Arkiv för kategorin ekonomi

Alliansen börjar bli lite obehaglig i sin retorik

Integrationsminister Erik Ullenhag ska läxa upp de rasistiska svenskarna.

I söndags gjorde integrationsminister Erik Ullenhag (FP) ett utspel om att nyanlända invandrare ska få sänkt ersättning om de inte vill flytta för att ta jobb de erbjuds.

Oj, tänkte nog de flesta. Vägrar invandrare flytta när de blir erbjudna jobb? Bra att integrationsministern gör något åt det.

Inga siffror existerar

Men när Aftonbladets ledarsida försöker kontrollera sanningshalten går det sämre. Institutet för arbetsmarknads­politisk utvärdering, IFAU, kan inte svara på hur många som tackat nej till erbjudna jobb för att de inte vill flytta. Statistiska centralbyrån säger att de inte har någon sådan statistik och hänvisar till

Arbetsförmedlingen. De säger å sin sida att data för detta inte registreras. Därför kan ingen statistik tas fram.

Erik Ullenhags pressekreterare säger utan omsvep att de inte grundat förslaget på några siffror. De har inga. Finns då problemet överhuvud taget?

Ingen verkar veta.

Spär på fördomar

Men alla vet nu att Erik Ullenhag för­söker lösa problemet, med formeln ”hårdare krav på invandrare”. I re­ge­ringsförklaring­en 2006 sa stats­minister Fredrik Reinfeldt:

”Krafttag måste tas i kampen mot den etniska bortsorteringen på den svenska arbetsmarknaden. Det kräver en tydlig, effektiv och sam­lad lagstiftning mot diskriminering.”

Bakom förskjutningen från kamp mot ”etnisk bortsortering” till retoriken med ”hårdare tag mot invandrare” finns ett djupare problem än att integrations­ministern hittar på att nyanlända tackat nej till jobb.

Det Ullenhag gör är att han flyttar ansvaret till den enskilde. Problemet är inte etnisk diskriminering och att exempelvis högutbildade invandrare inte får jobb som motsvarar deras kompetens. I stället spär integrationsministern på fördomar om lata invandrare som inte vill jobba.

Förra veckan pratade Fredrik Reinfeldt om att Sverige inte har massarbetslöshet om man bara räknar ”etniska svenskar mitt i livet”.

Veckan innan ville Jan Björklund bättra­ på skolstatistiken genom att räkna bort barn till nyanlända. Dessförinnan kunde vi i den ekonomiska vårpropositionen läsa hur invandrarna drog ner arbetslöshetsstatistiken.

Regeringens politik är problemet

Men med en arbetslöshet på närmare åtta procent är det inte seriöst att lägga ansvaret på den enskilde. Problemet är ju att regeringens politik inte gett några jobb.

Hittills har Fredrik Reinfeldt hållit en anständig linje. Men något håller på att hända. Reinfeldts, Björklunds och Ullenhags utspel de se­naste veckorna har det gemensamt att de pekar ut invandrare.

Förhoppningsvis är det inte någon kursändring, utan tillfälliga snedsteg.

Lämna en kommentar

Zakat och Khomos

Ella frågade mig:

Selam Alaykum underbara Marie :)

Nu har jag funnit ännu en fråga som jag hoppas du kan besvara inshallah. Min fråga gäller zakat ( allmosa) hur funkar det egentligen….?

—————–xxx————-

Tack för frågan och jag ska ta mig friheten att svara lite mer djupgående på den:

Zakat

Zakat på 2,5 % gäller endast näringsidkare som driver näring där man handhar nedan nämnda näring:

a) Malm dvs: guld, silver och annan malm som man bearbetar och byter emot pengar. Gäller alltså inte om man äger malmfyndigheter eller annan fyndighet under jord.

b) Säd  och vissa frukter dvs: dadel, russin, vete och råg mm.

c) Djur dvs: lamm, kamel och kor.

När det gäller zakat finns också något som heter hadd-el-nisab (dvs ett ”tak”). Äger man t.ex lamm så är taket 16 st: man betalar ingen zakat om man äger upp till 16 lamm. Från och med lamm nr 17 t.om. lamm nr 23 betalar man, per år, 1 lamm i zakat (eller kapitalvärdet av 1 lamm). Nästa tak är 24 lamm; från lamm nr 24 t.o.m lamm nr 29 betalar man 7 lamm per år i zakat. Har man över 30 lamm, upp till nästa tak (vet inte vilket det är) betalar man inte i lamm längre, utan man betalar 1 kamel per år istället. Jag går inte in mer i ämnet då det inte känns nödvändigt, men du förstår idén.

Zakat betalas en gång per år.

Sedan finns något som heter ”redd ill-mathalim” [ungefärlig fonografisk översättning, och betyder ungefär ”pengar från förtryck], dvs man betalar skuld för synder man gjort med sina pengar; dvs man har köpt lotter eller gamblat och fått in pengar på det sättet, eller mixtrat med vågen när man sålt saker osv… får man en dag för sig att man vill leva ett rättskaffens liv så kan man ”rensa” sina pengar ifrån synd genom att betala en zakat på den summa man anser är haram-pengar.

Som du ser är Zakat lite mer komplicerat än att man betalar 2,5 % på sitt kapital per år,  och gäller kanske inte just dig, du kanske bara är en privatperson då betalar du alltså bara khoms.

Khoms

Khoms är 20% av de sammanlagda tillgångar du har en specifik dag på året. Khoms betyder exakt ”en femtedel”. Skaffa dig en särskild bok där du bara räknar din khoms och ev zakat varje år, för du behöver komma ihåg dessa siffror, som du ska få se nedan.

Man betalar khoms på kapital så som pengar, guldsmycken och saker som du har köpt eller inte använt under året som gått. Om du har ett klädesplagg som du köpt, men inte använt, brukar man då skynda sig att använda dagarna innan man ska sitta och räkna ihop sina tillgångar. Då behöver du inte ta med det plagget i beräkningen när du räknar.

Du bestämmer dig att, varje år, den 1 juni till exempel ska du sitta och räkna ihop dina tillgångar och räkna ut din khoms(skatt). Jag kommer att ta några räkneexempel nedan, så du ser hur du ska behandla vinster och förluster under årens lopp.

År 1

Du får en månadslön varje månad, hela året. Av denna lön betalar du; mat, kläder, medicin, nöjen, resor, bostadskostnader mm. Kanske lägger du undan en summa varje månad också. När du den 1 juni sätter dig ned och räknar ihop vilka pengar du har kvar den dagen på dina konton och kassakistor. Låt säga (för fantasins skull) att du efter sammanräkningen har kvar 10 000 kr – du betalar då 20% på den summan:

20 % på 10 000 kr = 2 000 kr (detta är din khoms för detta år).

Denna khoms – 2 000 kr – delar du upp i 2 lika delar:

a) 1000 kr är Sehem el-Imam: Du delar i sin tur upp denna summa i 2 lika delar (500 kr + 500 kr). En av delarna (500 kr) betalas till en Merdje i islam. Skicka till dennes kontor eller filial någonstans, antingen genom bank eller med någon som har vägarna förbi; spara kvittot. De andra 500 kronorna får du själv använda och betala till fattiga, eller folk i nöd, som inte är sejid (dvs dom får inte vara familj/släkt till Profeten).

b) 1000 kr är Sehem el-Sade: Denna del av khoms har du rätt att använda och själv sprida till sådana som du vet är i behov; man brukar börja med de allra närmaste; familj och släkt, vänner, grannar eller andra som behöver pengarna mer.

Man har alltså i princip rätt att regera över 75% av den khoms man ska betala i islam. Märk väl att du förstås kan betala hela summan till en Merdje.

Ditt utgående, beskattade, kapital år 1 är alltså: 10 000 kr minus 2 000 kr (skatt) = 8 000 kr. Notera detta i din bok.

År 2

Låt oss säga att ditt sammanräknade kapital år 2 blir 16 000 kr. Då räknar vi såhär:

16 000 kr (årets kapital) minus 8000 kr (förra årets utgående, färdigbeskattade kapital) = 8 000 kr (som nu är den del av ditt kapital som ännu ej är beskattad). Du räknar  nu såhär:

20% av 8 000 kr = 1 600 kr

Denna summa delar du upp, som året innan i a) och b).

Ditt utgående, beskattade, kapital år 2 är nu: 16 000 kr (årets ingående kapital) minus 1 600 kr (årets skatt/khoms) = 14 400 kr, som  nu är dina beskattade pengar.

År 3

Om du orkar hänga med lite till så ska jag visa hur man behandlar förluster.

Vi säger att ditt sammanräknade kapital år 3 blir 14 400 kr. Det vill säga du har exakt samma summa som föregående år. Vad göra nu? Ja, du har ju redan beskattat summan 14 400 kr, så detta år betalar du ingen skatt.

År 4

Låt oss säga att ditt sammanräknade kapital år 4 blir 20 000 kr. Då räknar vi såhär:

20 000 kr minus 14 400 kr (förra årets utgående beskattade kapital) = 5 600 kr (ditt hittills obeskattade kapital).

20% på 5 600 kr = 1 120 kr (årets khoms att betala).

Dela upp summan 1 120 kr på samma sätt som under år 1 och betala.

Ditt sammanräknade, beskattade, kapital hittills i livet är nu: 20 000 kr (ingående kapital år 4) minus 1 100 kr(betald khoms) = 18 900 kr.

År 5

Årets totala kapital är 10 000 kr. Ingen skatt betalas detta år, du står på minus 8 900 kr i år. Men notera summan 10 000 kr i din bok.

År 6

Årets kapital är 15 000 kr. Du räknar såhär:

15 000 kr (årets kapital) minus 10 000 kr (förra årets utgående kapital) = 5 000 kr.

Du har alltså gått tillbaks nu, börjat om från 10 000 kr så att säga.

20% på 5 000 kr = 1 000 kr (din khoms för detta år). Dela den i a) och b) som under År 1 och sprid pengarna.

Ditt utgående, beskattade, kapital att föra över till nästa år är alltså: 15 000 kr minus 1 000 kr (årets khoms/skatt) = 14 000 kr.

Och så går det vidare från år till år.

————-xxx—————

Värt att tillägga här är att det är förbjudet för Merdje att ta emot pengar ifrån staten. De är helt fria från staten. Merdjes arbete är som lärare. De pengar de tar emot ifrån muslimer använder till att betala bidrag till studenter, bygga skolor och deras program för hemlösa och föräldralösa med mycket mera. 

Som du ser så är skatten i islam något som inte tär på människors ekonomi och är alltför betungande för folket. I resten av världen är det tvärtom; den största synd du kan göra idag ( i Sverige i alla fall) är att inte betala sin skatt. Det spelar ingen roll om du belånar dig till tänderna för skattens skull, skatten ska håvas in. 

Syftet med skatten är att folks ”extrapengar” ska spridas ut till andra människor som har behov utav det. Så att även andra kan handla sin mat, utan att behöva ta till olagliga vägar. Folket ska sprida sina pengar i sin närhet först och främst, och på så sätt se till att folk lokalt är välmående. Om varje ort såg till sina familjer och grannar på det sättet skulle varje litet samhälle må betydligt bättre. det är i alla fall det Gud vill att man ska göra med sina pengar. Det är det som är syftet med den islamiska skatten.

Syftet med att man även ska betala khoms på oanvända saker, så som oanvända kläder, skor, apparater mm, är förstås för att sätta de ekonomiska hjulen i rullning i landet. Man ska inte samla på sig saker som man inte använder. Om du inte använder dom, ge bort dom till någon som har användning för dom, eller sälj. Vilket som är det bättre än att bara låta saker ligga till ingen nytta. Så skapas det liv i huset och i samhället.

Till vem man betalar sin zakat är jag dock inte helt på det klara med, om det är till Merdje eller till staten (om man lever i en islamisk sådan). Jag tror att folk som bor i diasporan (dvs i ett ickemuslimskt land) betalar även zakat till Merdje. 

Att betala skatt är i islam en ynnest. Om jag har råd att betala skatt, så betyder det att jag har det väl beställt också. Och när man börjar betala skatt, så ses det som en säkerhet för framtiden, för Gud ger folk barrekeh (välsignelser) när det betalar skatt. Det betyder i praktiken att om jag detta år har 5 000 kr att betala, så kommer Gud att höja mina tillgångar så att jag har kanske 10 000 kr att betala nästa år; det betyder att mina tillgångar har växt avsevärt sedan förra året.

Nästan alla jag hört talas om, som börjat betala den islamiska skatten, har högre och högre skatt att betala varje år. Tänk på att man får dra av det förra årets redan beskattade kapital och man skattar bara på det som blir över. Ändå kan folks förmögenhet ha växt så kraftigt att skatten nästa år är dubbel! Om du förstår hur jag menar?

Problemet är väl att folk inte intresserar sig så mycket för att betala islamisk khoms och zakat, särskilt när de lever i ett ickemuslimskt land. Men väldigt många gör, och dom går det bra för. Kolla ska du se.

Jag hoppas att jag inte gjort det alltför rörigt för er läsare att förstå mina uträkningar ovan, om inte så kan ni gärna fråga, så får vi se om jag kan räta ut frågetecknen.

2 kommentarer

Teheranbörsen – näst bäst i världen

.

Tehran Stock Exchange Logo.png
.

 

Sveriges börsindex slutade på -17% år 2011: ett katastrof år alltså för de som satsat sina pengar i aktier på Stockholmsbörsen under året som gick. Det har inte sett så mycket bättre ut i resten av världen heller:

Hong Kong börsens årsresultat för 2011 blev: – 20%

Japans NIKKEI slutade på – 17,3%

Australien på -14,5%

Kina                   – 32%

Shanghai          – 22%

Italien               – 25%

Tyskland          – 16%

Frankrike        – 16%

Spanien            – 13%

De börser i Europa som klarade sig någorlunda var London som slutade på +5,5% och Schweiz på + 7,77%. Dow Jones klarade sig också, knappt, och hamnade på ca +5%.

Landet som ständigt lever under hot om blockader och sanktioner , Iran, har också börser, varav den största heter Teheran Stock Exchange (TSE). Den grundades 1967 och listar idag 337 företag med ett sammanlagt värde av 742 biljoner iranska rial (74 miljarder dollar).

Till skillnad ifrån övriga världen – den del av världen som bestämmer över övriga världen – kan man kanske säga – visar TSE:s årsresultat på världens näst bästa i aktieindex, enligt Bloomberg. Teheranbörsens slutresultat för det gångna året blev 29,6%!

Vicepresident Mohammad Reza Rahimi berättade i somras för reportrar i Teheran att Iran har en avkastning på 25 till 75 procent för investerare. ”Det är inte möjligt någon annanstans i världen”, sade han. Iran har förbättrat sina lagar, vilket gör det lättare för utlänningar att investera, tillade han.

För övrigt meddelar World Steel Association (WSA), att Irans stålproduktion ökat med över 10% under året som gick. Iran tillhör en av världens 15 mineralrikaste länder, och säljer till länder som Irak, Afghanistan, Indien, UAE och China.

62% av Irans export går till sydost Asien. Under första halvan av 2011 ökade denna export med 132%.

Irans energidepartement meddelar att landet, de första 9 månaderna av 2011, exporterade 6,000 gigawatt hours (GWh) elektricitet till sina grannländer, vilket innebär en tillväxt av 23,75% i jämförelse med samma tid året innan.

Irans transport -och bostadsminister säger att landet samtalar med Ryssland om att köpa nya flygplan för utbyggnad av sin civila luftfartsflotta.

Det känns som om ett land kanske inte helt och hållet behöver vara beroende utav de s.k. stora ekonomierna i världen; dvs USA och Europa… kanske kan man klara sig trots att dessa ”demokratier” inte godkänner alla beslut som ett land tar? Ja, själv vet jag ju inte så mycket om dylika ting, men såhär i retroperspektiv så inser man att man kanske inte skulle ha brytt sig så himla mycket om vad de där stora, till synes starka, pojkarna på skolgården tyckte och tänkte, och gått sin egen väg, redan på den tiden? Det hade nog gått lika bra ändå….

3 kommentarer

Lär dig älska resterna

.

.

Vi i väst slänger fullt ätbara matvaror medan i andra delar av världen går folk i flera dagar utan att ha tillgång till minsta matbit att stoppa i munnen. Bara i Sverige slänger vi 56 kilo fullt ätbar mat om året!!! Tala om att vara bortskämda!

Om det blir kvar lite grann utav middagen; en koppfull av gryta t.ex. Vad ska man göra utav det? Ett tips är att spara det, antingen att man fryser ned det eller så sparar man i kylen och gör en omelett utav det till frukost nästa dag. Annars så passar såna ”slattar” bra till s.k. nattamat. Jag själv brukar spara alla såna rester och ca en dag i veckan, eller varannan vecka, har vi en ”restmiddag”. Dessa restmiddagar är alldeles utmärkta för där finns allt möjligt; det kan vara lite grillad kyckling, lax, en grytmix osv… vad är det för fel på det kan man undra, för de flesta hade säkert kastat detta – om inte på en gång så åtminstone efter en tids förvaring i kylen. FRYS NED är ett hett tips.

Om vi hade mindre fokus på bäst-före-datum och bättre koll på hur man tar hand om rester skulle samhällsvinsten bli lika stor som anslaget till försvaret!

Har ni sett kampanjen om rest­dejting på Facebook och på skyltarna i kollektivtrafiken? ”Frusen kycklingfilé söker salt fårost. Måltid för två? Hör av dig!” och ”Mogen parmesan söker krispig crêpe”.

Det är lantbrukarägda Lantmännen som hjälper singlar att matcha ihop sina kylskåpsrester. Koncernen ingår i den samverkansgrupp för minskat matavfall som Naturvårds­verket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket leder. Målet är att minska onödig miljö­påverkan från matsvinnet i livsmedels­kedjan och spara 12-23 ­miljarder kronor per år till samhället.

Och om den parlamentariska kommittén miljörådsberedningen får som den vill kommer regeringen att föreslå att matsvinnet i Sverige ska minska med en femtedel till år 2015.

– Det är ett otroligt resursslöseri att ­producera och transportera mat som sedan inte äts. Miljöpåverkan är stor och även den samhällsekonomiska kostnaden, vilken är i motsvarighet med vad vårt försvar kostar. Det finns också en etisk aspekt i att slänga ätbar mat när många människor i världen inte kan äta sig mätta, säger Christel Gustafsson, chef för Jordbruksverkets klimat­enhet och representant i samverkans­gruppen för minskat matavfall.

Mycket av den mat som åker i soporna i dag skulle kunna ätas om den hanterades rätt från början och om konsumenternas inställning till hur varorna ska se ut ändrades, menar chefen för ­klimatenheten.

Matskribenten Anna Billing konstaterar att alla vill ha den ”perfekta” varan.
– Är det en prick på äpplet så ­sorteras det bort. Och om 25 000 kunder i veckan ratar sådana ­äpplen så kan ni ana hur stor svinnet blir, säger hon.
Anna är gift med ­Stefan Billing som äger Ica Kvantum Malmborgs Tuna i student­området Sparta i östra Lund. Hon blev bestört när hon såg hur mycket mat som slängdes.

Läs vidare på Aftonbladet om paret Billing, de beslöt att alla avdelningar ska involveras i att kontrollera sina varor. Det som skulle ha kastats idag eller i morgon, men fortfarande är fullt ätbart, det kokar dom lunch utav och säljer till lunchkunder. Ett projekt som tycks mycket uppskattat utav kunderna.

Lite kuriosa

Var femte kasse med mat slängs – trots att det inte är något fel på maten.

Kanske är det dags att lära oss lukta och smaka på maten innan vi slänger den. De svenska hushållen kasserar varje år 905 000 ton mat, vilket är 60 procent av det totala svinnet. (Livsmedelsindustrier står för 540 000 ton, grossister och ­ butiker för 110 000 ton och restauranger och storkök för 299 000 ton).

En överslagsräkning som Sveriges Radios ”Studio ett” låtit göra visar att varje hushåll kastar fullt ätbar mat för omkring 500 kronor i månaden.

Koldioxidutsläppen som görs för att producera denna mat i onödan motsvarar klimatpåverkan från 790 miljoner liter bensin. Detta bidrar förstås till övergödning, försurning och utsläpp.

Kolla även in Livsmedelsverket.se för fler råd.


Från Lantmännens kampanj

Lämna en kommentar

Hur miljardärer ödelägger demokratin

Journalisten Linda McQuaig om hennes bok ”The Trouble with Billionaires,” och hur de superrika i samhället undergräver demokratin.

.

Lämna en kommentar

Den monetära trosläran – dagens förlamande religion

https://mammamaries.files.wordpress.com/2011/05/mammon-euro-dollar1.jpg?w=300

.

Idag står det monetära systemet som en av de mest oemotsagda trosläror som existerar. I en värld där 1 % av befolkningen äger 40 % av jordens rikedomar. I en värld där 34 000 barn dör varje dag av fattigdom och sjukdomar som kunde ha förhindrats, och där 50 % av befolkningen lever på mindre än 2 dollar per dag är en sak säker: något är väldigt fel.

Och oavsett om vi är medvetna om eller inte det, är livsnerven i alla våra institutioner – och därmed hela samhället – pengar. Därför är kunskapen om det finansiella systemet viktig, för att kunna förstå varför våra liv ser ut som de gör. Tyvärr betraktas ofta ekonomi som något invecklat och tråkigt. Alla tekniska termer, ekonomisk jargong och krångliga matematiska termer avskräcker människor att försöka förstå det.

Men sanningen är att den komplexitet som förknippas med det ekonomiska systemet bara är skenbar, konstruerad för att skymma ett av det mest socialt förlamande system som människan någonsin ställts inför.

”Inga är mer hopplöst förslavade än de som felaktigt tror sig vara fria”.

(Wolfgang von Goethe)

För ett antal år sedan publicerade den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, ett dokument med namnet ”Modern Money Mechanics”. Det dokumentet redogör för hur det institutionaliserade skapandet av pengar hanteras av Federal Reserve och dess globala nätverk av banker. På första sidan klarlägger dokumentet sin målsättning.


”Syftet med den här skriften är att beskriva den process som genererar nya pengar, genom ett system som baseras på överbelåning av kapital inom bankväsendet.”


Sedan beskrivs överbelåningsprocessen med diverse banktermer. En översättning, till ‘vardagsspråk’ skulle låta ungefär såhär:

USA:s regering kommer till slutsatsen att den behöver lite pengar. Så regeringen ringer upp Federal Reserve och begär, låt oss säga 10 miljarder dollar. Federal svara: ’Visst vi köper 10 miljarder i obligationer åt er’.

Så regeringen tar lite papper, målar några motiv med officiellt utseende på dem och kallar de för ”statsobligationer”. Sedan skriver den dit ett värde med summan 10 miljarder dollar, och skickar över dem till Federal Reserve. I gengäld tar även Federal fram en bunt vederhäftiga papper. Den här gången kallar de dem för ”Federal Reserve Notes”, och anger även de ett värde på 10 miljarder dollar.

Sedan tar Federal dessa ”Notes” och byter ut dem emot ”Obligationerna”. När detta har gjorts tar regeringen de 10 miljarder dollarna i Federal Reservesedlar och sätter in dem p ett bankkonto. I och med insättningen så blir sedlarna officiellt lagligt betalningsmedel, som utökar den amerikanska tillgången av betalningsmedel med 10 miljarder dollar. Och voila – där har vi det! 10 miljarder i nya pengar har skapats.”

Självklart är detta exempel generaliserat. I verkligheten sker ovanstående transaktion elektroniskt – utan papper inblandade. Faktum är att endast 3 % av amerikanska betalningsmedel består av fysiska sedlar och mynt. De övriga 97 % finns i huvudsak i datorer.

Statsobligationer är, per definition, styrmedel skapade av skuld. Och när Federal köper dessa obligationer, med pengar som skapats ur tomma intet, så lovar regeringen att betala tillbaka dessa pengar till Federal Reserv. Med andra ord skapades pengarna av skuld.

Ska tilläggas att den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) inte är en institution som tillhör landet eller regeringen, utan är helt privatägd. Idag är Ben Shalom Bernanke ordförande för denna inflytelserika bank, han efterträdde den välkände Alan Greenspan.

Det är alltså privata personer som styr den amerikanska regeringen/ekonomin i landet. Eftersom det är dessa privata personer som regeringen ställer sig i skuld till – och skulden har uppstått ur pengar som Federal aldrig i verkligheten har haft, utan som de skapat ur tomma intet.

Betänk samtidigt att USA räknas som den största ekonomiska makten i världen, men i verkligheten är alltså den makten begränsad till ett fåtal privata – icke demokratiskt valda – personer. Så när man lägger denna stormakt under lupp, så ser man att den inte har någon som helst reell validitet, då alla pengar – all deras ekonomi – bara står på luft. Det är därför man nu pratar om att den kommande ”finansbubblan” kommer att vara den mest gigantiska någonsin och världen, som är beroende utav USA, och särskilt dollarn, kommer att ta årtionden att återhämta sig ifrån. Många säger att Finanskrisen 2008-2009 var ingenting i jämförelse med det som komma skall.

Varför då ta upp USA:s finansiella system? Jo, för att det är ledstjärnan för hela resten utav världen, och alla länder är beroende utav USA idag både ekonomiskt och politiskt. Alla tvingas böja sig (göra sedjoud) åt det landet: så snart de delar ut sina budord måste alla länder (som inte vill bli avskurna på något sätt) följa deras kommandon. Och inte många vågar avstå, inte heller Sverige.



Lämna en kommentar

Libyens olja: ett verktyg för USA att styra Europa

https://mammamaries.files.wordpress.com/2011/05/olja.jpg?w=300

Washingtons främsta agenda i det libyska kriget är att få kontroll över Europas energiförsörjning i ett försök att använda det som maktmedel över sina viktigaste europeiska partners, säger en Mellanöstern expert.

”Amerikanernas kontroll över Mellanösterns olja är viktig [för dem], inte för att amerikanerna har så stort beroende utav Mellanösterns olja, utan därför att européerna är beroende av Mellanösterns olja”, säger Chris Bambery berättade Press TV.

”Om amerikanerna kan styra Mellanösterns oljeleveranser till Europa, ger det dem inflytande över dess europeiska partners ”, argumenterade han.

Bambery beskriver Mellanöstern olja som den amerikanska militärens ”ryggrad” i närvaron i regionen och denna strategi går tillbaka till andra världskriget då Storbritannien och USA var i sitt egen kalla krig och Storbritannien förlorade kontrollen över den saudiarabiska oljan.”

”USA:s inflytande över Europas oljetillförsel, tillsammans med USA:s militära närvaro i Libyen ger amerikanerna ett betydande inflytande över hela Europa”, påpekade han.

Libyen har en av världens största oljetillgångar.

Den 27 april, beräknar USA: s Libyenambassadör Gene Cretz, att antalet libyska dödsfall sedan revolutionen i det Nordafrikanska landet började kan vara så hög som 30 000 personer.

Många civila har också, enligt uppgifter, dödats sedan västra koalitionen utlöste en stor luft kampanj mot den libyska regimens styrkor den 19 mars under ett FN-mandat att ”skydda den libyska befolkningen.”

Den västliga militära alliansen har dock vägrat att be om ursäkt för det dödliga bombardemanget.

1 kommentar