Jag har börjat vända blad nu, igen.

När jag fyllde år fick jag, bland mycket annat, en massa pocketböcker utav en av mina väninnor. Jag brukar sällan läsa skönlitteratur, om jag väl tar mig tid och läsa en bok så vill jag se till att utnyttja tiden på så sätt att jag lär mig något, samtidigt som jag läser. Skönlitteratur är ju något man liksom bara njuter av, inte lär sig något av… eller hur?! Visst är det väl därför det heter SKÖN-litteratur, och inget annat…

Nåja, jag behöver hur som helst något att läsa i några minuter när jag lagt mig om kvällarna, tu tråkigare bok, desto bättre. Det brukar bli några minuter, oftast. Sedan är jag för trött för att hålla uppe boken så jag brukar släcka och sova rätt så snart. Utan bok kan jag vrida mig i timmar annars. Den första av gåvoböckerna jag började läsa var ”Drottningen vänder blad”. Och det låter ju inget spännande alls, så jag tänkte att den är säkerligen värsta sömnpillret. Men där bedrog jag mig. Det är ingen spänningsroman eller så, utan en fullkomligt trevlig och gemytlig liten historia som handlar om Drottning Elisabeth II av England (nuvarande drottningen alltså), och illustrerar en helt otänkt sida hos henne…. hur kan man komma på att skriva om henne ifrån den vinkeln?! Jag gillar när man får något oväntat presenterat framför sig.

Problemet var, när jag for i väg på en resa för en månad sedan, så hade jag läst halva boken ungefär, och hade sett fram emot att få läsa fortsättningen på tåget och hotellrummet i Stockholm. Men så lyckades jag glömma bok-eländet hemma!! Vad göra?! Jag har kommit in i en bok-period nu, och tidningar och magasin kan inte ersätta en bok då. Dylika perioder växlas då och då med korsordstidnings-perioder och ibland, understundom, diverse tidningsblask-perioder, då jag bara läser tidningar – och då duger varken böcker eller korsord. Just det, jag är nalta konsti, ibland.

Så ett av uppdragen, dag 1, i Stockholm blev alltså att leta en bok till mig. Jag ville ha en trevlig och gemytlig bok. Gärna något att småskratta åt. Jag gillar att få småskratta. Alternativt att gapskratta – vilket som, duger. Jag läste alltså baksidor på diverse böcker och tog upp en, för mig, helt okänd bok:”Hundraåringen – som klev ut genom fönstret och försvann”. Den sades vara en rolig bok. Dessutom en mycket rolig bok, vissa recensenter sa till och med att denna – för mig alltså HELT okända bok – var den roligaste boken han läst, någonsin!! Jag tänkte att om en recensent säger så, så kanske jag åtminstone får småle lite då och då i alla fall.

Det visade sig vara en helt fantastisk bok! Historien går liksom sådär lite trivsamt fram och man tror ju att inte just något särskilt kan hända, med en så försynt liten herre. Så berättas om huvudpersonen och hans liv. Och det är heeelt fantastiskt så kul! Och skriven med precis MIN humor! Vem är detta Jonas Jonasson, som har så rolig humor – precis en humor som jag?! Då var jag ju tvungen att läsa om honom också. Hoppades på fler alster i samma tappning. Men det visade sig att denna bok var hans debutroman. Den gavs visst ut för flera år sedan, och låg tydligen gömd bland bokhyllorna utan att ens bli recenserad. Läsarna själva har hypat den och är såld i över 700 000 ex och är snart översatt till 25 språk. Nu ska den till o med gå och bli film!! HAde jag aldrig hört talas om, förrän jag läst boken. Det är en film jag INTE ser fram emot. För jag tvivlar på att de kan återge de historiska händelserna tillräckligt bra och mycket för att den ska bli riktigt saftig, som boken är.

Problemet med boken var att jag INTE ville somna, utan gjorde allt jag kunde för att orka hålla uppe ögonen…bara liiiite lite längre tid…jag vill bara veta hur det går några rader ned…men oftast orkade jag inte. Därför tog det mig ändå, sedvanliga 3 veckor att läsa ut boken helt och hållet. Så går det när man läser mellan en halv och tre sidor per gång. Ja, någon enstaka natt har jag kanske avverkat hela 20 sidor, men då har jag lagt mig pigg! Bara för att få veta nån gång hur det går.

Idag anlände en bok jag väntat på ett bra tag. Jag deltog i en (mindre?) utmaning hos Gamle Svarten.se, –  och vann!! :)! Vinsten var en bok som heter ”Love in a Headscarf”. Med i bokpaketet låg även 2 DVD-skivor med Tinas matprogram…vad han nu kan mena med det?! Tror den gamle räven att MammaMarie skulle vara sämre kocka än Tina Jättegott?! :P. Well, well, det återstår att se. Jag får väl langa upp en av ungarnas laptoppar på diskbänken och glutta på Tina och laga mat med henne då, som omväxling. 

Jag ser hur som helst fram emot att ha denna bok som huvudkudde och sömnpiller nu några veckor framöver. En får kanske tacka Svarten för sömnen framöver….tack för böckerna i alla fall!

Annonser
  1. #1 av Svarten på 3 augusti, 2012 - 23:22

    Kanske är det så att din yngsta dotter har större nytta av boken. Du har väl däjtat färdigt – förmodar jag 😉

    • #2 av Marie på 3 augusti, 2012 - 23:33

      Jodå, Svarten, men jag är alltid intresserad utav att lära mig något nytt hur som helst. Nu är boken i alla fall MIN, och hon kan få låna den bara om jag läst ut den… och det kan ta månader tills dess, beroende hur bra/dålig den är förstås :)! Och hon behöver verkligen inte ila ut till något dejtande, hon ska nu ta det lugnt och leva livet.

  2. #3 av Svarten på 3 augusti, 2012 - 23:50

    Som alla döttrar – inklusive min – lyssnar hon självklart till sina kloka föräldrar…

    • #4 av Marie på 4 augusti, 2012 - 00:30

      Always, Svarten….always….;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: