Arkiv för kategorin dikt

En längesensaga

.

Idag har jag gått igenom alla gamla kartonger vi har i källarutrymmet, för jag har letat efter några viktiga dokument. Jag fann tyvärr inte dessa dokument, däremot fann jag en del annan bråte. Men bland bråten fanns en hel massa guldkorn. Bland annat hittade jag en dikt som jag skrev 1982. Jag var alltså mitt i den eländiga tonårstiden och jag delar här med mig av denna dikt, där jag lämnar läsaren helt till egna eventuella tolkningar:

http://hemimammasskrivelser.files.wordpress.com/2011/06/14ecd189ab5bcef4.jpg?w=590

Berätta för mig
en längesensaga,
så mycket jag glömt
så lite jag minns,
nu tomt
och ängsligt
inom mig.
 
Berätta för mig
om glädjen och sången,
de ljusa dagarna
och nätternas ro,
nu tomt och ängsligt
omkring mig.
 
Berätta för mig
om dagen imorgon,
att jag må slippa
fler sorgfyllda år.
Berätta för mig
om värmen
som väntar,
där ensam och frusen
jag sökande går.
 
1982-01-31
 
https://mammamaries.files.wordpress.com/2011/09/dscn2535.jpg?w=225

7 kommentarer

Projekt 1700%

Kambodja-amerikanske konstnären Anida Yeou Ali påminner oss alla hur otroligt fånigt och galet det är att anta att någon, vem som helst, ”ser muslimsk” ut….

Centralt i videon är en icke-ursäktande dikt, ett svar till de orättvisor mot den muslimska befolkningsgruppen, som återspeglar både det absurda och farorna med rasistiskt rädsla.

”1700%” avser den procentuella ökningen av hatbrott som begås mot människor som uppfattas som muslim eller arab efter 9 / 11.

Videon är en aspekt av ett större pågående projekt med titeln ”1700% Project” , där man vill använda konst som en form av strategiska insatser för att presentera verk som utmanar monolitiska muslimska stereotyper.

Lämna en kommentar

Stackars förtryckta kvinnor

Jag var inne på bloggen Flippinthecoin och hittade denna fantastiska dikt skriven utav Sama Wareh:

.

tripoli-2

.

POW (Poor Opressed Women)

Hello oppressed,
With that scarf around your head,
That you surely must dread,
Aren’t you hot?

Can’t you see it’s sunny,
Aren’t your ears cold,
They try to be funny,
But some seriously suggest,
That I am oppressed,
Because I can’t flaunt what I got,
And they look at the way that I’m dressed,
All covered up,
From head to toe,
How am I to attract the men,
Without a little show?
So I tell them,
I’m oppressed,
Because men can’t see past the fabric?

They are stuck with a conversation
And a brain to pick,
I flaunt,
Yes I do,
My personality is what I flaunt,
I swear, it’s true,
I aint no object
In men’s desire,
Nor am I a curve size,
Because I have attire,
And they tell me,
Well, you were forced,

Obviously,
Your dad had a belt,
And so you agreed,
No, it was my choice,
I did agree,
In fact,
After I did cover up,
Men stopped checking out my behind,
And started looking at who I am on the inside,
And after I did,
Respect came my way,
Heads didn’t turn lolling as I passed men’s way,
But I guess some like that attention,

And women,
This isn’t a stab at you,
I’m just expressing my point of view,
After dealing with stereotypes of what people tell me I am,
I can even see it in their eyes,
Like my attire should be banned,
And especially older women,
Look at me with pity,
Poor child, I wish I could help her and show her the way,
Cause according to Fox tv, they’ve gone astray,
Poor abused women, dressed in black,
Can’t those mean men cut them a little slack?

But to their surprise,
I choose to wear it,
To me its freedom,
Freedom from fashion implications,
Telling you how to talk, dress and look,
Advertising the new trend,
To get you on the hook,
Of being what the fashion industry can make money off of,
I wear what I want and dress to impress,
Myself and God,
And nobody else,
I wear pants and I wear skirts,
I wear socks and long shirts,

And if my name callers aren’t happen with that,
Then come and liberate me,
Which in now a day’s terms,
Means kill me.


Lämna en kommentar

Halalslakt usch!

.

Halal, usch! fy!
Snuskiga knivar som skär.
Blodet sprutar, en fruktansvär misär.
Vi! som tänker på djuren anser Halal, inte önskvärd!

Kosher, usch! fy!
Ritualer av samma snusk.
Båda ligger bakom svenska lagen, som fusk.
Vi! som tänker på djuren anser Kosher, inte önskvärd!

Svenska slakthus går för fulla muggar!
Har du en ko så kan du få eu-bidrag!
I Turkiet och Balkan vill man ha kött till middag!
Men Ni! som tänker på djuren, slaktar man inte halal, där?

För ytterligare läsning: TRYCK HÄR!

Lämna en kommentar

Att vara stark

https://i2.wp.com/www.veronica.se/images/dikt.gif

1 kommentar

Mitt barn…

————————————————————————————————-

Jag önskar dig

Jag önskar dig inte guld, mitt barn
ej heller pengar och makt.

Jag önskar dig modet att vara dig själv
och stå för det du har sagt.

Jag önskar dig inte en stenfri väg,
men kraften att vägen gå.

Jag önskar dig kärlek i rikligt mått
och vänner att lita på.

Av: okänd

————————————————————————————————-

Lämna en kommentar

Barfotabarn Nils Ferlin

____________________________________________________________________________________________________________

Nils Ferlin är en av mina favoritpoeter. Hans dikter verkar alltid så enkla, och man får uppfattningen att orden legat på hans fingertoppar och de bara flödat ur honom. Men så var det tydligen inte. Han hade stora besvär o mycket ångest inför varje ord han plitade ner. Men så blev det alltid utomordentliga dikter tillslut.

—————————————–
BARFOTABARN av Nils Ferlin

Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlar’ns trapp
och gråter så övergivet.

Vad var det för ord – var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu – förrn vi föser dig bort
du barfotabarn i livet.

———————————
SÅ LER BARA DEN

Det var ett sånt vackert väder,
då såg jag en blick som log.
Och jag vet inte hur men den skar mej
så hela min glädje dog.

Den var yster och ung så det lyste.
Dock visste jag skälvande klart
att så ler bara den som ska lämna
den blommande jorden snart.

————————————————–
GRUBBEL

Det är så erbarmligt lite
en människa kan förstå.
Man skulle ej grubbla och tänka
men tänker och grubblar ändå.
Och dagarna fogas till veckor,
veckorna fogas till år.
Man skulle ej snärjas av grubbel
så hastigt som livet går.

————————————————-

SOM NU

Jag också ville väl andra
och ljusare stigar att gå –
andra stigar att vandra
förrn mörknaden faller på.

Jag också – skulle man tycka,
kunde väl finna en bro
som leder – om inte till lycka
så bara till vardagsro.

Jag också kunde väl hitta
ett ärende – likasom du.
Det blir lite tradigt att sitta
och stirra tillbaks – Som nu.

____________________________________________________________________

1 kommentar