Arkiv för kategorin Att känna Gud

Att känna Gud – 8

Det religiösa sinnet enligt psykologin

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Studier har gjorts av jämförande religioner, inom religionens historia, understödda av sociologi, arkeologi, paleontologi, antropologi, psykologi osv. Dessa gjuter den religiösa instinkten och känslan i en ny form där den separeras i olika beståndsdelar så att dess element kan analyseras.

Freud var en pionjär i utforskandet av människors medvetenhet, undermedvetenhet, och andra delar av mental och känslomässig utveckling.

Adler och Jung följde i hans spår. De trängde in på djupet av människors mentala och känslomässiga natur. De undersökte en helt ny värld. I den fann de förmågor, typer av perception, insikt, kognition, motivation, ockult fantasi, val och beslutsfattande.

Dessa verkade alla vara primära och medfödda. Dessa förmågor, dvs något som inte utvecklats genom förnuftet, placerade de det religiösa sinnet. De öppnade upp detta sinne som ett område för ytterligare vetenskaplig undersökning, sökandes efter nyckeln till dess gåta.

Dessa nya vetenskapliga framsteg har övertygat vetenskapsmännen för varje fakultet att denna religiösa känsla är av mänsklighetens innersta natur: dvs medfödd, ursprungllig och grundläggande. Utan den skulle människan inte vara mänsklig. Den är inte utbytbar med något annat element. Den är kärnan av den naturliga övertygelsen och den intellektuella insikten.

Dess källa ligger djupt inrotad i själen. Den gör en person medveten om sig själv och infromerar honom om hans egen existens. Bland andra medfödda sinen i samma kategori är följande:

1) Sanning. Detta har väglett människan att studera otaliga problem, till vetenskapen . Att avslöja de dolda hemligheterna i denna värld.

2) Godhet. Källan för dygder, plikter, gudomliga uppenbarelser, rättvisa och välgörenhet, Denna medfödda instinkt engagerar människan att åtrå en ren läggning och avskyr orenhet.

3) Skönhet. Denna känsla inspirerar smak, uppskattning, konst och utsmyckning.

4) Det religiösa sinnet. Instinkten för det upplysta, det heliga, något att dyrkas: delar på samma llikställdhet och oberoende som de övriga tre.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 7

Avgudadyrkan

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Dyrkan av solen, månen och stjärnorna eller andra föreställningar; fastän uråldriga, primitiva och outvecklade former av människans uppåtgående ambitioner, är även de bevis på deras egna snedvridna sätt för hjärtats behov av en gudom, dvs något som dyrkas.

Dessa tidiga stadier var som vetenskapens tidiga skede, då den handlade om magiska hypoteser: oprövade och obehandlade resultat av fantasi; men ändå steg på stigen upp till den Ende, Som är kärnan av existens, källan för allt existerande.

De var illusioner, tillåtna av Gud, för att dra hjärtat mot de svalkande strömmarna av den uppfriskande nåden hos den Enda, den totalt Annorlunda. Trots att de var falska och ytliga, vädjade de till människans inre där en inneboende rastlöshet uppehåller sig som enbart kan finna ro i ren monoteism.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 6

Finns någon egentlig efterfrågan på Gud?

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Medvetandet om risken att vara ensam i världen är det som tänder det inre ljuset inom en människa och väcker medvetenheten, vilket i sin tur leder till tron på Herren.

Det inre ljuset utstrålar en känsla av styrka och makt i det ensliga rummet inne i människans hjärta.

Även materialister; likgiltiga under sina dagar av ära, framgång och dominans; blinda för Guds gränslösa makt, då de konfronteras med svårigheter, nederlag och katastrofer: återvänder de genast till den gudom de hade förnekat medan de uppehöll sig i ondskans hölje och förirrade sig från den rätta vägen. I sina problem, söker de med hjärta och själ ursprunget för allt, källan till alla makt.

Därför resulterar ateism och polyteism, i alla dess former, från ren avgudadyrkan och ren animism till materialistisk progressivitet, och från åsidosättandet av fitrah.

Profeternas kall åtföljs av denna inre rastlöshet vilken är fitrahs längtan efter Gud. De första människorna som lyssnade till profeternas kall, var folk med upplysta hjärtan och levande fitrah. I motsats till profeterna fanns personer uppblåsta av sin egenkärlek, som genom sin skrytsamma kunskap och omskrutna intelligens, förlitade sig på sin egen förmögenhet eller ställning.

Som en vetenskapsman en gång sade: ”Inom etiken existerar också lagen om utbud och efterfrågan” Om efterfrågan på religion inte var en integrerad del av människans innersta väsen, skulle det utbud som erbjöds genom profeterna inte varit eftersökt.

Vi lägger märke till att profeternas erbjudan inte förblir oönskad av kunderna. I själva verket har den för vana att locka otaliga anhängare. Detta är bevis på att viljan till tro är väsentligt för mänskligheten. Dessutom infogades det i profeternas läror dyrkan av den Ende. Deras värld återvände inte till dem tomhänt.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 5

Fitrah

Den medfödda känslan

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Personer som håller fast vid den karaktär utifrån vilken de skapades, är ärliga mot sig själva och är opåverkade av lokala sedvänjor eller borgerligt skick och bruk, och behåller sin medfödda kunskap obefläckad av populära slagord eller trendigt mode.

De är kapabla att höra den inre rösten tydligare och kan således urskilja rätt från fel vid olika situationer, och sanningen från lögnen gällande trossatser. Därför är ateismen, som får mänsklighetens samma natur att spåra ur, mindre påtaglig hos dessa harmoniska människor.

Om du säger till en sådan person:” Universum är bara en simpel anhopning, ett oavsiktligt sammanträffande”;

–  och till och med ger stöd för påståendet genom bländande vältalighet, med till synes logiska argument, och genom filosofi; kommer inget av detta att rubba denna person. Den inre rösten med dess instinktiva medfödda och limbiska förvissningar inbjuder dem att avvisa alla sådana yttranden.

Den ”demon” som styrde Sokrates var namnet på det som han kallade den medfödda känslan varje människa föds med, vilket Islam namnger som Fitrah. Men den så kallade ”vetenskapen” spinner ett nät av sådana mänskliga begrepp som lurar dess slavar till tvivel och skepsis.

De som skryter med denna typ av mänsklig lärdom, målar upp en bild av universum i de färger deras egna synsätt beträffar, gällande ”vetenskap”, ”kunskap”, ”hantverk” och ”skicklighet”. Därefter anser de sitt porträtt vara verkligheten själv. De är oförmögna att skilja förnuftets lins från önsketänkande fantasier.

Bertrand Russels påstående att rädslan är en grogrund för religionen, förnekar att fitrah skyndar till människans hjälp under stunder av fara. Men Bertrand Russel placerar naturligtvis vagnen framför hästen:

Det är inte fruktan som frambringar religion, det är religionen som kommer till undsättning för rädslan. När en person är under press på grund av problem och svårigheter; när alla materiella faktorer sviker; när alla möjligheter i livet är förbrukade; när havet av problem är så överväldigande att döden står på glänt: leder fitrahs inre röst den lidande personen till en ickemateriell tillflykt.

16 kommentarer

Att känna Gud – 4

Orsakssamband och spontant skapande

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Principen av orsakssamband tillåter inga undantag. Alla vetenskaper – geologi, fysik, kemi, ekonomi osv – observerar fenomen för att fastställa deras orsaker, avgörande faktorer, växelverkan och samverkan. Likaså formulerar matematiken, den mest exakta av vetenskaper, olika teorier, lägger fram bevis och drar slutsatser . En vetenskapsman som godtyckligt ersätter ett plus med ett minus i en ekvation, eller inför ett avvikande tal, bekräftar sin egen inkompetens och okunskap.

Faktum är att alla mänskliga framsteg skett på grund av den forskning som avslöjar orsakerna bakom de observerade effekterna och genom tillämpningen av dessa fysiska lagar har de kommit till användning för människan.

Om vi skulle finna belägg för ett spontant skapande inom naturen, skulle vi ha rätt att anta möjligheten för ett liknande fenomen inom andra områden. Men lagen lyder, som den experimentella vetenskapen bevisar, att: ”Ingen materia eller energi kan någonsin förintas; ingen ny materia eller energi kan någonsin skapas”.

Vi inser att en självstyrande inverkan, som strider mot naturens lagar, i verkligheten inte kan vara möjligt för någon form av naturligt material eller element. Alla våra experiment, uppfattningar och slutsatser stärker slutsatsen att det inte kan existera någon effekt utan en orsak.

Det är därför uppenbart att den som tycker annorlunda trampar på de vetenskapliga lagarna, grundläggande principerna, förnuftets slutsatser och Skaparens påbud.

Den mänskliga förmågan av medfödd visshet gällande vissa grundprinciper är likvärdig med djurens instinkter. Genom att bortse från begränsningarna av dess ursprung, är instinkten kapabel att penetrera sinnets barriärer och undersöka det obetydliga och det oändliga, det okända och det osynliga.

Accepterandet av grundsatser måste styras av förnuftet, och genom att förkasta alla former av materiella betraktelser eller motiv, håller det fast vid den absoluta och verkliga sanningen. Denna medfödda insikt är inte ett privilegium för någon ras eller kultur. Den känner inga gränser. Det erkänner varken öst eller väst.

Det finns sådana limbiska lagar inom varje människa som är medfödda och således inte utnyttjats av system, trossatser, utbildningar eller sociala miljöer. Ett exempel på detta är en moders kärlek till sitt barn.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 3

Orsak och verkan

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Människan är född med ett antal självklara antaganden. De är instinktiva. Inga utomstående instruktioner gav upphov till dem, fastän de senare kanske har stärkt dem. Detta gäller både utbildade och outbildade personer.

Till exempel, grundsatsen att, ”helheten är större än en del”, kräver inte någon särskild föreskrift för att kunna klargöra detta. Kunskap, vetenskap och filosofi är de sekundära resultaten från tillämpningen av detta och andra liknande grundsatser.

Tron på Gud är ett av människans medfödda sinnen. Detta blir tydligt om en person tömmer huvudet på alla de religiösa eller anti-religiösa fördomarna och sedan öppnar sina ögon för att skåda världsalltet av skapelsen.

Hon kommer genast finna sig innesluten inom sfären av liv och rörelse. Hon har startat, med eller mot sin vilja, från en punkt hon inte valt, och rör sig mot en destination hon inte valt, vare sig hon vill det eller inte.

Utan eget samtycke eller förståelse, är hon en del av en allmän ordning och ett följe av existenser. Iakttagelser utifrån denna mångfald leder henne till att dra slutsatsen om ett samband mellan dess ordning och sig själv. Hon känner att det bortom anblicken av denna värld råder en osynlig makt som styr ordningen för allt existerande i enlighet med ett noggrant och bestämt system.

Hon själv, en oändligt liten partikel i denna omätliga rymd av mångfald, har kunskap, makt och vilja. Därför drar hon slutsatsen att en kunskap, en makt och en vilja – om än i en helt annan dimension och fullständigt osynlig – formar, bevarar och slutligen röjer undan varje levande varelse utan något tillstånd eller avtal.

Att detta är ett medfött och grundläggande sinnestillstånd bekräftas av människans iakttagelser att det inte finns någonting som skapats utan en skapare, eller någonting som utförts utan en verkställare. Till och med det nyfödda barnet, just uttaget ur livmodern, som aldrig hört ett ljud eller sett en rörelse, vänder sig instinktivt mot källan till ett ljud eller rörelse.

Likaså antar ett praktiskt leverne och experimentell vetenskap en orsak för varje observerad effekt.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 2

Är rädsla motivet till religion?

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Religion är ingen sjukdom. Ingen sundare person kan hittas än den som söker efter verkligheten; både inom världen och inom sig själv. Sjukdomar får en människa att glömma alla andra verkligheter utom sin egen smärta och lidande.

Tro och övertygelse är ett vidsträckt område. Utforskande av det måste sträcka sig vitt och brett. På samma sätt som studerandet av egenskaperna inom människans natur, kan ingen enskild avhandling täcka hela området för deras orsaker och effekter.

Kärlek” är till exempel mer än tillgivenhet för någon annan, det kan vara ”attraktion av skönhet”, ”osjälviskhet” eller till och med en kombination av alla tre. Vilken avhandling kan tränga in på djupet av verkligheten om vad kärlek är i dess helhet? Hur mycket mindre kan den då inte förklara universums existens och verkligheten av dess helhet?

Den medicinska vetenskapen och dess konst utvecklades från vidskepelse och magi till att bli ett användbart yrke. Kemi utvecklades från alkemi och nyckfullhet till modern vetenskap. Oundvikligen, börjar forskning med felaktiga antaganden, och genom försök och misslyckanden söker och finner man sanningen.

Religioner är felaktig” hävdar många. Sant, men det är inte ett tillräckligt argument för att motbevisa Guds existens. Felen är blott mänsklighetens stapplande steg i sitt sökande efter sanningen.

Bertran Russel säger att religion är förankrad i människors rädsla för det okända, för döden, undergång och av mysterier. Han ger ingen motivering till stöd för sin uppfattning och inte heller kan han svara på frågan: ”Om rädsla var det enda motivet som föranledde människan att vända sig till Skaparen, bevisar detta att ingen Skapere existerar?”.

Även om det var genom sökandet av tillflykt från rädsla som man upptäckte Gud, ogiltigförklarar det då Hans verklighet? Skulle verkligheten bakom någon annan sanning ogiltigförklaras bara för att människan upptäcker denna under ett tillstånd av rädsla? Om det var rädslan för blixtnedslag som drev människan att upptäcka hemligheter bakom elektriciteten, skulle elektriciteten vara mindre verklig för det?

Det är sant att tron på en allvetande, allsmäktig Övervakare är mycket tydlig vid händelse av problem. Det är ett motiv. Huruvida människans första impuls till att söka en sådan tillflykt har sitt ursprung från rädsla är dock en helt annan sak. Dessa två frågor måste hanteras helt separat.

Lämna en kommentar