att betrakta religiösa påståenden som enkla och utanför området bara för att de inte uttrycks genom svårfattliga eller vetenskapliga termer. Det är i själva verket härligheten med religionen, dvs att dess principer och reglar kan uttryckas i enkla och vardagliga ord som förstås av vanligt folk.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 11

Vetenskapliga termer

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Vi vet att det finns ett samband mellan intagandet av ett visst läkemedel och en ändring i metabolismen eller hälsan. Fråga en läkare om hur läkemedlet fungerar och han kommer att ge dig ett svar anpassat till din grad av kunskap, snarare än i otydliga tekniska termer.

Att säga att ”Gud är lösningen” på ett särskilt medicinskt problem är inte ett vetenskapligt svar, utan ett svar från en okunnig. Medicinska problem kräver medicinska svar.

Varje vetenskap måste använda sina egna tekniska termer på sitt eget universella språk. Gudomlighet har sitt eget universella språk och sin egen terminologi. Specialister begränsar sig till en vetenskap.

Oberoendet av sådana specifika vetenskapliga undersökningar från en mer allomfattande studie av tanken på Gud, har av många lett till ett undermedvetet tvivel angående det Gudomliga eftersom de inte inser att deras arbete medvetet begränsat sig till en liten del av verkligheten, och enbart till detta.

Dessutom leder alla experimentella vetenskaper till fysiska resultat, som kan sättas i verket genom det vardagliga livet. Dessa förefaller verkliga och direkta för de människor som använder sig utav dem. Dessa människor är därför tveksamma och skeptiska till större idéer vars betydelse för det vardagliga inte alltid är direkt uppenbara.

Varje vetenskap har inrättat en ogenomtränglig mur runt sitt eget territorium. Dess effektivitet inom dessa ramar ökar naturligtvis vårt förtroende och vår tillit för dess verksamhet.

Vår världsåskådning tenderar att ta färg utifrån intellektets ställning som vetenskapen gjutit in i vårt medvetande och undermedvetna, för dess egen vinnings skull, och således minskat påverkan från andra influenser.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 10

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg Gud och bevisföringen inom experimentell vetenskap

Den moderna människan tenderar att söka sin tillflykt i bevisföringen av experimentella vetenskaper utan att stanna upp och överväga dess ramar och gränser.

Denna inställning är en av de mest vilseledande och mest destruktiva när Gud tas i beaktande. Ju mer det mänskliga intellektet arbetar inom ett visst ämne och ju starkare det växer sig i behärskning av detta ämne, desto mer tenderar det till att försumma andra ämnen och släppa dem från dess sfär.

Således tenderar människor att betrakta teologiska frågor som sekundära, och utanför ramen av vetenskaplig forskning. Tendensen att titta på varje typ av fenomen ur samma vinkel skiftar dock.

Eftersom specialister inom experimentella vetenskaper dedicerar hela deras tankeförmåga inom sina egna specifika områden, förblir alla andra intressen fortfarande främmande för dem. Det är denna brist på förtrogenhet med och avstånd från det immateriella som hindrar dem från att begripa något bortom den fysiska världen där de kan utföra sina tester och experiment, ständigt med materiella faktorer.

Deras verktyg är materialens mått och vikter. Så därför accepterar de endast de former av mänsklig kunskap som tillåter kvantifiering – dvs sådant man kan bestämma (ange) mängden av.

Vetenskaperna, som ägnas åt att beskriva och förklara faktiska händelser, undersöker relationer inom den förnimbara världen från det oändligt stora till det oändligt lilla. Men förhållandet mellan Gud och denna värld är utanför deras räckvidd och område.

Fysiska mått kan inte anmodas frambringa information om det metafysiska. Gud kan inte placeras på ett mikroskopiskt objektivglas och således observeras i ett laboratorium! Skaparen av det materiella universumet, av rum-tid förhållandet, överstiger materia, rum och tid. Han kan inte begränsas till materiella mått.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 9

Förnuftet söker Gud

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg Principen om Gud besvarar människans behov av olika slag. En del av dessa behov härrör från förnuftet: andra inte.

Förnuftet söker Gud genom vägen av metodik och eftertanke.

Instinkten (det religiösa sinnet) söker Gud genom vägen av kärlek. Det söker en relation med Honom.

Beviset för Guds existens, så som det erbjuds av de filosofiska systemen av Descartes och St.Thomas Aquinas, vädjar till människans förnuft. Modern vetenskap och filosofi kommer endast att godta som bevis det som kan testas genom experiment.

Mystiker, så som Pascal, svarar på det religiösa sinnet längsmed kanalerna av de inneboende impulserna och det inre vittnet. Pascal skriver:

”När det handlar om Guds existens, har människans hjärta bevis som dennes hjärna inte har något vett att förstå”

(Rise of Wisdom in Europe, vol 2, s 18)

Will Durant: ”Religion är en naturlig angelägenhet, född direkt ur våra instinktiva behov och känslor”

Dr Alexis Carrel skrev: ”Det mystiska sinnet är det som återuppväcker en fundamental instinkt djupt inom oss. Precis som människan behöver vatten, behöver denne även Gud”

Under 20-talet bekräftade Dr Rudolf Otto att förnuftets grunddrag är parallella med grunddragen av fitrah. Då båda, sa han, är parter som ömsesidigt bistår varandra. Alla Guds attribut (som Allmakt, Helighet, Suveränitet) måste förstås som separata enheter.

Således är ”Helighet” ett fristående koncept. Det är inte resultatet av någon annan idé. Det går inte att bedömas på samma sätt som något av människans koncept, huruvida det är ett förnuftets koncept, eller av instinkt.

Vi lever i vad vi kallar för ”Rymdåldern”. Vi har lagt till den fjärde dimensionen av världsrymden till tre världsliga dimensioner av längd, bredd och djup. Således förenar även denna tidsålder de 3 grundläggande begreppen ”Sanning, Godhet och Skönhet” med; ”Helighet”, den fjärde dimensionen av människans själ.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 8

Det religiösa sinnet enligt psykologin

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Studier har gjorts av jämförande religioner, inom religionens historia, understödda av sociologi, arkeologi, paleontologi, antropologi, psykologi osv. Dessa gjuter den religiösa instinkten och känslan i en ny form där den separeras i olika beståndsdelar så att dess element kan analyseras.

Freud var en pionjär i utforskandet av människors medvetenhet, undermedvetenhet, och andra delar av mental och känslomässig utveckling.

Adler och Jung följde i hans spår. De trängde in på djupet av människors mentala och känslomässiga natur. De undersökte en helt ny värld. I den fann de förmågor, typer av perception, insikt, kognition, motivation, ockult fantasi, val och beslutsfattande.

Dessa verkade alla vara primära och medfödda. Dessa förmågor, dvs något som inte utvecklats genom förnuftet, placerade de det religiösa sinnet. De öppnade upp detta sinne som ett område för ytterligare vetenskaplig undersökning, sökandes efter nyckeln till dess gåta.

Dessa nya vetenskapliga framsteg har övertygat vetenskapsmännen för varje fakultet att denna religiösa känsla är av mänsklighetens innersta natur: dvs medfödd, ursprungllig och grundläggande. Utan den skulle människan inte vara mänsklig. Den är inte utbytbar med något annat element. Den är kärnan av den naturliga övertygelsen och den intellektuella insikten.

Dess källa ligger djupt inrotad i själen. Den gör en person medveten om sig själv och infromerar honom om hans egen existens. Bland andra medfödda sinen i samma kategori är följande:

1) Sanning. Detta har väglett människan att studera otaliga problem, till vetenskapen . Att avslöja de dolda hemligheterna i denna värld.

2) Godhet. Källan för dygder, plikter, gudomliga uppenbarelser, rättvisa och välgörenhet, Denna medfödda instinkt engagerar människan att åtrå en ren läggning och avskyr orenhet.

3) Skönhet. Denna känsla inspirerar smak, uppskattning, konst och utsmyckning.

4) Det religiösa sinnet. Instinkten för det upplysta, det heliga, något att dyrkas: delar på samma llikställdhet och oberoende som de övriga tre.

Lämna en kommentar