Mobildilemma

.

Svarten inspirerade mig att skriva om mitt mobiltelefon-dilemma. För jag har ett sådant. Jag har en sån chic mobil: nämligen en Samsung C3050 (Se bild nedan)! Den har nästan ALLT jag önskar hos en mobil – den har skjutlucka!

Men nu är det så konstigt med min mobil att den inte längre accepterar fler än ca 30 sms i inkorgen, och bara ca 15 i utkorgen… varför det då…??!? Vad menar den med det då?! Och så har folk som pratar med mig börjat klaga på att de inte hör vad jag säger för att det skrapar, eller nåt sånt. Så jag börjar inse att jag måste investera i en ny…:(

Så jag gick till mobilaffären och bad om en telefon med skjutlucka, som har en herrens massa minneskapacitet och jag vill kunna ha en massa appar och kunna gå in på internet och ha stor skärm….osv. Dessa, mycket blygsamma, krav har jag på min mobil – men viktigast är skjutluckekvaliteten hos den. Jag kan bortse från alla önskemål, om bara skjutluckeapplikationen är i god funktion! 

Han som sålde telefoner undrade nog vilken dinosaurie jag egentligen är, men när han ändå insåg min respektabla ålder så sa han inte vad han tänkte. Och det ska man ju inte heller göra förstås, om man är försäljare. Han upplyste mig pedagogiskt om att det inte finns dylika mobiler, med skjutlucka, i hans affär – samtidigt som han liksom på något nervöst sätt tittade sig omkring – jag insåg senare att han var nog rädd att någon skulle höra honom säga ordet ”skjutlucka”…i HANS affär(!!!). Och att jag nog måste vänja mig vid en annan typ av telefon hur som helst: för om inte mer än 2 år så finns inga andra typer av telefoner att tillgå: om jag förstås inte vill ha en sån där som gamla gubbar, och de halvblinda, måste ha – av ren nödvändighet. För varje sifferknapp är stor ungefär som en sockerbit, med dito storlek på siffrorna.

Och jag bara avskyyyyr dessa touchskärmar!! Avskyyr, som pesten. Jag kan skriva ett sms långt som en hallmatta på tre röda, på min egen fina mobil. Men den där jäkla ”smaaartfån” som jag har på jobbet: den tar det 10 minuter att få ihop ett meddelande på 7 ord! Vad är meningen!? Och fel blir det hela tiden, man måste radera och touchskärmen är så överkänslig så den tar 2-3 bokstäver åt gången. Man skulle tro att det vore praktiskt, då det borde gå så mycket snabbare när man tar bokstäverna tre och tre… men det är ju ack så sällan det blir de bokstäver man vill ha som ploppar fram!

VARFÖR ska man tvingas på denna jäkla teknik? Och heeela tiden kommer ny teknik, nya prylar som ”utvecklas” till det ”bättre”! Ingen makapär, som innebär 2 års utbildning, och 7 års vana innan man riktigt förstår hur den funkar, är bättre! Jag skulle vara absolut övernöjd med en gammal vanlig bakelitlur, som det fanns knappar på och en liten skärm, så man kunde se vad man sms:ar. Då vet man i alla fall att man pratar rätt i luren, samtidigt som hela ens egna öra är helt täckt utav en högtalare – så att man då hör de som pratar på andra sidan. Jag skulle inte skämmas det minsta lilla, jag ska vara pax etta när den mobilen kommer ut.

Men, men… man kommer att tvingas kapitulera även inför detta tillslut, det vet jag. Jag var faktiskt den sista jag känner som skaffade mig mobil. Faktiskt så skaffade jag den mer än 20 år efter min mor och far! Min man har haft mobil sedan 1996. Det var när mina barn kommit en bit in i tonåren, och jag började inse att enda sättet att hålla koll på dom, det var att skaffa sig en mobil, helt enkelt. För de hade ju var sin. Dom var så stolta och glada, och gjorde sig lite lustig över det, för nu hade ju även mamma äntligen blivit modern. Som alla andra morsor. Ja, det kanske var lustigt för dom, ett tag i alla fall. Tills dom insåg att det nog vore bättre att spola tillbaks tiden och återställa den tid då det inte alltid ploppade upp meddelanden där det stod: ”Var är du?” …”Är det kallt ute?”….”När kommer du hem?”….”Lever du?”… 

Ja, jag var egentligen bara intresserad utav den sistnämnda frågan, men man kan ju inte ställa den frågan hur många gånger som helst. Tänk om någon hittar min pojke, slaktad i diket, och sedan hittar polisen hans telefon…!! Om där du funnes 200 sms från mamma där det står ”Lever du?”, så blir det väl häktet direkt. Nej allt jag ville var att de svarade mig. Vad som helst.  Bara de svarade. T.ex: ”ja”, ”visst”, ”sure”, ”precis”, ”exakt”…. bara jag fick ett livstecken. Då kunde jag fortsätta med mina vardagliga bestyr åtminstone en halvtimme till, innan jag började ana ugglor i mossen igen…och måste kolla, bara en gång till, om de lever.

Leila berättade för ett tag sedan att hon var sååå irriterad utav dessa jäkla sms (vilket även de andra var förstås, vilket jag mycket väl kan förstå, men det sket jag ju i), men ibland hände det att jag inte skickade något på flera, flera timmar. Då trodde hon ibland att det var något fel på hennes mobil, och kollade om den funkade. När den då gjorde det, så blev hon orolig, för nu tänkte hon att något hade hänt mig! Haha…!! Den var bra tycker jag. Då fick hon känna lite grann på hur jag har det.

Men den oro man har för sina barn kan ändå inte jämföras, för jag kan inte dra mig till minnes att hon någonsin skickade ett sms till mig där det stod ”Lever du?”

Ett halmstrå: Om någon skulle känna till en mobil, med alla mina önskemål, som är av nyare modell – vänligen meddela mig gärna!

.

Annonser
  1. #1 av Svarten på 17 maj, 2012 - 08:48

    Usch, så oförskämt! Att låta sig inspireras av mig och sedan skriva ett alldeles lysande inlägg som får mina knackiga och tafatta rader att att framstå för vad de är – pinsamt dåliga.

    • #2 av Marie på 17 maj, 2012 - 11:27

      O nej, Svarten, inte alls. Om de var så usla så hade de inte varit inspirerande :), tänk på det du.

  2. #3 av Ala på 19 maj, 2012 - 00:22

    Du är för go Marie!

    Då skulle jag tipsa om Sony Xperia X10 mini, passar din beskrivning och du hittar den för 1000-lappen. http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=563571

    Lycka till!

    • #4 av Marie på 19 maj, 2012 - 09:15

      Tack för tipset, men min son har haft den mobilen i evigheter och jag tog över den efter han köpte en ny. Jag fattade ingenting av hur den fungerade. kunde inte skicka sms, kunde inte ens HITTA sms, inkorgen/utkorgen alltså! Vi får väl se hur det går för mig i framtiden på det tekniska planet, förmodligen bara utför…. ;(

  1. Teknikstress… « MammaMarie
  2. Inte lätt för en käring att hålla sig up-to-date « MammaMarie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: