15 Juli: Grattis Fatima!

 

För precis 23 år sedan fick jag äran att titulera mig ”mamma” för första gången i livet – och sedan dessa har jag förärats denna titel 3 gånger till!! Tänk vilken ära, vilken rikedom, jag samlat på mig under årens lopp!! Det finns inga ord som beskriver hur mycket jag älskar mina barn, och faktum är att – till min förvåning – så växer min kärlek till dom bara mer och mer ju äldre de parvlarna blir.

Ja, faktiskt har jag märkt att jag är något förvånad. Jag hade nog en bild utav moderskapet, tidigare i alla fall, att man älskar de små liven som allra mest när de behöver det som mest – dvs när de inte har förmågan att klara sig själva utan en ömmande hand som sörjer för alla deras behov. Men tydligen är det inte så… ja inte för mig i alla fall. Det hade nog kanske varit lite skönt ändå, kan jag tänka ibland, om kärleken istället avdunstade allt som åren gick. När min rikedom ännu var unga högg det till i hjärtat när någon av dom for illa, idag gör det istället ont rakt in i själen – och det är betydligt värre att bära….

Men, men… jag antar att det är livets gång, och att det är helt naturligt – eller så är jag väl ett objekt för närmare fallstudie. 

På grund av semesterslöhet och andra viktiga diversiteter, har jag inte ”hunnit” med ett gratulationsinlägg förrän nu, vid sena nattimmen, strax efter att 15 juli slagit över till den 16:e dito. Men jag vill i alla fall gratulera mitt allra första barn Fatima på hennes 23:e avslutade år i livet, numera på det 24:e – och alltså snart 25!…. i princip alltså… Må du, inshaAllah, få all den framgång och lycka i livet som du önskar och så mycket förtjänar.

Vi ses ju snart, hur som helst, då nämnd dotter kommer upp till de mer norra delarna av vårt avlånga land, redan nu på tisdag!

Meningen var att Lilo skulle komma upp, men så fick hon inte ledigt från sitt jobb. Och vi blev sååå besvikna, för alla har längtat efter att hon skulle komma upp, särskilt Yomyom, som jag anar har lite långtråkigt bland oss stofiler. Det känns onödigt att hon inte kunde få ledigt i 2 sketna dagar för att komma upp en vecka…. det var allt hon behövde ta ledigt för detta. Men vad ska man göra?! Kunde jag skulle jag åka ner och giva dem på moppo, dom drumlarna!

Det gick en dag, så meddelade alltså den äldre upplagan av systrarna att hon kommer! Det blev åter glädje i luften :)! Jag tror Yomyom åter fick hopp om en mening med livet :/ .

Annonser
  1. #1 av Fatima på 16 juli, 2012 - 14:29

    Åh, min mamma! ❤ Du är så underbar och fin. 🙂 Tack för gratulationerna! Jag älskar dig! ❤ 🙂 Vi ses snart. 😉

  2. #2 av anonym på 17 juli, 2012 - 22:19

    Salam marie.
    Jag var inne på din sons blogg och såg en bild på en maträtt som du gjort med olika kött och risfyllda grönsaker. Kan du va snäll och lägga upp recept på denna? Jazaki allahu khairan

    • #3 av Marie på 17 juli, 2012 - 23:00

      Salam, Ja det kanske jag skulle kunna göra, men då måste du precisera vad det är för maträtt du menar i så fall…

      • #4 av anonym på 18 juli, 2012 - 07:07

        Jag tror att din son kallade maträtten dolma

      • #5 av Marie på 18 juli, 2012 - 22:29

        Jag ska se om jag kan skriva ned receptet nån gång…. när semestern är slut i så fall :)!

  3. #6 av anonym på 18 juli, 2012 - 23:49

    Ok insha allah. Må allah belöna dig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: