Arkiv för kategorin Att känna Gud

Att känna Gud – 15

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Att acceptera existensen av det osedda

Den Ende Guden, som Profeterna och helgonen har gett oss kännedom om, är absolut, oförnimbar, evig, överlägsen och allestädes närvarande, men ändå inte på någon specifik plats. Han är inte bara oförnimbar för ögonen utan för ALLA sinnesorgan.

Det mänskliga intellektet finner naturligtvis tanken på ett Väsen bortom all förnuft, materia, materiella uttryck, vetenskapliga tester eller vanliga observationer, som något svårt att överväga. Människor tenderar att lätt förkasta vad de anser vara svårt att föreställa sig.

Ateister och humanister frågar: ”Om Gud finns, varför visar Han inte sig själv?”

Vetenskaperna, då de inte kan komma fram till en sanning eller uttrycka ett faktum i formler och korrekta mått som passar deras egen sfär, kan inte förneka dess existens eller bevisa dess icke-existens, åtminstone till dess att ett test blivit utformat för att påvisa dess omöjlighet och ogörlighet; måste de tills vidare placera det i  sina ”väntar på lösning” – fack.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 14

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Om en experimentell vetenskapsman yttrar allehanda förnekelser om Gud, baserat på sin forskning, har han passerat gränsen för de regler som hans egen vetenskap framställer. Han visar sig vara okunnig i ämnet och utanför ramen av sitt eget yrke.

Vetenskapen har inte ens någon baskunskap om Gud. Därför är det ologiskt för en person som har gjort en djupdykning i havet av experimentella vetenskaper att börja förneka Gud.

George Lister skriver i sin bok En Introduktion till Filosofiska Principer:

”Att föreställa sig något som varken rymmer tid eller rum och är skyddat mot förändring eller skiftning är omöjligt”.

Ett sådant uttalande återspeglar uppenbarligen en mentalitet med tyngdpunkt på naturen och det materiella. En sådan tanke är bunden att betrakta någonting utanför dess verksamhetsområde som omöjligt. Det en ärlig naturvetare i bästa fall kan säga är:

”Det metafysiska ligger utanför mitt verksamhetsområde. Således förblir jag tyst angående detta. Jag kan varken bekräfta eller dementera det”.

En person som som begränsar sig till världen av existens som möjliggör konkreta experiment kan inte förneka att det kan finnas verkligheter utanför hans arbetsområde.

Om han förnekar detta, måste han erkänna att det endast är ett uttryck från honom själv, inte ett resultat av forskning, testning och bevisning genom vetenskapliga experiment.

För de som tror på Gud, är den typ av gud en naturvetare önskar – det vill säga en som etablerar sin existens och identitet i termer av naturliga orsaker och effekter – ingen Gud alls.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 13

…. forts om Vetenskapliga termer

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Om religionens regler och principer låg inom ramen för mänsklig forskning, bevisföring och tycke, skulle det inte finnas något behov utav apostlar eller profeter. Vi kunde ha uppfört det själva, precis som en forskare och en producent tillsammans konstruerar en maskin.

Människan har hittills inte kunnat hävda att han har forskat inom och bemästrat alla hemligheter på denna jord, eller påstå sig veta allt som finns att veta. Människan utvecklas fortfarande. Han måste ofta rätta till sina fel. Och han har fortfarande mycket okunskap som behöver omvandlas till kunskap.

Låt oss nu undersöka den vetenskapliga domänens gränser, och vilka problem vetenskaperna har rätt att uttrycka sina åsikter om. Har omfattningen av deras verksamhet, och sfären av deras undersökningar, blivit fixerad inom bestämda gränser?

Det ämne som de experimentella vetenskaperna måste studera är den materiella världen – dvs. enbart materiella fenomen. De vetenskapliga verktygen, och de åtgärder som används för att uppnå dess mål, består av observationer, hypoteser, kontrollerade experiment och bevisföring.

De sysselsätter sig med världen och dess ting, från det största till det minsta. Därav bedöms de vara objektiva och opersonliga. Om deras upptäckter stämmer överens med den yttre världen, accepteras de. Om inte, avvisas de. Tester visar hur en upptäckt överensstämmer med världen runt omkring den.

Vilken vetenskaplig undersökning har rätt att tränga igenom sfären av tro och övertygelse? I vilket läge får de experimentella vetenskaperna kontakt med Gud?

Faktum är att de experimentella vetenskaperna inte har någonting att göra med en människas tro eller brist på tro. Eftersom naturvetenskapernas sfär innefattar naturfenomen, kan de inte uttala sig om Gud, vare sig negativt eller positivt.

De 5 sinnena kan inte uppfatta Honom, Han innefattas inte av tid-rum förhållandet. Hans väsen är allvetande och självförsörjande. Han har inget behov av något utanför Sig själv.

Läs varenda bok om experimentella vetenskapen: du kommer inte finna något experiment som kan testa Gud eller något av Hans attribut. Gud är inte ett naturfenomen, inga experiment kan sammanställas för att testa en hypotes om Honom.

13 kommentarer

Att känna Gud – 12

…….Forts vetenskapliga termer

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Såvida en människa inte besitter en fast och stabil tro förblir denne främmande för de metoder som används av de som känner Gud. Hans tvivel ökar. Han betraktar som acceptabelt enbart sådant i livet som sammanfaller med vetenskapligt tänkande och resonemang.

Han bortser från allt vetenskap inte kan bevisa – eller ens försöker att bevisa – för honom. Grunden för religiöst tänkande lämnas därmed obrukad och utan tillsyn. Han anser att de problem som inte kan undersökas utan inblandning från någon forma av religion, inte är värdig någon uppmärksamhet, utan de måste bedömas efter deras yttre sken, och bevisas genom experiment.

Genom att ha vant sig vid det vetenskapliga språket, med dess formler och ekvationer, anser han religiösa frågor som lättviktiga och triviala.

Misstaget är stort. Vetenskapen börjar kanske med att uttrycka sina synpunkter genom svårfattliga och komplicerade formler. Men så fort de tolkas till det vardagliga, blir de också simpla och triviala.

Medicinsk vetenskap kanske använder sig av en pedantisk noggrannhet vid granskningen av ett invecklat fall, och använder många svårförståeliga termer. Men när det kommer till att tala om för den sjuka personen vad som är fel och bör göras, måste detta förklaras mycket enkelt.

Läkaren förklarar inte för patienten de fundamentala formlerna. Han bara framför det som är absolut nödvändigt för själva behandlingen:  ”Vila några dagar, använd detta läkemedel, undvik X i din kost”...mm.

Vidare kan de flesta använda telefon/radio/tv/data idag. De har blivit delar av vardagen. Reglerna för att få ut det bästa av dem förklaras för användaren på ett enkelt, vanligt och vardagligt språk. Alla svårfattliga termer och tekniska detaljer utelämnas.

Det är därför orättvist och ologiskt för vetenskapen att betrakta religiösa påståenden som enkla och utanför området bara för att de inte uttrycks genom svårfattliga eller vetenskapliga termer. Det är i själva verket härligheten med religionen, dvs att dess principer och reglar kan uttryckas i enkla och vardagliga ord som förstås av vanligt folk.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 11

Vetenskapliga termer

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Vi vet att det finns ett samband mellan intagandet av ett visst läkemedel och en ändring i metabolismen eller hälsan. Fråga en läkare om hur läkemedlet fungerar och han kommer att ge dig ett svar anpassat till din grad av kunskap, snarare än i otydliga tekniska termer.

Att säga att ”Gud är lösningen” på ett särskilt medicinskt problem är inte ett vetenskapligt svar, utan ett svar från en okunnig. Medicinska problem kräver medicinska svar.

Varje vetenskap måste använda sina egna tekniska termer på sitt eget universella språk. Gudomlighet har sitt eget universella språk och sin egen terminologi. Specialister begränsar sig till en vetenskap.

Oberoendet av sådana specifika vetenskapliga undersökningar från en mer allomfattande studie av tanken på Gud, har av många lett till ett undermedvetet tvivel angående det Gudomliga eftersom de inte inser att deras arbete medvetet begränsat sig till en liten del av verkligheten, och enbart till detta.

Dessutom leder alla experimentella vetenskaper till fysiska resultat, som kan sättas i verket genom det vardagliga livet. Dessa förefaller verkliga och direkta för de människor som använder sig utav dem. Dessa människor är därför tveksamma och skeptiska till större idéer vars betydelse för det vardagliga inte alltid är direkt uppenbara.

Varje vetenskap har inrättat en ogenomtränglig mur runt sitt eget territorium. Dess effektivitet inom dessa ramar ökar naturligtvis vårt förtroende och vår tillit för dess verksamhet.

Vår världsåskådning tenderar att ta färg utifrån intellektets ställning som vetenskapen gjutit in i vårt medvetande och undermedvetna, för dess egen vinnings skull, och således minskat påverkan från andra influenser.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 10

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg Gud och bevisföringen inom experimentell vetenskap

Den moderna människan tenderar att söka sin tillflykt i bevisföringen av experimentella vetenskaper utan att stanna upp och överväga dess ramar och gränser.

Denna inställning är en av de mest vilseledande och mest destruktiva när Gud tas i beaktande. Ju mer det mänskliga intellektet arbetar inom ett visst ämne och ju starkare det växer sig i behärskning av detta ämne, desto mer tenderar det till att försumma andra ämnen och släppa dem från dess sfär.

Således tenderar människor att betrakta teologiska frågor som sekundära, och utanför ramen av vetenskaplig forskning. Tendensen att titta på varje typ av fenomen ur samma vinkel skiftar dock.

Eftersom specialister inom experimentella vetenskaper dedicerar hela deras tankeförmåga inom sina egna specifika områden, förblir alla andra intressen fortfarande främmande för dem. Det är denna brist på förtrogenhet med och avstånd från det immateriella som hindrar dem från att begripa något bortom den fysiska världen där de kan utföra sina tester och experiment, ständigt med materiella faktorer.

Deras verktyg är materialens mått och vikter. Så därför accepterar de endast de former av mänsklig kunskap som tillåter kvantifiering – dvs sådant man kan bestämma (ange) mängden av.

Vetenskaperna, som ägnas åt att beskriva och förklara faktiska händelser, undersöker relationer inom den förnimbara världen från det oändligt stora till det oändligt lilla. Men förhållandet mellan Gud och denna värld är utanför deras räckvidd och område.

Fysiska mått kan inte anmodas frambringa information om det metafysiska. Gud kan inte placeras på ett mikroskopiskt objektivglas och således observeras i ett laboratorium! Skaparen av det materiella universumet, av rum-tid förhållandet, överstiger materia, rum och tid. Han kan inte begränsas till materiella mått.

Lämna en kommentar

Att känna Gud – 9

Förnuftet söker Gud

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg Principen om Gud besvarar människans behov av olika slag. En del av dessa behov härrör från förnuftet: andra inte.

Förnuftet söker Gud genom vägen av metodik och eftertanke.

Instinkten (det religiösa sinnet) söker Gud genom vägen av kärlek. Det söker en relation med Honom.

Beviset för Guds existens, så som det erbjuds av de filosofiska systemen av Descartes och St.Thomas Aquinas, vädjar till människans förnuft. Modern vetenskap och filosofi kommer endast att godta som bevis det som kan testas genom experiment.

Mystiker, så som Pascal, svarar på det religiösa sinnet längsmed kanalerna av de inneboende impulserna och det inre vittnet. Pascal skriver:

”När det handlar om Guds existens, har människans hjärta bevis som dennes hjärna inte har något vett att förstå”

(Rise of Wisdom in Europe, vol 2, s 18)

Will Durant: ”Religion är en naturlig angelägenhet, född direkt ur våra instinktiva behov och känslor”

Dr Alexis Carrel skrev: ”Det mystiska sinnet är det som återuppväcker en fundamental instinkt djupt inom oss. Precis som människan behöver vatten, behöver denne även Gud”

Under 20-talet bekräftade Dr Rudolf Otto att förnuftets grunddrag är parallella med grunddragen av fitrah. Då båda, sa han, är parter som ömsesidigt bistår varandra. Alla Guds attribut (som Allmakt, Helighet, Suveränitet) måste förstås som separata enheter.

Således är ”Helighet” ett fristående koncept. Det är inte resultatet av någon annan idé. Det går inte att bedömas på samma sätt som något av människans koncept, huruvida det är ett förnuftets koncept, eller av instinkt.

Vi lever i vad vi kallar för ”Rymdåldern”. Vi har lagt till den fjärde dimensionen av världsrymden till tre världsliga dimensioner av längd, bredd och djup. Således förenar även denna tidsålder de 3 grundläggande begreppen ”Sanning, Godhet och Skönhet” med; ”Helighet”, den fjärde dimensionen av människans själ.

Lämna en kommentar