Arkiv för kategorin terrorist

Fråga angående Uppdrag Granskning och jihad

Svenska jihadister i Syrien

svenskajihadister

Melinda frågar:

Hej Marie, såg du uppdrag granskning igår kväll om Bilals resa till syrien för att utföra jihad men dog, är det verkligen jihad? Måste ärligt säga att det ännu värker i hjärtat, så ond det såg ut, usch, om det inte stämmer, förklara vad jihad inom islam är? Vore tacksam

 

Hej Melinda:

Ja jag såg avsnittet igår av Uppdrag Granskning, och 99,9 procent av alla muslimer anser att det är fruktansvärt och förfärligt. Det är så tragiskt, och så synd om föräldrarna och resten av familjen. Jag är SÅ glad att det tas upp, och det är en fråga som muslimer behöver ventilera och prata om ordentligt. Det de tog upp är ett mycket stort problem, specifikt faktiskt, för den sunnimuslimska majoriteten av muslimer. För dessa extremister räknar sig själv till den grupptillhörigheten. Jag anser att ifall omvärlden verkligen intresserade sig för att försvaga, helst eliminera helt, dessa extremisters möjligheter att ‘hjärntvätta’ unga pojkar på detta viset, så bör man helt isolera Saudiarabien(och de småländer som ligger på den halvön och omnejd) och dess kungahus. Man måste kapa all typ utav samarbete, både politiskt och ekonomiskt, men istället är det det motsatta – om du studerar västvärldens agerande gentemot muslimska länder så kommer du att upptäcka att just Saudiarabien kan komma undan  med både förtryck av kvinnor, minoriteter i landet och folket i stort faktiskt, men även en massa andra absurditeter och uttalanden som de gör. Ytterst sällan hörs kritik, och när det görs så är de knappt hörbara, och snabbt övergående. Saudiarabien, och dess version utav islam, är som en cancersvulst i den muslimska världen.

Det är Saudiarabien som saluför den sekteristiska grenen av islam – kallad wahabism – som dessa människor står bakom. Landet har verkligen speciella regler, som inte har med islam att göra, och de ‘lärda’ inom sekten är, för att uttrycka det rakt och enkelt: idioter! Det sorgliga är att det är dessa idioter som har fått företräda islam och muslimer alldeles för mycket i media och på nätet.

Den ledare som, i UG:s dokumentär, skötte det mycket fina arbetet med ungdomarna emot att extremismen ska få alltför stort fäste i England, han hade dock helt fel uppfattning i en fråga gällande jihad i Islam. Detta kan synas som en petitess, men det är det inte hos de som dras till såna saker. Felet var att han sa att den ”större jihad” är den som utförs på slagfältet, medan den ”mindre jihad” är den som sker när man utför sina dagliga gärningar i vardagslivet….det är exakt tvärtom: dvs kriget på slagfältet är den ”mindre jihad”, vilket beskrivs nedan:

 

Jihad inbegriper KAMP i Guds väg, och inte krig. Den främsta och största benämningen av jihad är  ”jihad al-akbar” (den största kampen) och är den kamp varje människa ska föra inom sig själv för att tygla sitt nafs (sitt jag) och främja det goda inom sig. Utöver det har jihad många andra aspekter. Den mycket begränsade typen av jihad som avser krig – döda eller dödas – sker endast på slagfältet och inte mitt bland civilbefolkningen.

Koranen och Sunnah är utgångspunkterna för de principer utifrån vilka den rättrogne muslimen skall leva sitt liv.

Våra främsta ledare och förebilder, Profeten och Imam Ali, tillät inte ens skadade fiender som låg på slagfältet att dödas. Inte heller lät han de som försökte fly ifrån slagfältet att förföljas, eller att kvinnor, barn och gamla som befann sig med fienden att komma till skada, eller att fienderna berövades tillgång till vatten – detta oavsett att fienden berövade deras barn från vatten och dödade dem medan de var törstiga!

Att med alla medel försöka klistra fast brutalitet och orättvist dödande med Islam är bara nonsens och, genom Guds löfte, inget annat än misslyckade försök i längden. En ständigt pågående kamp mot det egna jagets dåliga sidor bör prägla den troendes levnadssätt.

Motiveringen till att kriget emot ens egna ego och önskningar är den ”Större Jihaden” (Jihad al-Akbar) är följande:

  • Dess område (för kampen) är obegränsad;
  • Den är tidlös och gränslös;
  • Denna kamp är svår eftersom dess väsen är människan emot sig själv;
  • Fienden är osynlig och kan inte upptäckas av de fem sinnena, medan fallet för Jihad mot de icke-troende inte är lång, inte omfattande och inte så svår som att kämpa mot sina egna världsliga önskningar. Som ett resultat av detta, betraktas jihad på slagfältet som Jihad al-Asghar(den mindre Jihad. Denna åsikt baseras på ett uttalande ifrån Profeten när han och hans mannar återvände hem från ett avslutat krig. Han sade: ”Vi har alla återvänt ifrån Jihad al-Asghar till Jihad al-Akbar” Några frågade: ”O, Rasullullah, vad är Jihad al-Akbar?” Han svarade: ”Kriget emot sina egna önskningar”.

När Imam Ali ibn Abu Talib återvände till lägret efter att han hade dödat *Amr Ibn Abdawad tillfrågades han: ” Varför dödade du inte Amr första gången du satt på hans bröst? Imam Ali svarade, ”På grund av att han spottade på mig så blev jag arg på honom. Om jag skulle ha dödat honom då, hade det varit för min egen ilska eller själviska begär. Mitt arbete är för Gud, därför väntade jag en stund och efter min ilska hade reglerats, började jag åter igen att strida. Detta är ett exempel på självkontroll och Jihad emot sitt Nafs (Själv).”

Ali Ibn AbuTalib har sagt följande: ”Den bästa formen av jihad är självbehärskning”

Imam Sadiq sade: ”Var i Jihad med ditt jag (nafs) och rädda det från de djävulska begären.”

Profeten sa: ”En av de bästa Jihad man kan göra är att tala sanningens ord i närvaro av en orättfärdig härskare.” (Nahjul-Fasaha 576)

 

 

* Förklaring:I slaget vid Khandagh (diket) i Madina, var ledaren för de icke-troende en modig persisk man som hette Amr Ibn Abdawad flyttade sig över till de troendes sid av diket och ropade efter en modig kämpe, vem som helst, till att utmana honom, han visste att ingen brukade våga stå upp emot honom. Imam Ali anmälde sig frivilligt att ensam bekämpa honom. När Amr Ibn Abdawad så insåg att han besegrats, och såg att döden var på väg att ta honom, spottade han på Imam Alis ansikte. Imam Ali hoppade genast upp ifrån Amrs bröstkorg där han suttit och började springa runt Amr Ibn Abdawad, han sprang och sprang och sanden yrde runt dem båda så mycket att åskådarna som befann sig en bra bit ifrån inte såg någon utav varken Imam Ali eller Amr Ibn Abdawad. Efter en stund slutade Imam Ali att springa och återgick till striden igen. Profetens följeslagare var mycket undrade till Imam Alis tilltag. Imam Ali kämpade tills Amr Ibn Abdawad tillslut dödades. När han återkom ifrån striden blev han utfrågad utav följeslagarna om vad som hade hänt: se not ovan.

 

 

 

A never ending lovestory:  USA – Saudi

bow_bush_saudi

abdullah

5 kommentarer

An eye for an eyelash!

Avi-Shlaim

Avi Shlaim är professor i internationella relationer vid St Antony högskola, Oxford, och författare till Lion of Jordan:King Hussein’s Life in War and Peace. Han har alltid varit en hård anhängare till staten Israel, men har börjat ändra åsikt. Han skrev en artikel om nedan debatt till The Guardian, men de hade ‘inte utrymme’ för den. Jag har översatt den till svenska nedan, han inleder på detta sätt:

Dear friends
Please find attached an op-ed piece I wrote on a recent debate on Israel-Palestine at the Oxford Union. I wrote it in my capacity as a hackademic or an acahack. But the Guardian and the Observer had no space for it so it was not published.

Israel, Free Speech, and the Oxford Union

Avi Shlaim

Israel har ofta porträtteras av sina anhängare som en ö av demokrati i ett hav av maktfullkomlighet. Men dessa supportrar, i deras överdrivna iver för deras idéer, hamnar ibland i situationer där de bryter emot en av de mest fundamentala demokratiska principerna – dvs rätten till yttrandefrihet. Samtidigt som de acceptera yttrandefrihet som ett universellt värde, försöker de alltför ofta begränsa det när det kommer till Israel och dess behandling av palestinierna. Resultatet är inte att uppmuntra utan att kväva debatten om den israelisk-palestinska konflikten.

Storbritannien är stolt över sin tradition angående yttrandefrihet och en civiliserad debatt om alla frågor, inklusive Israel. Den stora majoriteten av brittiska judar är en del av denna tradition. Professorn och överrabbinen Jonathan Sacks, är ett anmärkningsvärt exempel på denna rättsinnigt, liberala och pluralistiska tradition. En av hans sexton böcker heter ”The Dignity of Difference: how to Avoid the Clash of Civilizations”. På andra sidan Atlanten, å andra sidan, är den offentliga debatten i frågan om Israels mycket mer våldsam och ensidig, och lämnar relativt lite utrymme för någon värdighet i åsiktsskillnaderna. Den passion som många framstående amerikanska judar använder i sitt försvarar av Israel avslöjar en mycket primitiv attityd som baseras på: ”Mitt land, rätt eller fel!!”.

Ett exempel är Alan Dershowitz, Harvard professor i juridik och korsfarare på uppdrag av Israel. En av hans böcker heter ”The Case for Israel”. Som titeln antyder är detta inte en akademisk avhandling utan en advokats försvar för hans klient. Advokaten i fråga är ingen vän av det fria ordet när det gäller kritik mot Israel, oavsett hur väl underbyggt det verkar. Den senaste tidens händelser i Oxford tyder på att de av oss som trodde att försöken att kväva fri debatt angående Israel enbart begränsas till amerikanska universiteten måste tänka om.

The Oxford Union är en av världens mest berömda debattkammare och en bastion för yttrandefriheten. Det grundades på artonhundratalet för att upprätthålla principen om yttrandefrihet och debatt i England vid en tidpunkt när de blev allvarligt inskränkta. Nyligen har emellertid unionen misslyckats med att leva upp till sina höga ideal. En debatt var planerad till den 23 oktober på grunderna att: ”Det här huset tror att en stat är den enda lösningen på Israel-Palestina konflikten”.

Professor Ilan Pappe, Dr Ghada Karmi och jag själv gick med på att tala för förslaget. Norman Finkelstein, amerikansk-judisk akademiker, Lord Trimble, nordirländsk politiker, och Peter Tatchell, aktivist för homosexuellas rättigheter, accepterade inbjudan att tala emot förslaget. Det slutade med att debatten ägde rum utan att någon av de schemalagda talarna pratade: efter en ful och bitter, helt i amerikansk stil, överkörning av panelen.

Olika Israelvänner hade klagat till Luke Tryl, ordföranden i The Oxford Union, att debatten var ”obalanserad” eftersom Norman Finkelstein, en välkänd kritiker av Israel, skulle finnas på ”pro-israeliska” sidan i debatten. Vad de misslyckades med att förstå, eller medvetet valde att ignorera, var att debatten inte var för eller emot Israel utan om alternativa lösningar i Israel – Palestinakonflikten. Professor Dershowitz var den första och den mest aggressiva av de som protesterade . Själv hade han blivit inbjuden att tala, men han svarade att han endast skulle delta om han kunde diktera debatten och godkänna de andra talarna .

Dessa orimliga villkor avvisades och Dershowitz höll sig borta. Men han kunde inte bara tjura i sitt tält: det är inte hans stil. Han skrev till Tryl att det var upprörande för unionen att ge Finkelstein en plattform, men återigen blev hans sak avvisad. Dershowitz vände därefter hans polemiska muskedunder direkt mot Finkelstein, och kallade honom för ”en antisemitisk trångsynt människa” i en artikel han skrev på internet den 19 oktober under titeln ”The Oxford Union är död”.

Peace Now-UK;s brittiska ordförande Paul Usiskin inte bara ökade trycket på Tryl att stryka Finkelstein, utan till och med erbjöd sig att ta hans plats. Den 14 oktober gick en liten delegation Oxford studenter till Tryl för att ifrågasätta tillsättandet av Finkelstein och Tatchell på den pro-israeliska sidan i debatten, och att hävdade att hela debatten skulle bli obalanserad. Det är helt legitimt för medlemmar i unionen att förmedla sin oro till dess president. Men krav på balans, i förhållande till en obalanserad internationell aktör som Israel, väcker fler frågor än det besvarar .

Israels politik gentemot palestinierna kan säkerligen inte betecknas som balanserad ens i den vildaste fantasin. Den bibliska befallningen om ”öga för öga” är tillräckligt hemskt, men Israel går ännu längre med dess sedvanliga praxis där de kräver ett öga för en ögonfrans”! Allt som Israels politik gentemot palestinierna blir alltmer hårdhänt och våldsamt, måste själva begreppet balans omprövas. I en debatt om rasism, är det nödvändigt att ha tre rasister med, för balansens skull? Hur som helst så, den 19 oktober , fyra dagar innan debatten, informerade Tryl bryskt Finkelstein att hans inbjudan dragits tillbaks. Paul Usiskin lyckades tränga undan Finkelstein som medlem i teamet som motsätter sig förslaget som debatten grundade sig på.

Under de kommande tre dagarna drog alla de andra fem av de ursprungliga talarna ur debatten. Lord Trimble var, inte orimligt, trött på alla kontroverser, även jag. Luke Tryl hade uppmanat mig att delta i debatten så långt tillbaka som den 11 juli. Även om jag inte gillade formuleringen i debatt-temat, gjorde jag inget försök att modifiera det av respekt för studentens befattningshavare i Unionen. Inte heller försökte jag påverka uppställningen av talarna.

Tryl gav mig rätten att tala för eller emot förslaget och jag valde, tvekande, att tala för. Jag har faktiskt alltid varit en anhängare av en tvåstatslösning, men jag planerade att hävda att allt sedan Israel systematiskt förstör grunden för en genuin tvåstatslösning, genom sin ständiga utbyggnad av judiska bosättningar på Västbanken, är en enstatslösning det enda alternativet. Dessa nyanser gick förlorade i mediasnurret som kom att orsaka debattens totala kollaps.

Mina kollegor och jag drog oss inte ur debatten för att vi insåg att vi skulle förlora, som våra belackare fått det att framstå i media. Vår utmarsch var tänkt som en protest mot den lumpna behandlingen av vår akademiska kollega och kränkningen av principen om yttrandefrihet vid Oxfordunionen. Fortfarande i elfte timmen var vi redo att gå med i diskussionen, men bara på villkor att Professor Finkelstein var återinbjuden. Vilket han inte blev, så vi höll oss borta. Debattörerna den kvällen var den allestädes närvarande Mr Usiskin och fem studenter. Motionen avslogs med 191 röster mot 60. Groucho Marx sa en gång till sin värd: ”Jag hade en fantastisk kväll, men detta var inte den kvällen!” Jag känner mig lite på samma sätt om denna Oxford Uniondebatt.

Såhär kan det se ut vid en Oxford Union-debatt:

ou

Lämna en kommentar

De två murarna

wall

Den 9e november 1989 var en betydelsefull dag. Det var dagen då rättvisa segrade i Tyskland. Det var då Berlinmuren föll. Idag, på årsdagen, har många människor runt om i världen folkfest. MEN det finns ett problem..

Min fråga är, hur man egentligen kan fira denna dag när ett likadant problem existerar i detta ögonblick. Många är inte medvetna om detta, men 2002 gav Israels premiärminister Ariel Sharon ordern om att bygga en mur i Palestina. Muren kallas för ”Israels mur på västbanken”.

Denna mur är nästan 4 gånger längre och 2 gånger högre än vad Berlinmuren var och den är inte färdigbyggd ännu. Muren har elektroniska övervakningssystem, bevakningstorn, djupa diken och militärvägar runt omkring. Den strider även mot den internationella lagen och folkrätten.

 Berlinmuren – Höjd: 4 meter, Längd: 11 mil  

 Palestinamuren – Höjd: 8 meter, Längd: ca 67 mil

Mellan 24500 och 57000 Palestinier har genom konstruktionen av muren förlorat sina hem och blivit flyktingar i sitt eget land.

Det minsta vi kan göra är att sprida detta och få folk att bli medvetna om situationen. Vi bör uppmärksamma förändringarna som håller på att ske mitt framför näsan på oss! Vänligen sprid därför detta vidare!

Muren är olaglig där den är dragen på ockuperat område, den måste rivas på dessa sträckor och förstörda områden måste repareras : Detta enligt FN:s internationella domstols stadgar från 2004.

STÄNDIGT UPPDATERAD KARTA PÅ MURENS STRÄCKNING: uppgifter från människorättsorganisationen B’Tselem

Två skamfläckar: varav en riven under stor triumf 1989, och den andra påbyggs varje dag – under omvärldens tystnad!

Hittat på nätet

SvD

4u2

anti

Lämna en kommentar

Dags att slå sönder den sista avguden som hotar Guds hus

 

wahhabi-God-300x2031

Efter att ha erövrat Mecka, förstörde den heliga Profeten (S) alla avgudar som hade placerats i Guds hus Kaba. Under det att han förstörde den ena idolen efter det andra reciterade han följande vers ur Koranen:

”Säg,Sanningen har kommit och då har lögnen vikit; ja, lögnen är dömd att vika!”. (Koranen, 17: 81).

Profeten lämnade denna värld efter att ha slutfört Guds budskap. Men genom honom, informerade Gud tydligt mänskligheten att fullbordandet av Hans budskap inte innebär att ondska i världen är slut. Den kommer att fortsätta så länge mänskligheten existerar. Det kommer att finnas människor som står på Satans sida, vars uppdrag är att sprida ondska på alla möjliga sätt. Så länge människan existerar kommer det alltså att finnas de som kommer att föra med sig lidande och förstörelse i världen, men det kommer lika säkert att finnas människor som motsätter sig deras orättfärdiga handlingar.

Historien om det Saudiska Salafihuset är av en fullkomligt destruktiv och elakartad karaktär. Förs och främst kallas det ockuperade landet för ”Saudiarabien” sedan 1922. Denna familjen Saud är besatt utav en bokstavligt talat fascistisk tolkning av islam, och genom detta har huset Saud undergrävt varenda aspekt av islam.

Först började de med att förstöra inslag i den lokala sunnitiska och shiitiska kulturen genom att förbjuda kulturella sedvänjor som båda dessa riktningar av islam har. Detta åtföljdes av fysisk eliminering av shiamuslimerna. Källan till den saudiska rikedomen, oljan, finns i de östra delarna av landet, och har alltid varit ett shia-dominerat område. Sedan upptäckten av olja, har Saudi-Salafis tvingat shiamuslimerna att flytta till andra områden.

För att förstöra shiamuslimernas identitet och kultur, har saudierna infört den ena begränsningen efter den andra på dem. De åtnjuter väldigt få mänskliga rättigheter. Följande artikel är en krönika över de omänskliga förhållanden som shiamuslimerna i Saudiarabien har att leva efter:

CNN Report: The Persecution of Shia Muslims in Saudi Arabia

Men det är inte shiamuslimerna som har mött den största förstörelsen som skett från saudiernas händer. Den salafistiska ideologin har ensamt förstört allt som islam står för. Inte ens Koranen har skonats av Huset Saud. Genom att kalla denna underminering av Koranen ”Wahabi Koranen”, noterar Stephen Schwartz som skriver i The Weekly Standard:

”Den Wahhabitiska Koranen är anmärkningsvärd i detta; medan muslimer tror att deras heliga text dikterades av Gud och inte kan ändras , hittar man i den saudiska engelska versionen av Koranen tillägg, till den ursprungliga, för att ändra dess mening i en radikal riktning . Till exempel är det inledande kapitlet , som kallas Fatiha , och reciteras i muslimernas daglig bön och ( bland icke – wahhabiter ) även i åminnelse över de döda . De fyra sista raderna i Fatiha läses, i en normalt återgivande av det arabiska originalet (som denna översättning NJ Dawood , utgiven av Penguin Books) : Led oss ​​på den raka vägen , /den väg de vandrat som Du har välsignat med Dina gåvor; inte de som har drabbats av [Din] vrede och inte de som har gått vilse!

Wahhabi Koranen återger dessa rader : Led oss ​​på den raka vägen . / Vägen för dem på vilka du har skänkt Din nåd , inte den väg bland dem som har förtjänat din ilska ( såsom judarna ) , och inte heller bland dem som gick vilse (som de kristna ) . Wahhabi Koranen skriver denna översättning vid sidan av den arabiska texten som inte alls innehåller någon hänvisning vare sig till judar eller kristna .”

Och som om undergrävandet av den heliga Koranen inte var tillräcklig så har saudierna hårdnackat förstört det fysiska islamiska arvet. Ta t.ex Bibi Khadijas hus, den första av Profetens fruar och mor till hans älskade dotter Fatima. Detta hus var den plats där Profeten mottog många uppenbarelser från Gud, därav dess helighet. Den saudiska regimen har förvandlat platsen där hennes hus låg till offentliga toaletter. Ja precis – offentliga toaletter. Detta är deras kärlek till islam! Är inte detta ett tydligt sätt att förringa Profeten på?

Sedan har vi Jannat ul Baqi, den begravningsplats där Profetens familj; mor, far, fruar, barn och vänner (sahabas) begravdes. Saudierna har utplånat gravarnas totala existens. Notera att försök gjordes även att jämna Profetens egen grav med marken, men detta övergavs tillslut: I filmen nedan ser ni hur gravplatsen såg ut före(senare delen av videon, det ni kanske tror är hus eller moskéer är gravvårdar) och efter(inledningen av videon):

Wahhabi/salafis anser det stötande (och haram) att upprätta gravvårdar för profeter och dennes familj. Jag skulle vilja se hur den saudiska familjens gravar ser ut idag? Om deras gravar är utmärkta mer noggrant och synligt än profetens nära och kära, då anser de alltså att familjen saud är viktigare på alla sätt än hela det islamiska kulturarvet!

Några andra ”fjädrar” som man kan hitta Salafi-kronan är:

  • Förbud för egyptiska pilgrimer som använder sina besök till Kaba i en festlig stämning och spelar musik.
  • Festliga högtider som observeras av Shia pilgrimer.
  • Ett stort arbete med att segregera män och kvinnor under pilgrimsfärden.
  • Demolerandet av Banu Hashims gravar, stammen som Profeten (frid vare med honom) tillhörde.
  • Förseglandet utav Evas grav med betong(Eva= den första kvinnan på jorden).
  • Förstörelse utav Sayyid Imam al-Uraidhi ibn Ja’far al-Sadiqs (profetens barnbarns) grav, med hjälp av dynamit.

Listan är lång. Följande videoklipp berättar också den sorgliga historien om förstörelsen av viktiga landmärken från det islamiska arvet:

Nedan brittiska Sunnirörelsens kommitté har föreslagit en kampanj för att stoppa förstörelsen av det islamiska arvet och dess platser.

Varje år, vid tiden för Hajj, misshandlas rutinmässigt muslimer – som vill erlägga böner vid Jannat ul Baqi – utav de saudiska soldaterna. Det argument som saudierna ger är att Hajj är ett tillfälle för att be till Gud och sedan åka hem. Man måste fråga sig: Vad är syftet med att utföra Hajj? Den stora sufin Mansur Hussain al-Hallaj gav bästa möjliga svaret på denna fråga när han installerade en stenkub på bakgården av hans hus och började cirkulera runt den. Till hans förbryllade samtalspartner sade han, ”Om hajj inte har större betydelse än att cirkla runt en sten, så kan jag lika gärna göra det på min egen bakgård.”

Men det är just vad de saudiska kungligheterna, med dess Salafi-ideologi, vill att pilgrimerna ska göra. Och de ignorerar fullständigt att hajj är en av de få tillfällen, kanske den enda, när muslimer från hela världen kan mötas och diskutera sina problem. Hajj en alltså i princip ett ypperligt tillfälle för yttrandefrihet och en stor möjlighet att andas frihet på den heligaste muslimska platsen i världen.

Men yttrandefrihet är bannlyst utav Huset Saud. Det är därför den saudiska armén dödade hundratals iranska pilgrimer som 1987 skrek slagord emot Israel och USA (ingenting mot huset Saud). Och det är samma Saudfamilj, som uppmuntrar och underlättar syriska pilgrimer att arrangera demonstrationer mot den syriska regeringen under Hajj.

Hade Saudi-Salafi fascismen varit en fråga om inter-muslimska oenigheter, kan världen ignorerat det. Men så är inte fallet. Stormuftin Sheikh Abdul Aziz bin Abdullah som under sin predikan under Hajj hävdade att islam var en fredlig religion var bara ett hån emot hela den civiliserade världen. Detta är samme man som bara ett par veckor innan hade utfärdat en fatwa som säger att alla kyrkor i Mellanöstern bör förstöras: Källa:

Läs The Washington Times artikel om Grandmuftins fatwa

Vad världen måste inse är att huset Saud inte bara är en fiende till islam, de är den mänskliga civilisationens verkliga ärkefiende. Oavsett om du är kristen, jude, eller hindu så är du godkänd att dödas enligt salafistiska teologiska påbud. Genom intjänade pengar ifrån olja och hajj , har Saudhuset pumpat in miljarder dollar i ”pedagogiska” institutioner i västvärlden. Det tänkesätt som skapas i dessa institutioner är hatiska och paranoida. Dessa av Salafi förgiftade institutioner kommer aldrig att tillhöra sina värdländers kultur och miljö.

De kommer alltid att se på de länder som de fått öppna sina institutioner i, som fientliga platser som antingen ska reformeras eller förstöras . För att göra världen till en fridfull plats , måste det styrande Saudihuset stoppas . Ett sätt är att hålla ett öga på de pengar som kommer från Saudiarabien och in i dessa länder. Men ännu viktigare är att det bör finnas en gemensam ansträngning för att göra Mecka och Medina till oberoende internationella islamiska städer som regleras av ett internationellt organ där muslimer av alla övertygelser har auktoritet .

Detta organ ska ha kontroll över de miljarder dollar som intjänas ifrån pilgrimer varje år . Dessa pengar kan spenderas på att skapa institutioner för högre utbildning och olika muslimska välgörenhetsprojekt. Att dee hittills intjänade miljarder som familjen Saud har tillskansa sig har spenderats på att främja terrorism och Saudiprinsarnas beskydd utav kasinon och bordeller – är väl känt . Heliga pengar som kommer från heliga ritualer bör användas till välgörande och konstruktiva ändamål. Om inte detta sker, bör omvärlden förbereda sig för den rena ondska som kommer från Huset Saud .

Den heliga Profeten förstörde alla avgudar i Guds Hus. Men det finns en idol kvar att krossa – Saudistyret och dess wahhabitiska avträde.

11 kommentarer

Skytten på marinbasen var buddist

Och hur kommer man att reagera på det i media måntro? Det skriver Joshua Eaton* om. Han är själv buddist och skriver en artikel i tidningen RD angående massakern på marinbasen i veckan:

This is what a Buddhist (sometimes) looks like

This is what a Buddhist (sometimes) looks like

När jag hörde att Aaron Alexis, mannen som dödade tolv personer och skadade fjorton andra i en skyttemassaker på Washington Navy Yard i måndags, var buddhist, oroade jag mig inte att någon skulle klandra min religion för hans fruktansvärda brott. Detta säkerställes genom buddhismens populär bild som en fredlig, icke-dogmatisk lära om det andliga – en bild som förstärks av internationellt kända gestalter som Dalai Lama och Thich Nhat Hahn. Istället antog jag att det motsatta skulle ske: att folk skulle säga att Alexis egentligen inte är buddhist.

Det låter nog konstigt. När allt kommer omkring vill vi naturligtvis distansera oss, och våra samhällen, ifrån människor som gör sådana hemska saker. Detta är helt förståeligt, och det bottnar ofta i våra ädlaste impulser – dvs solidaritet med tragedins offer, ilska emot förövaren, och en oförmåga att förstå en sådan avskyvärd handling. Att distansera oss från skytten är ett sätt att tala om på vilken sida vi står.

Skeendet att utesluta skytten ifrån dennes religiösa tillhörighet, är än starkare med Alexis, då ickevåld är en av grundsatserna i buddhismen. Dalai Lama har kämpat i över femtio år mot den kinesiska regeringen med ingenting annat än den moraliska kraften av hans övertygelse, och buddhistiska munkar i både Tibet och Vietnam valde att bränna sig levande i protest hellre än att ta till vapen mot sina förtryckare.

I själva verket är löftet att inte döda en annan levande varelse den första av fem bud ålagd alla buddhister. (De andra fyra är att avstå från att stjäla, ljuga, äktenskapsbrott och berusning.) Om en person inte ens kan hålla budet om att inte döda, hur kan han då kalla sig buddhist?

Notera hur annorlunda det är för våra muslimska grannar. Inom den populära föreställningen är buddhismen en fredens religion och islam är en krigets religion. Vi kanske undrar hur en buddhist kunde begå ett sådant illdåd – detta trots buddhismens historia av våld i länder som Burma, Japan, Tibet och Sri Lanka [se: Munkar med vapen: Upptäck det buddhistiska våldet, av Michael Jerryson i RD].

Men när förövaren är en muslim antar vi, som en självklarhet, att religionen var deras främsta motivation – trots verser i Koranen som säger: att mörda en enda oskyldig människa är detsamma som att mörda hela mänskligheten.

Naturligtvis finns det inget som tyder på att Alexis framfart hade något att göra med hans buddhistiska utövande. Men även människor som begår grymheter i buddhismens namn får oftast samma behandling – till exempel den anti-muslimska munken Aschin Wirathu i Burma, som Time Magazine kallade ”Den buddhistiska terrorns ansikte”, som kanske är det mest kända exemplet. Slutsatsen blir att folk tänker att då buddhister inte får begå våld, kan alltså ingen som begår våld vara buddhist.

Skillnaden på hur vi reagerar på våld som utövas av buddhister, i jämförelse med muslimer, bygger på att vi ser människor som religiösa stereotyper snarare än som människor. Den inverkan detta har på muslimer i USA är både uppenbara och djupgående. De möter diskriminering, hatbrott, påträngande myndighetsövervakning och dagliga hot om våld. Moskéer bränns till marken. Hårt arbetande invandrare nekas jobb. Kvinnor misshandlas på gatan.

Följder för konvertiter till buddhismen är långt mer subtila, men det kan vara lika farligt. Jag känner en person med en historia av psykisk sjukdom som beslutade att stoppa sin medicinering mitt i en meditationretreat, eftersom hon tänkte att en ”riktig” Buddhist inte borde behöva det. Några dagar senare var hon tvungen att läggas in på sjukhus efter ett självmordsförsök. Jag har också sett flera fall där kvinnors anklagelser om sexuella övergrepp mot en framstående buddhistisk lärare tonats ned som ett enkelt missförstånd eller som en relation som gått snett. För det var, trots allt, uppenbart att dessa lärare var väldigt seriösa med sitt buddhistiska praktiserande, och ingen riktig buddist skulle kunna göra något så hänsynslöst eller brottsligt….. eller så tenderar tankegångarna att gå i alla fall.

Min vän och kollega Rev. Jennifer Channin, en Unitarian-Universalist präst, uttryckte det bättre än jag någonsin kunnat, när vi pratade om skottlossningen i DC:

”Människor ansluter sig inte till en religion på grund av att de redan förkroppsligar dess principer och ideal,” förklarade hon, ”De gör det eftersom de, på något sätt, vill sträva efter att göra det. Och ofta, misslyckas de. ”

Det är ingen tvekan om att Aaron Alexis misslyckats med att leva upp till buddhismens principer och ideal, precis som bröderna Tsarnaev och Malik Hasan misslyckats med att leva upp till islams. Det gör inte Alexis mer till en falsk buddhist, än det gör varje muslim till en riktig terrorist. Det gör oss alla; buddister och muslimer, kristna och ateister till mänskliga varelser, med all den skönhet och fulhet som det innebär.

* Joshua Eaton är journalist och skriver om religion, politik och internationella mänskliga rättigheter mm.  För närvarande jobbar han som tillfällig chefsredaktör
Spare Change News  och han var tidigare co-editor-in-chief på Cult/ure: The Graduate Journal of Harvard Divinity School, där han tog en MDiv. Hans arbeten har publicerats på Al Jazeera Amerika, Al Jazeera English, Huffington Post, Global Post, Buddhadharma, Tricycle, Tikkun och andra skrifter.

Aftonbladet

1 kommentar

Obama fick ett brev med morgonposten…..

wpid-ob

Ett dussin fd amerikanska militärer och underrättelsetjänstemän har informerat USA: s president Barack Obama att de plockat upp information som bevisar att syriska regeringen inte var ansvarig för den kemiska attacken i närheten av Damaskus den 21 augusti.

”Vi måste tyvärr meddela att några av våra tidigare medarbetare kategoriskt meddelar till oss, i motsats till din förvaltnings påståenden, att den mest pålitliga underrättelsen visar att Bashar al-Assad inte var ansvarig för den kemiska incidenten som dödade och skadade syriska civila den 21 augusti, och att även den brittiska underrättelsetjänsten känner till detta,” skrev de till Obama.

De som författat brevet kommer från ‘Veteran Intelligence Professionals for Sanity’ (VIPS) och sa i brevet att de valde att anta att Obama inte har fullständig information och att hans rådgivare beslutat att erhålla honom möjligheten till vad som är allmänt känd som ”rimlig förnekelse”.

”Våra källor bekräftar att en kemisk olycka av något slag vållade dödsfall och skador den 21 augusti i en förort till Damaskus. De insisterar dock i att händelsen inte var ett resultat av en attack från den syriska armén, med användande kemiskt vapen utav militär-kvalitet ur sin egna arsenal. Det är det mest framträdande i all fakta, enligt de CIA-tjänstemän som arbetar på Syrien-ärendet”, står det i brevet.

De tillade att enligt deras hemliga källor: ”CIA-chefen John Brennan begår ett före-Irak-kriget typ av bedrägeri på kongressens medlemmar, på media, allmänheten – och kanske till och med du (Obama)”.

”Det finns en växande mängd bevis från många källor i Mellanöstern – mestadels anslutna till den syriska oppositionen och dess anhängare – som ger en stark indikation att den kemiska incidenten den 21 augusti var en i förväg planerad provokation från den syriska oppositionen och dess supportrar ifrån Saudiarabien och Turkiet. Syftet uppges ha varit att skapa den typ av händelse som skulle föra USA in i kriget.

Enligt vissa rapporter var kapslar innehållande kemiskt medel tagits till en förort till Damaskus, där de sedan öppnats. Personer i dess omedelbar närhet dog, andra skadades.

Vi känner inte till några tillförlitliga bevis för att en syrisk militärraket, som kan bära ett kemiskt medel, avfyrades in i området. I själva verket är vi säkra på att där finns inga tillförlitliga fysiska bevis som stödjer påståendet att detta var en följd av ett anfall utav en syrisk militärenhet med expertis inom kemiska vapen.

Dessutom har vi fått reda på att under 13-14 Augusti, 2013, startade den väst-sponsrade oppositionen i Turkiet ett förberedelsearbete för en stor militär offensiv. Inledande möten mellan höga oppositionella militära befälhavare och qatariska, turkiska och amerikanska underrättelsetjänsten ägde rum på den omvandlade turkiska militära garnisonen i Antakya, som nu används som ledningscentral och högkvarter för den Fria syriska armén (FSA) och deras utländska sponsorer. ”

Brevet fortsätter:

”Höga befälhavare inom oppositionen, som kom från Istanbul för-informerade de regionala befälhavarna om en nära förestående upptrappning av striderna på grund av ‘a war-changing development’, vilket i sin tur skulle leda till en USA-ledd bombning av Syrien.”

Efter operationella samordningsmöten i Antakya, deltog höga turkiska, qatariska och amerikanska underrättelsetjänsten samt högsta befälhavaren i den syriska oppositionen, fick syrierna höra att bombningarna skulle börja falla inom några dagar. Oppositionsledare beordrades att förbereda sina styrkor snabbt för att kunna utnyttja USA: s bombningar, marschera in i Damaskus, och störta Bashar al-Assad ifrån regeringen.

Den qatariska och turkiska underrättelsetjänsten försäkrade syriska regionala befälhavare att de skulle förses med massvis av vapen för den kommande offensiven. Och de gjorde de också. En distributionsverksamhet av vapen, utan motstycke i omfattning, började i alla oppositionella läger den 21-23 augusti. Vapnen delades ut från förrådshus som kontrolleras av Qatar och Turkiets underrättelsetjänster – under stram kontroll av amerikanska underrättelsetjänstemän.”

De fasansfulla bilderna av döda barn, som används av Obamas administration för att rättfärdiga en attack mot Syrien, med påståendet att Assad-regimen utförde de kemiska attacker som dödade barnen, emedan de är känslomässigt hjärtskärande, så berättar den inte historien om dessa barn och inte heller det viktigaste som Obama-administrationen försöker mörklägga.

De barn som ses på bilderna kidnappades en vecka tidigare, innan de så brutalt slaktades ……. utav Obama uppbackade syriska rebeller.

11 augusti 2013 rapporteras om rebellernas attack emot byn Latakia och Sheikh Mohammed Reda Hatem, en religiös Alawite-ledare i Latakia sade: ”Hittills har 150 Alawiter från byarna kidnappats. Det finns kvinnor och barn bland dem. Vi har förlorat all kontakt med dem.”

Några av dessa barn hittades mindre än två veckor senare, i Ghouta, foton nedan:

LatakiaChildren

Den breda spridningen av satellitkanalernas bilder av offren möjliggjorde för Alawite-familjerna nära byn Latakia att identifiera sina barn, som hade rövats bort två veckor innan av ‘rebeller'(läs: den av USA/EU/SAUDI allierade oppositionen) . Denna identifiering lät dock vänta på sig eftersom det bara finns få överlevande ifrån massakern, som utförts utav de s.k. ‘oppositionella’. I regeringstrogna byar har mer än tusen kroppar av civila upptäckts i massgravar.

l2

Barnen motsvarar inte den delen av befolkningen där de hittades: de är alla nästan i samma ålder och har ljust hår. De är inte heller tillsammans med sina sörjande familjer.

De är i själva verket barn som bortförts av jihadister (dvs oppositionen) två veckor innan i Alawite-byar runt Latakia, 200km bort från Ghouta.

Barack Obamas oriktiga skildring avslöjar sig självt, allt som sanningen om de mördade barnen kommer fram. De Obama-stödda syriska rebellerna slaktar dessa barn, och ger sedan sken av att det var Assad som gjorde det, och ur denna lögn kan Obama hävda sin motivering för att attackera Assad-regimen. För de vill ha bort en regim som inte lyder, för att kunna sätta dit en som är villig att göra det.

.

Även tidningarna Bild am Sonntag/The Guardian rapporterar även dem att Assad inte låg bakom attacken med kemiska vapen emot sin egna befolkning.

Nedan: En av oppositionen ‘importerad’ jihadist erkänner innehav utav kemiska gaser, att ha använt dom och rättfärdigar urskiljningslöst dödande. Det är dessa som USA och delar av Europa anser är de ”goda krafterna” i Syrien idag.

 

Det lustiga är de senaste utspelen ifrån den amerikanska utrikesministern John Kerry: På en fråga om det fanns något sätt att undvika en militär insats gav han ett svar som kom att prägla den politiska utvecklingen under måndagen:

”Då ska de lämna över alla kemiska vapen till det internationella samfundet under den närmsta veckan. Men det vet vi att de inte kommer att göra och det går inte att göra.”

Detta var troligtvis ett förhastat uttalande, för jag antar att han fick sig en utskällning av Presidentens ‘folk’, för när det framkom att Rysslands utrikesminister stödde en sådan idé, och även Syriens president Assad visade sig gå med på detta, tog amerikanska UD snabbt tillbaks uttalandet genom att meddela att uttalandet inte ska tolkas bokstavligt, utan som ett retoriskt grepp för Assads oförmåga att lämna över kemiska vapen.

Men jag antar att det möttes av många höjda ögonbryn(för att uttala det milt) både i media, och säkerligen även ifrån andra regeringar, för snart nog började Obama figurera i flera tv-intervjuer där han kommenterade sin utrikesministers uttalanden med ännu en version:

”Vi skulle definitivt avvakta med en attack mot Syrien om Assad överlämnar sina kemvapen”, säger presidenten enligt ABC News. Samtidigt utesluter han inte en attack….att dagens världspolis (inte enbart självutnämnd sådan) är så till synes labil är mer än skrämmande, med en sådan ”rättvisans förkämpe” till polismakt i världen behöver vi inte längre några uttalade fiender, det räcker med att sitta ned och invänta vilka de anser är ”Dagens Fiende” och man får hålla tummarna för att man själv inte befinner sig mitt bland dom.

Varför man inte gjorde något efter kem-attacken i Aleppo i mars månad? Den som rebellerna(oppositionen) utförde? Fann man det inte lika viktigt att ‘straffa’ sina allierade eller…? När man insåg att det mest troligt var den västallierade oppositionen som utfört den så utdog alla upprörda röster, ingen som finner det konstigt?

Hur som helst så verkar det som att Ryssland är mer intresserade utav fredsmäkleri (framförallt mer framgångsrik) än det ”demokrati-och-freds-beivrade-ta-sig-för-bröstet-dunkande” USA och EU. Samtal är pågående, men USA är ännu blodtörstig….fortsättning följer antar jag.

Andra nyheter att reflektera över:

GLobalResearch:   What Happened to the “Global War on Terrorism”? The U.S. is “Fighting for Al Qaeda” in Syria.

U.S. media suppressed 2009 UN report showing Israel using chemical weapons against Palestinians

12 Years After 9/11, OBAMA IS OPENLY FUNDING AL QAEDA IN SYRIA [W/ VIDEO]

 

Lämna en kommentar

CIA medger inblandning i statskupp

Lite information till de som klagar på alla konspirationsteorier som florerar angående CIA och USAs inblandning i olika maktövertaganden i världens olika länder. Så många länder de har förstört, så många liv som raserats på grund av dessa maktfullkomliga stater! Idag vet vi ju att de låg bakom militärkuppen i Chile och alla mellanamerikanska huliganregeringar. Och fortfarande finns det ändå de som tror att samma regering absolut inte skulle kunna orkestrera en händelse som 9/11. Satan har inga skrupler, och alla känner ju idag till vem den Största Satan är 🙂 :

Mosaddegh_in_Court

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA medger nu för första gången att den var en nyckelaktör när en folkvald ledare i Iran störtades i en kupp 1953.

Det har varit en allmänt vedertagen sanning, men aldrig officiellt erkänd – fram till nu. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA har offentliggjort dokument där organisationen formellt bekräftar att den orkestrerade statskuppen i Iran 1953, rapporterar BBC.

Medgivandet finns i en intern beskrivning av utvecklingen i Iran, som första gången publicerades i mitten av 1970-talet. All text som refererar till den kontroversiella operationen i Iran på 1950-talet har tidigare hemligstämplats. Men nu har en en fristående amerikansk forskningsinstitution fått tillgång till dokumenten.

På måndagen, på dagen 60 år efter kuppen, publicerades de på National Security Archives hemsida.

Även det brittiska underrättelseorganet MI6 var djupt inblandat. Bakgrunden var att amerikaner och britter var oroliga att västs tillgång till olja var i fara sedan den folkvalda premiärministern Mohammed Mossadeq nationaliserat Irans oljeproduktion, som tidigare kontrollerats av det brittiska oljebolaget BP:s föregångare.

Kalla kriget var också en faktor: Man var rädd att Iran var på väg över till den sovjetiska sidan av järnridån.

”Ingen annan åtgärd än att sätta en hemlig aktionsplan i verket stod att finna för att förbättra sakernas tillstånd”, säger CIA:s kuppstrateg Donald Wilber i ett dokument upprättat några månader efter händelserna.

Papperen visar att CIA och MI6 förberedde kuppen genom att sprida Mossadeq-fientlig information, hjälpa till att organisera protester mot Mossadeq och backa upp den rörelse som stödde landets monark, shah Mohammed Reza Pahlavi.

Armén anslöt sig snart till den shahvänliga sidan, framgår det av dokumenten, och på kvällen den 19 augusti 1953 stod det klart att Mossadeq störtats.

Efter kuppen stärktes shahens makt över Iran. Shahen satt kvar vid makten till 1979, då han i sin tur störtades i den islamiska revolutionen under ayatolla Khomeini.

Händelserna 1953 är fortfarande ofta föremål för debatt i Iran, skriver Malcolm Byrne på National Security Archives. Olika politiska aktörer inom och utanför det iranska styret tar upp ämnet för att antingen förfäkta eller tillbakavisa teorin att utländska krafter har ett stort ansvar för det moderna Irans historiska utveckling.

Såväl den tidigare amerikanska utrikesministern Madeleine Albright som president Barack Obama har under 2000-talet öppet refererat till USA:s inblandning i kuppen 1953, konstaterar BBC.

Aftonbladet

Nov 4 1979 stormade en grupp iranier den amerikanska ambassaden i Teheran och tog personalen som gisslan. Orsaken var att de var oroliga att USA skulle kunna genomföra ännu en liknande kupp som den som beskrivs ovan. På grund av detta har Iran framstått, och ofta refererats till, som ‘terrorister’. Men aldrig någonsin hör vi USA benämnas som ‘terrorstat’, trots alla kupper och världsomstörtande verksamheter som de ägnat sig åt under det gångna århundradet, varav de flesta varit väl känt utav USA:s sk. ”allierade”, dvs västländer. Det är såna saker som jag finner vara mycket intressant och besynnerligt. Och om någon av dessa, inte officiellt bekräftade samhällsomstörtande kupper som kostat många liv, skulle börja diskuteras så kallar man alltid dess information, gärna hånskrattande, ”konspirationsteorier”. Alldeles för många av dessa ”konspirationsteorier” har dock visat sig vara allt annat än teorier. Tyvärr.

4 kommentarer