Arkiv för kategorin Profeternas Plikter och Bedrifter

Profeternas plikter och bedrifter: punkt 12

Fortsättning på Profeternas Plikter

12) Att inbjuda folket

”Troende! Svara när Gud och [Hans] Sändebud kallar er till det som skall förnya ert liv! ” [8:24]

I denna vers refereras Profeternas budskap som livgivande för individerna och samhället. Från detta kan man utläsa att innan Profeten kom dit, var livet i samhället i princip dött. Samhället hade ingenting, förutom de månggudadyrkande prästerna, ingenting annat än bärande av svårigheter, ingen försökte stå upp emot de regerande tyrannerna, de hängav sig till barnamord och hela samhället var vilse på grund utav all vidskeplighet.

Dit sändes profeter för att väcka folk ifrån sina döda liv, för att hjälpa dem att stå emot förtryckare, för att göra sökandet av kunskap obligatorisk för varje man och kvinna och för att upplysa folket om hälsa och hygien.

Vi har alltså sett att Koranen beskriver Profeternas gärningar som livgivande i ovanstående vers.

Detta kan bäst förstås om man utesluter världen från profeterna och uppenbarelserna de kom med, och tar ställning till den oärlighet, de brott, den rastlöshet, de farhågor och brister som finns i vårt samhälle – trots den stora utvecklingen inom vetenskap och teknik. Telefoner uppfanns, men lögner förmedlas ständigt i den. Flygplan uppfanns, men bomber släpps på städer från den och tusentals hus och människoliv krossas. Om tro och gudfruktighet inte finns, sida vid sida med vetenskap och framsteg, blir följderna inget annat än död och förstörelse. Helt i enlighet med mänsklighetens historiska arv, som man kan läsa om, bland annat, i Koranen, kommer våra framsteg och utvecklingen i världen – om vi inte använder oss utav profeternas vägledning – att leda till att vi själva förstör den värld vi lever i, vilket vi kan se indikationer på redan idag.

Internationella organisationer, statsöverhuvuden och supermakter har inte utfört någonting om det inte varit fördelaktigt för dem själva. De använder sig utav veto-makt för att stärka sin kolonialism och förtrycka de svagare folken och nationerna. Det kommer att komma en tid när de som berövats allt, de som är nedtryckta, kommer att bryta sina kontakter med dem och världen kommer då än en gång att få förbereda sig för en gudomlig ledargestalt som följer de Gudomliga lagarna.

Enligt vår syn på saken, kommer den hårda knuten av tyranni som finns i världen idag att lösas av Imam Mahdi. Idag har islam blivit en central brännpunkt i hela världen och, därför bör vi bekanta världen, från öst till väst, med de mest brinnande anhängarna till profeterna.

Imam Ali Ritha sa: ”Om människorna bekantar sig med våra ord, kommer de till slut att bli våra anghängare”  Han sa också: ”Var ni än går, från öst till väst, kommer ni aldrig finna en ren och felfri lära så som återfinns i vår skola om lärande och tänkande” [Biharul Anwar, vol I]

Imam Jafar Sadiq sa: ”Om ni själva tjänar ert uppehälle, kommer ni att förbli oberoende och fri ifrån de snåla, rika människorna”

Imam Ali sa: ”O Folk! Enbart den av er, som innehar moralisk styrka att upprätthålla fred och samtidigt föra en statlig regering baserad på jämlikhet och rättvisa, och som bäst har förstått Guds kommandon, förtjänar att vara regent” [Nahjul Balagha, sermoni 178]

Jag vet att jag låter som en gammaldags stöt när jag säger detta, men som världen ser ut idag, så lever vi under gamla barbariska lagar och tyranner – visserligen i en mer ”modern” tappning, förstås, men inte desto mindre hårdhjärtad – och primitiv; den som redan har, ska ha mer. Och den som har störst och starkast muskler är den som vinner, utan barmhärtighet. Är det inte på tiden att vi går vidare någon gång, från detta primitiva styre, till Profeternas läror? Har du inte förmått dig själv att läsa en sida från den Heliga Koranen ännu? Vill du fortfarande inte lära dig dess gömda skatter? Har vi stakat ut vårt livsprogram genom att vi lärt oss, på sin höjd, en vers ur Koranen för varje år av livet som passerat? De där få verserna du kan; känner du till dess inre mening? Har du funnit dess gömda budskap, har du ens letat….? 

Jag har försökt vara så kortfattad som möjligt när det gäller Profeternas prestationer, mål och gärningar. Och jag hoppas att ni förstår att Profeternas verkliga plikter och mål i livet har, på uppdrag utav Gud den Allsmäktige, varit att befria människor ifrån förtryck och upphöja dem till fritt tänkande varelser – tvärtemot vad allmänheten tror att Profeternas mål har var. Profeterna har varit de största revolutionärerna, som vände upp och ned på inskränkta system som bara gick ut på att begränsa och förtrycka folket. Tänk vad vi människor, redan på mindre än 1400 år, har kunnat förvrida Guds Budord och Profeternas Budskap. Tack och lov att Koranen ännu består, tyvärr har vi – folket – vänt den ryggen.

Lämna en kommentar

Profeternas plikter och bedrifter: punkt 11

Fortsättning på Profeternas Plikter

 

11)  Att leda mot ljuset.

Koranen säger:

” Det är Han och Hans änglar som välsignar er för att leda er ut ur mörkret till ljuset; och Hans barmhärtighet omsluter de troende. ” [33:43]

Profeterna sändes till folken för att de skulle kunna leda folket från mörker till ljus, ut från ignorans till kunskapens ljus, bort från splittring till hjärtats renhet, bort från rädsla till fred och stillhet, bort från övermod till tolerans, bort från splittring till enhet, bort från att vara blinda anhängare till att vara rationella anhängare och ut ur passionerade begär till rättfärdig vägledning.

Dessa är Profeternas plikters perfekta hållning. Men deras uppgifter var inte begränsade enbart till dessa områden, deras absolut specifika plikt inkluderade att kalla folket till monoteism; och slåss emot varierande slag av polyteism, avgudadyrkan, att ge de förtryckta deras frihet, att slåss mot vidskeplighet, och framför allt – inbjuda folken till att göra gott och förbjuda dem att begå ondska. De varnade folk för Guds Vrede och muntrade upp dem med Guds Nåd och Väljvilja.

Lämna en kommentar

Profeternas plikter och bedrifter: punkt 10

Fortsättning på Profeternas Plikter

10) Profeter – både varnare och bärare av det glada budskapet

En annan gärning Profeterna gjorde var att komma med glada budskap till folket, att uppmuntra dem och att förutse en ljus framtid. Människan lever på hoppet och de tankeskolor som inte innehar en framtidstro, som anser att framtiden är en icke-tillvaro, som anser att döden är en trivial affär, ungefär som ett djurs eller plantas död,  anser att livet är begränsat enbart till några få aktiva år vars lilla nöjen avgränsas utav en uppsjö obehagliga och sura erfarenheter.

Det är därför som folk, som lider av depressioner och själsligt lidande ökar för var dag som går. Och de flyr till lugnande medel så som droger, alkohol och sömnpiller.

Kulten av icke-konformistiska ungdomar kännetecknas av ovanliga och uttrycksfulla kläder och beteende, och betecknar sig som hippies, hip-hopare, depprockare, punkare osv och som ofta trampar ned det mänskliga värdet och dess naturliga disposition. Dessa är resultatet av ett tänkande som svävar över samhället som ett mörkt moln av hopplöshet och depression.

Ärligt, om en människa inte blir inspirerad med gott hopp och bättre utsikter, för att leva sitt liv, eller om han tror att han kommer att förintas i och med döden; varför ska han då inte försöka döda sig själv förr snarare än senare? Dvs om vi ska förintas, efter att vi levat långa problemfyllda liv utan hopp om något ljus, varför ska man då inte försöka avsluta det tidigare? Om livet enbart går ut på att lida? Om man ändå fortsätter att leva några år till, och hinner stoppa i sig några tusen kilo mer mat och några tusentals liter dricka mer, sen då, vad händer sen…?! Den typen av tankesätt är det som den materialistiska åskådningen av universum besitter, särskilt om de stupar ned i hopplöshet. Om man inte har en Gudomlig syn på världen, en tro på ett liv efteråt, förhoppningsvis i Paradiset, så ter sig livet meningslöst. Med en sån syn på livet är det lättare att avsluta det… för de som befinner sig på randen till hopplöshet.

Med ett Gudomligt perspektiv på livet och universum finns en övertygelse att människan inte är en förgänglig varelse, man tror att ens framtid är fylld av ljusa utsikter och han kommer att bli kompenserad för sina handlingar, stora som små, och att människan inte bara är begränsad till några få år i denna världen. Eftersom man, med en gudomlig syn på världen, ser på livet ur en annan synvinkel så kommer därför livet att ha sina njutningar, oavsett hur grått det kan se ut, för det finns alltid ett hopp om något bättre.

Som jag nämnde var Profeternas plikt även att varna folket från att utföra grymma gärningar. Rädsla är ofta främsta skälet för människan att avstå från att utföra en dålig gärning, men det är även nödvändigt att människan känner till farorna inför framtiden, så att han kan förhålla sig försiktig gentemot dem. Ett barn som inte känner till faran med ormar, förhåller sig till den som om det vore en kabel eller något liknande. Det är därför föräldrarnas plikt att skydda barnet genom att informera barnet, eller hålla barnet borta ifrån ormen – om barnet är för liten för att förstå en varning.

Profeterna berättade till folken historier från tidigare folk, som blivit straffade av Guds vrede när de begått mord, förtryck, högmod, osämja, synder, trolöshet och andra grymheter. De varnade folken att Guds vrede, liksom Guds välsignelser, är en del av den Gudomliga Lagen och att om en nation väljer att ta den rätta vägen, eller den falska vägen, kommer att få tillbaks med samma mynt som de ger. Där finns ingen partiskhet, ingen favoritism, vid behandlingen av de olika nationerna. Varningarna, och de avskräckande historierna, tjänar som en signal för folken då de angår det allmänna välbefinnandet i landet.

Profeternas huvudmål, förutom att komma med glada budskap om Guds nåd och välvilja, har alltså varit att varna människan för hårda straff på Domens Dag.

Lämna en kommentar

Profeternas plikter och bedrifter: punkt 9

Fortsättning på Profeternas Plikter

9)  Att undanröja oönskade seder och dogmer:

Koranen om Guds Sändebud:

”… och han skall anbefalla dem det som är rätt och förbjuda dem det som är orätt och förklara tillåtna för dem alla goda och nyttiga ting och otillåtet allt som är ont och skadligt och befria dem från deras bördor och lösa dem från de bojor som har bundit dem.” [7:157]

Det viktiga vi kan hitta hos profeterna är att de skickades för att avskaffa alla grymma praxis och sedvänjor som tagit över handen i samhällen. Koranversen ovan visar att profeternas plikt var att avskaffa de bördor och restriktioner som folket var djupt insnärjda i. Därför frigjorde Profeten folket ifrån de bördor som gjorde att de inte kunde utföra de viktigaste plikterna.

Idag, när 1400 år passerat, kan vi se hur folk ännu är bundna till många formaliteter, trots att de håller den Heliga Koranen närmast sitt hjärta. Deras egna föreställningar och stelhet förhindrar dem från att uppnå framgång och framsteg. Som till exempel; på grund av avsaknaden av en viss typ av klänning eller kostym, avstår folk från att delta vid religiösa funktioner och seminarier. Eller på grund av vissa formaliteter efter genomförandet av Hajj, uteblir de från att delta vid islamiska konferenser efteråt. För att slippa besväret att genomgå vissa tekniska regler, avstår en del från sina rättigheter och avstår från att få en skyldig inför skranket, eller på grund av onödiga formaliteter och seder i fråga om vigsel skjuter man den mycket viktiga frågan om högtidlighållandet av äktenskapet.

Så när Den Heliga Profeten kom, lättade han folket från inhumana dogmer, sedvänjor och restriktioner. Att han byggde en moské med vatten och lera, fick en sån unik position att det blev ett attraktionscentrum och dess betydelse blev större än enorma konferenshallar och imponerande universitetsbyggnader. Vi bör ta oss en stilla funderare över detta. Om vi förstorar vår visuella horisont och ser på världen i stort, så kommer vi att inse se att om länder håller nere, eller i alla fall begränsar, onödiga utgifter, som frikostigt spenderas på formella ceremonier och inskränkta protokoll, och istället investerar dessa enorma summor pengar i projekt eller utvecklingsprogram som lider utav ekonomiska underskott, skulle tillståndet för många underutvecklade länder ändras och avsevärt förbättras och många länder skulle slippa betydande svårigheter.

Detta kan förklara betydelsen av ”befria dem från deras bördor” i dess rätta bemärkelse, hur den Heliga Profeten, genom sina direktiv, räddade sina följeslagare från svåra plikter. Och vidare ”och lösa dem från de bojor som har bundit dem.” förklaras av det faktum att Profeten lösgjorde folket från var och en av deras bojor; och gav dem åsikts-, yttrande -och rörelsefrihet. Man ser ofta att folk önskar att fritt kunna uttrycka sin åsikt och kunna ventilera sina känslor, men kan inte själva uttrycka sig ordentligt verbalt eller i skrift, och ibland känner folk inte till sanningen, då kanske vakter eller underrättelsetjänst håller information ifrån dem, på grund av mäktiga egenintressen. Under precis en sån situation kom en djärv och vågad ledare och började uppenbara sanningen, och sedan etablerade han yttrandefriheten. Samtidigt lämnar han även skriftliga uttalanden. Han attackerar tyranner och frigör folket ifrån deras utbredda rädsla och gjorde därmed det som ditintills ansetts som omöjligt.


Lämna en kommentar

Profeternas plikter och bedrifter : punkt 7 – 8

Fortsättning på Profeternas Plikter

7)  Den sjunde av Profeternas plikter är, kan man säga, att rena och träna folket.

Ett av Profeternas mål var att sprida kunskap och att låta folket praktisera självförnekelse. (dock inte att jämställa med asketism). För om människan inte befriar sig själv ifrån oönskade sidor hos sig själv, såsom; själviskhet, ignorans, arrogans osv… kan han inte utveckla sin personlighet. Följande historia kan kanske förklara:

En man kom ridande på en häst och kom fram till en flodbank med grunt vatten. Istället för att korsa floden, stannade hästen precis vid vattenkanten. Ryttaren steg ned från hästen och tog tag i betseln och började leda hästen över floden, men hästen rörde sig inte. Då gick ryttaren bakom hästen och började piska den, men utan effekt. Hästen stod stilla. En gammal man som stått och betraktat dom båda kom fram till mannen och rådde honom att piska vattnet istället, och sedan leda hästen över vattnet. Ryttaren gjorde som han sa och piskade vattnet. Hästen började genast gå över floden. När de korsat floden, tackade ryttaren den gamle mannen och frågade honom om hans vishet om att slå vattnet grumligt. Den gamle mannen sa: ”När vattnet är stilla tittade hästen på sin egen reflektion i vattnet och ville inte gå över sin egen bild.”

På samma sätt lider människan av självkänsla, självbedrägeri och högmod. Han kan inte trampa på sin egna image av egoism och begär. Därför kan ingen som inte kan underkuva och ge upp sina egoistiska tendenser, nå en väg som leder till Gud. Självförnekelse betyder att man inte ska vara slav under sina passioner. Man bör istället rena sig själv från månggudadyrkan, avundsjuka, frestelser, rädslor, vanära, grymhet och självupptagenhet. Man bör göra sig av med okunskap, skepticism och apati, och bör skydda samhället från kvävande miljöer, inbilskhet, bedrägeri, överträdelser, egenmäktigheten och från att bli dominerade av despotiska härskare.

Världen idag, liksom förr, står inför otaliga lidanden, trots framsteg och utveckling. Detta beror på bristen av självförnekelse. Antalet forskare ökar dag för dag, men brotten minskar inte. Ju fler personer som stödjer de mänskliga rättigheterna, desto fler mänskliga rättigheter kränks. Hur kan det vara möjligt? Det är för att de har hällt mjölk i en smutsig skål. Dvs kunskap finns hos människor som inte har renat sina s.k. köttsliga begär.

Det vill säga att efter att man samlat fakta och siffror blir det kristallklart att det finns en markant skillnad mellan dem som har utbildats och tränats i enlighet med profeternas läror och de som har utbildning och träning enligt sekulära och världsliga tankeskolor. Därför kan vi inte kalla varje människa, som betecknar sig själv som muslim, som anhängare av profeternas läror. Faktum är att utbildning och träning har varit huvudsyftet med profeternas uppdrag, och i ett vidare perspektiv är denna utbildning den enda faktorn som skiljer människan från djuren.

Vi ser att i våra länder, som betraktas som civiliserade och kultiverade nationer, hänger sig folk åt falsk propaganda, konspirationer och storstilade löften för att få väljarröster, bara det visar hur själsligt bankrutta ledarna i världen är, vilket också mycket riktigt orsakat politikerförakt och förakt och misstro mot makten. Självförnekelse, fromhet och själslig upphöjdhet håller människan fast och ståndaktig i vått och torrt. Och det gör att man aldrig (enligt Imam Ali) kan orsaka orättvisa ens mot en myra, för att säkra sin makt och befogenhet att styra över folk.

8)   Att upprätthålla rättvisa:

Den Heliga Koranen säger:

”Vi sände Våra profeter med klara bevis [om sanningen] och med dem sände Vi Skriften och en Våg för att [hjälpa] människorna att handla rättvist”   [57:25]

Profeterna sändes ut i syfte att reformera samhällen till den grad att folket skulle handla rättvist gentemot varandra. De kom för att forma samhället på ett sätt att folk varken skulle utöva press mot andra och inte heller ge efter för press ifrån makthavarna. Enligt Koranen ska folk varken förtrycka andra, och inte heller själva leva under förtryck. Profeternas mål i livet var, enligt Koranen, att göra samhällen till ett måttfullt och tolerant sådant. Ett samhälle som inte offrar en princip på bekostnad för en annan. Om makten värderar den individuella friheten, skulle den även heligt värdera samhället som helhet.

Profeter kom för att reformera nationer, och deras slagord var inte ihåliga, utan meningsfulla. Kort sagt, Profeternas mål var att etablera ett samhälle inspirerat av Gudomligt inflytande. Som Koranen säger:

”Gud [själv] har färgat [vår tro] och vem ger färg bättre än Gud? Det är Honom vi tillber [och ingen annan]. ” [2:138]

En människa, eller ett samhälle, som har en gudomlig åskådning på samhället, blir aldrig påverkad utav makt, sammanslutningar eller ledare som innehar en rasistisk benägenhet. Att inneha ett gudomligt sätt att se på saker, innebär att frigöra sig ifrån Öst och Väst-influenser. Anledningen varför vårt samhälle ännu inte är baserat på rättvisa är för att det än idag är föremål för förtryck och grymhet och inte har anammat en gudomlig synvinkel och vi är än inte beredda att följa i våra Gudomlig guidade profeters spår.

En anledning till det är att profeternas läror, deras idoga arbete att befria folk ifrån förtryck och tvånget att följa rådande trender och regenter, och därmed bli fria människor, idag har folk förvrängt till att jämställas med barbari, järntvätt och ålderdomligt tänkande. Medan det är precis den typen av ledning som regerar världen idag: barbari, ständigt pågående järntvätt genom media och förvrängda budskap ifrån folkens ledare har gjort att vi idag, trots till synes moderna institutioner, lever i ett slaveri – i princip under yxan.

Idag är det inte ”tionden” som ska betalas till Konungen (staten), idag är det ”femtiodelen”, dvs hälften – eller mer – som ska betalas utav allt man har och äger. Betalar du inte så är risken stor att du hamnar i fängelse, och detta oavsett om du har pengarna eller inte – ingen barmhärtighet finns längre. Och detta är bara ett exempel ifrån den ekonomiska mammon, som är den rådande avguden i samhället idag.

Lämna en kommentar

Profeternas plikter och bedrifter : punkt 5 – 6

Fortsättning på Profeternas Plikter

5)   Koranen säger:

”.. och han skall anbefalla dem det som är rätt och förbjuda dem det som är orätt och förklara tillåtna för dem alla goda och nyttiga ting och otillåtet allt som är ont och skadligt och befria dem från deras bördor och lösa dem från de bojor som har bundit dem.”   [7:157]

Profeterna åstadkom en kulturell revolution i samhället och hjälpte folket ifrån brutalitet och barbari till medkänsla, från avgudar till en insikt om en Gud; från splittring till enighet, från plundring och dödande till broderskap, från dominans till återhållsamhet, från ignorans till kunskap, från förtryck till rättvisa, från rasdiskriminering till jämställdhet, från högmod till ödmjukhet och  mänsklighet, från polyetism till monoteism.

6)  Islams Heliga profet, liksom alla andra Profeter, brukade förbjuda folk allt som är olagligt. Innan Profetens ankomst var livet för folket i Arabien mycket miserabelt både filosofiskt, kulturellt, socialt, ekonomiskt, materiellt och spirituellt. Imam Ali, från Nahjul Balagha:

”Ur intellektuell synpunkt var ljuset för att mottaga vägledning påverkad av förvirring, osäkerhet och snäva tankesätt. Ur kulturell synvinkel, var där ingen som ens kunde läsa en bok. Ur religiös synvinkel hade man installerat gudar av sten och trä som dyrkades och de brukade svärma runt dessa idoler så som mal svärmar kring en lyktas flamma.

Ur hygiensik synpunkt drack folket grumligt vatten och brukade äta kadaver. Ur ekonomisk synpunkt var de i sådant miserabelt tillstånd att de flesta bara hade torkade brödkanter att äta, alternativt så svalt dom. När det gäller fred och stillhet var alla rädda ifrån svärdet, som ständigt hängde över deras huvuden och det var svärdet som regerade.

Ur social och samhällelig synpunkt var folket indelat i klaner och stammar och de hade ständiga dispyter om minsta bagatell och drog sig aldrig för att döda över dessa struntsaker. Där fanns inga som helst hänsyn till familjeband, de rättfärdiga var svaga och de djävulska var starka och alla befann sig i tårar.”  [ Ur Nahjul Balagha – Vältalighetens Höjdpunkt]

Å ena sidan var alla rädda för den andres svärd, men de brukade framhäva sig själva som modiga och mäktiga personer för att skrämma varandra. Med Imam Alis ord kan man bäst beskriva sakernas tillstånd i landet: ”De fällde ditt blod med överdriven grymhet.”

Kortfattat levde folket, under Okunskapens Århundrade, eländiga liv i vidskepelse, extrem fattigdom, förtryck, ständiga rivaliteter och polyteism. När Den Helige Profeten kom, rotryckte han förtryck och övervälde och skingrade okunnighetens moln som låg som ett tjockt täcke över folket, och tog bort orättvisa och trolösheten som svävade över samhället.

Faktum är att Profeternas största funktion var att förbjuda folk att begå olagliga handlingar och att bekämpa ondskan; vare sig det är mord, att begrava nyfödda flickebarn levande eller att falla ned inför den regerande monarken, som man gjorde på  många ställen i världen, eller framför avgudar av trä och sten, och att kämpa mot dryckenskap och räntor, vilket var vanligt överallt i samhället.

Vilken större service kan man ge mänskligheten, än att befria människorna ifrån dessa skadliga ting? Om vi verkligen vore medvetna om detta Gudomliga ledarskap, dessa verkliga reformatörer, så skulle vi inte ge så stor betydelse åt de som påstår sig vara de fattiga arbetarnas ledare, men själva lever de i fina palatsliknande hus. Dessa, de så kallade ”stora tänkarna”, filosoferna, ledarna och ”befriarna”; som fått hundratusentals människor dödade och krossade, i ”vetenskapens namn” och för filosofiska dogmer.

Tänk om vi hade fortsatt att följa i profeternas fotspår. då deras läror och vägledning var sanna och uppfriskande, och eftersom de var rättfärdiga och sanningsenliga ledare medan alla andra varken är uppriktiga eller sanningsenliga.

Om vi går tillbaka några år, kan vi se vilka förödande effekter som dagens ledare orsakat med sina ideologiska begrepp. Dagens reformatorer, som sagt eller gjort något som lett till något gott i samhället, kan vi konstatera att de läror som profeterna kom med var vida överlägsen den hos dagens ledares. En ledare eller världsförbättrare som inte är välsignad av Gudomlig insikt, kan inte se bortom döden, men den väg som profeterna visade var för hela livet, även in i evigheten. Även om man inte tror på en Gudomlig makt, så har man nytta utav profeternas riktlinjer och vägledning, för om en nations ledare strävar efter belöning i nästa liv så drar alla i samhället nytta av detta.

För det andra; den väg som andra ledare har, behandlar enbart en aspekt i livet, vilket innebär att alla andra aspekter helt negligeras. Till exempel: i frihetens och yttrandefrihetens namn negligeras andra aspekter, så som moraliska och samhälleliga värden, helt och hållet. Ibland läggs stor press på ekonomiska faktorer, så att ekonomin blir grunden av sociala, politiska, religiösa och militära aspekter. Medan andra faktorer i samhället helt ignoreras. Profeterna däremot, utan att underminera vikten av den ena eller andra aspekten i livet, presenterade en linje åtgärder som är tydligt förankrad endast till  profeterna. Det är bara islam, som till och med på slagfältet anser att utförandet av böner, moraliska värderingar och reformation är av grundläggande betydelse. I utförandet av bönerna, alla tillsammans, betraktas inte bara som en obligatorisk församlingsbön, utan den har, i sig, politisk och social betydelse också.

Lämna en kommentar

Profeternas plikter och bedrifter : punkt 3 – 4

.

Fortsättning på Profeternas Plikter

3)   Koranen säger om Profeten Ibrahims beslutsamhet, när han säger till sig själv:

”För sig själv sade han:] ”Jag skall vid Gud sannerligen ta itu med era avgudar så snart ni vänder ryggen till!”      [21:57]

Den tredje viktiga uppgiften som Profeterna innahade var att slåss emot månggudadyrkan och vidskeplighet och utrota all idoldyrkan bland folket. Denna idoldyrkan, som naglade fast befolkningen i hårda rutiner och begränsade dem i livet och därför möjliggjorde att tyranner kunde bibehålla sin makt. Profeterna förde ett oförsonligt krig emot makten, auktoriteter, tillfälliga begär, rikedomar och all annan sorts avgudadyrkan. Och detta var också Profeten Ibrahims mål.

Efter att ha provat alla möjliga sätt; genom att försöka övertala sin farbror (som var den i staden som tillverkade gudarna i sten och trä) med vänliga ord, att argumentera med Namrud med logik och förnuft och försök i att övertyga dyrkarna av solen och månen med sina starka argument insåg han att hans ansträngningar var förgäves.

Så han deklarerade högljutt för folket att han snart skulle förstöra deras gudar – och sen gjorde han det också! För när förmaningar, predikningar och andra argument inte har någon effekt på folk, då är en beslutsam revolutionerande handling nödvändig för att höja folkets moraliska känsla.

Så när staden tömdes på folk, under en avgudahögtid, passade Profeten Ibrahim på:  Han krossade alla avgudar med en yxa, men lät den största, gudarnas ”chef” vara kvar.  Han hängde yxan på den gudens axel och gick därifrån.

”Och så slog han dem i stycken, alla utom den förnämste av dem, så att de skulle kunna vända sig till honom.”           [  21:58]

När folket återkom till staden och besökte templet frågade de varandra om vem som kan ha varit så grym mot deras gudar. Men snart nog kom de ihåg Profeten Ibrahim och hans ord. Och de ville att han skulle hämtas så att han skulle erkänna, för att sedan få sitt straff. De hämtade Ibrahim och frågade varför han förstört deras gudar. Profeten Ibrahim svarade: ”Det är bättre om ni riktar frågan till chefsguden som är kvar, han kommer att besvara den.” Folket tittade på varandra och sa: ”Men den han kan ju inte prata!”

Ibrahim, som förväntat sig det svaret, såg att folket nu såg helt förvirrde ut och började besvärat titta ned i market. Då talade han, med hög röst till dom: ”Ni tillber de gudar som inte har någon kontroll över era förluster eller framgångar! Inser ni inte dessa enkla saker?”

Denna historia, som startar från vers 58 i kapitel 21 (Profeterna) i Koranen, visar egentligen på en av Profeternas mirakler, som ihärdigt stod upp, ensam, mot avgudadyrkan och vidskepligheter och fick genomgå alla de faror som detta innebar; allt för att väcka folkets slumrande samvete. Historien visar hur Profeten Ibrahim slänger sig själv rakt in i världselden för att rädda folket ifrån den flammande Helveteselden.


4)   Den Heliga Koranen säger:

”[Och Vi sade:] ”David! Vi har gett dig makt och myndighet på jorden. Döm därför mellan människor med sanning och rättvisa och låt dig inte påverkas av känslor [för eller emot en part]; då kan du lockas att överge Guds väg. Och ett strängt straff väntar dem som avviker från Guds väg och glömmer Räkenskapens dag.”           [38:26]

Denna vers poängterar ännu en viktig aspekt i Profeternas prestationer, förpliktelser och skyldigheter: dvs deras ansvar att döma baserat på sanning och rättvisa. Koranen säger:

”TILL VARJE folk har [Vi sänt] ett sändebud och när sändebudet har kommit [till sitt folk], skall rättvisa domar avkunnas över dem och ingen skall tillfogas orätt.” [10:47]

Lämna en kommentar