De humorlösa

Det är rätt så humoristiskt med tonåringar. Ja, fast ska man vara helt ärlig så är det mest humoristiska med dom – att dom inte har någon humor alls. I alla fall när det roliga kommer ifrån föräldrar. Det vet jag själv. Jag minns min pappa; han gjorde verkligen ALLT för att förstöra livet för mig – ansåg jag. Och det som var så hemskt var att han hela tiden irriterade mig. Vad han egentligen gjorde var att skoja med mig, men jag såg inget roligt i något som han sa eller gjorde, jag bara rullade med ögonen och suckade högt och surt! Åååh jag blir så irriterad på mig själv när jag tänker på vilken idiot man var…! Tänk så mycket roligt man missat under de där suråren, då man var pre-pubertal och tonåring!

När kompisar kom över till mig, då verkade de vara mer intresserad av att samspråka med min far, än att sitta på mitt rum och sucka – på tonåringars vis… det där förstod jag aldrig, för de var ju normalt lika sura mot sina farsor, som jag mot min: men de skrattade heeela tiden när de pratade med gubben! Jag ba’: ”Va?! var det där roligt?!??”, när han sa något som enligt mig var helt snustorrt… En del SA till och med till mig att: ”Gud vilken TUR du har som har så rolig pappa!”….???!

Ja, det är inte lätt minsann i den åldern, man har många rullgardiner framför ögonen som behöver dras upp innan man ser klart – jag tror de är helt uppdragna nånstans vid 30 års ålder. Kanske senare…

Jag har ju ett barn kvar nu, som är i förpuberteten. Hon tycker ännu att hennes pappa kan vara lite småkul, ibland. Men för det mesta inte. Han håller på och retar och skojar med henne från det att han stiger in genom dörren, efter jobbet, tills hon (eller han) går och lägger sig. Han njuter mer när han ser att hon blir irriterad och snartucken, än när hon faktiskt skrattar åt det han säger. Idag var han på extra roligt humör:

Han kom hem från jobbet (som lastbilschaufför), tog av sig kläderna på överkroppen och var påväg in till duschen. Nämnd dotter var precis på väg ut till en kompis, och då ställde hennes käre far sig i vägen för henne med sin något håriga ryggtavla, som ångande av svett efter en hel dags hårt arbete, mot henne och sa med den vänligaste rösten: ”Snälla Meriam, kan du klia min rygg med din framtand….!”

Svaret var givet: ”Åååå majjj GADD, Pappa!! Måste du ALLTID vara sååå irrrriteeeerandeeeee…!!!”  Och så skuffade hon undan honom och stövlade surt ut genom ytterdörren. 

Själv satt jag i vardagsrummet och såg på tv, och lyssnade lite slött på ovanstående, mycket intelligenta, konversation. Initialt  blev även jag likaledes irriterad, för jag har 3 barn till – innan henne – som jag genomlidit dylika konversationer och irritationsmoment med. Så jag klarar mig bra utan dom, jag har återgått till tonårsstadiet igen, då jag oftast finner pappor och deras ”skojande” med barnen rätt så onödiga och tröttsamma.

Men så växte hans vädjan om ryggkliandet i mitt huvud och blev så oerhört komiskt, helt plötsligt: ”Snälla Meriam, kan du klia min rygg med din framtand….!” 

Själva meningen insinuerar ju, för det första, att hon enbart har en enda (kanske gigantisk?!) framtand! Och så föreställer jag mig henne klia honom på ryggen med den och den samlar sedan all svett och hudavlagringar……ja just det: ”say no more!!”, tänker ni. Jag har vikt mig av skratt i omgångar under kvällens lopp, i all hemlighet dock, utav denna enda mening! Skrattattackerna slutar, och sen bubblar de upp igen – bara sådär: så fort jag kommer ihåg konversationen. Jag vill dock inte visa maken att hans provocerande av dotter på något sätt har roat mig, för jag vet konsekvenserna: han kommer att köra med det där i evigheter sen….. Nä, jag har lärt mig genom åren, och saker och ting är roligt bara EN gång.

Men jag vet inte, jag undrar om jag finner lika mycket humor i det hela i morgon, jag har varit oerhört trött och sömnig idag – och hela dagen fantiserat om att gå och lägga mig och sova en halvtimme ”så fort jag kommer hem..”, eller ”jag ska bara göra det här först – SEN ska jag lägga mig en stund..”. Men sånt blir ju bara inte, jag vet inte hur jag ens ids tänka tanken. Så: NU är det i alla fall natten och jag har ingen som helst ursäkt att inte sova. Så det är väl dags att knyta sig. Have a nice weekend :)!

Annonser
  1. #1 av lleilas på 21 oktober, 2012 - 00:20

    HAHAHAHAHAHAHHAHA JAG DÖÖÖÖÖÖR SÅ ROLIGT! Stackars meriam 😛

    • #2 av Marie på 21 oktober, 2012 - 08:44

      Ja, du måste komma hem snart och avlösa henne lite – hon får ta ALLT själv 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: