Sjuk

influensa

Ramadan månad, och jag har varit väldigt sjuk dessa dagar.  I måndags satt jag på jobbet och plötsligt, liksom från ingenstans, högg en feber mig likt ett yxslag rakt i huvudet. Jag tänkte att jag inbillade mig, men hela hjärnan blev inom kort inkapslad i nån slags vadd, och jag blev yr och varm och kall om vart annat. Jag packade ihop och åkte hem och gick direkt till sängs! Hur jag fick mig själv att gå direkt till sängs, istället för att ställa mig och laga mat åt familjen, vet jag ännu inte. Det måste vara åldern som gjort mig visare…eller mer egoistisk? Jag vet inte riktigt än, men jag hade inte ens dåligt samvete över att inte ha ‘servat’ med maten, och ingen klagade heller…?! Kan det verkligen vara så att man FÅR vara sjuk…varför har ingen meddelat mig detta?

Jag har inte varit förkyld och febrig på minst 10 år! Jag trodde att det berodde på att jag haft alla, exakt ALLA, bakterier och virus som går att uppbåda på jorden. När barnen var små släpade de hem precis vart enda ett av dom ifrån dagis. Och även om inte de själva alltid blev så sjuka, så ska ni vet att JAG insjuknade – varje gång! Ibland hade jag 3-4 förkylningsbakterier som samtidigt slogs om min kropp, och vissa år tror jag att jag hade alla virussjukdomar i omlopp:  både hongkongsjukan, ryssfebern och jag tror där även var en kinainfluensa på gång också det året…..jag hade alla tre, på en och samma gång. Tydligen fanns det kvar några bakterier som jag ännu inte är immun emot, eller så är det nån nyproducerad dito som jag drabbats utav. För särskilt bra mår jag inte.

Märk väl att jag inte är en man, utan en kvinna, som trots sjukdom och febervärk ändå alltid skött jobb, hem, barn och allt annat utan att någon av familjens medlemmar ens anat att jag varit sjuk: kvarnens hjular har ju snurrat på som vanligt – hur skulle dom veta?!

Män är betydligt klokare än kvinnor, eller åtminstone smartare, det måste jag motvilligt erkänna. Där finns väldigt få män som vid dylika sjukdomstillstånd står upp och låtsas vara fullt frisk för att ”inte besvära” resten av familjen. Och därför slipper de också att göra något under sin sjukdomstid, och vinner därmed en massa vila, och eftersläpande följdsjukdomar som gör dem svaga och mottagliga inför nästa influensavåg.

Hur som helst så beslutade jag mig i alla fall att fasta igår, den första dagen i Ramadan månad. Jag tänkte att jag börjar fasta, och blir det sämre så avbryter jag, det är ju inte värre än så. Det var egentligen mest för att hålla uppe ‘faste-moralen’ hos det enda, för tillfället, hemmavarande barnet som jag fastade. Men det gick riktigt bra, faktiskt! Visserligen tog vi det lugnt hela dagen, jag kände ingen hunger, törst eller mer febrig än dagen innan. Men det var när jag ätit fotor på kvällen som sjukdomen visade sin elaka sida: den återkom med en rungande protest emot att inte ha blivit uppmärksammad under dagens förlopp! HerreGud, så dålig jag blev. Så idag fastar jag inte. Jag tänker dalta och pjoska med influensan så mycket att den försvinner innan kvällen. För jag SKA fasta imorgon… förhoppningsvis.

Jag hoppas att ni alla, tappra medborgare som fastar, slipper undan sjukdom och liknande under dessa välsignade dagar och att er fasta blir så lätt och enkel som den brukar vara under just denna månad, och att ni uppnår en ny andlig vår detta år. 20 timmar utan mat och dryck men med gott mod och utan klagan – ingen kan säga att vi inte är kämpar!

 

 

Annonser
  1. #1 av Amina på 17 juli, 2013 - 14:02

    Habibti, jag har gjort allt denna gång för att ta genvägar till din blogg, och jag har lyckats!:) Hoppas du har blivit bättre, önskar dig en god Ramadan. Här i Meshed mår vi bra, både själsligt och fysiskt:) Själen fylls på med massor av religiös styrka och magen fylls på med massor av god mat:) Kramar från oss alla:)

    • #2 av Marie på 17 juli, 2013 - 14:26

      Salam Amina,
      Naaw, så gulligt av dig att spränga alla hinder för att besöka lilla mig :P. Fastan går riktigt bra här trots den långa dagen, men önskar att jag hade haft äran att få besöka Imam Ridha, även jag, detta år. Jag hoppas du hälsat från mig i alla fall 🙂

      • #3 av Amina på 18 juli, 2013 - 23:45

        Habibti, jag har och kommer att be för dig, men kommer nu också att be för en speciell resa till dig hit. Man måste besöka Imam Reda, det är en härlig upplevelse:) Önskar Er allt gott…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: