Att välja bostadsort som invandrare

 

Ångeborna har tagit familjen Danielian till sitt hjärta; mamma Susanna Daniellian, pappa Samuel Arustamjan, och 13-årige Valerik, ”Valle”, 15-årige David och 17-årige Haik som alla bär efternamnet Danielian.

 

…. är det viktigaste beslut du kan ta som immigrant

Det händer ibland att jag träffar ganska nyanlända invandrare. De kan klaga på hur svårt det är att finna en lägenhet här i Malmö och frågar mig hur de ska göra. När jag får en sådan fråga har jag självklart det rätta svaret, men det finns ingen som fattar hur bra mitt råd är: när helst jag får en sådan chans så råder jag dom att flytta uppåt landet, helst till de norrländska länen. Där är folk fortfarande mänskliga. När de ser ett nytt ansikte blir de glada, nyfikna och är måna om att bjuda till. Flytta inte till en större stad i de norrländska länen, nej håll er till de mindre samhällena. Där är fortfarande en gemenskap, man känner till varandra och månar om varandra på ett helt annat sätt än man gör i våra stora städer.

De blir glada och upplyfta om det kommer folk dit och de verkar se det som en möjlighet att samhället kan fortsätta, kanske till och med växa, man ser en framtid i de nya ansiktena. Oavsett varifrån man kommer. Invandrare får sällan jobb särskilt fort hos vanliga svenska företag här i Sverige. De kommer att öppna eget. Lika bra att de öppnar det egna företaget i de små samhällena i inlandet, för där kommer deras företag att uppskattas än mer än i storstäderna. Det blir ett extra plus i kanten för dom i det lilla samhällets ögon. 

På Luciadagen 2011 blev en familj i Ånge, Medelpad län, hämtad av polis och utvisad ur Sverige. De hade varit i Sverige i 10 år och alla barn pratade i princip bara svenska, och familjen har från början inte någon som helst anknytning till Armenien, dit dom blev utvisade. Ungdomarna i Ånge samlade sig och tillslut var hela samhället engagerade i att familjens öde. De bestämde sig för att tillsammans samla ihop pengar till flygbiljetter för hela familjen så de kunde återvända till Ånge, och ortens ICA-handlare erbjöd jobb i sin affär till mamman, så att hon kunde få uppehållstillstånd.

De kom igår, lördag, tillbaks till Ånge och ångeborna hälsade familjen välkomnaTårar rullade ner på mångas kinder – men inte av sorg, utan av glädje. Man anordnade en välkomstceremoni för familjen i samband med Berners Cup som gick av stapeln på orten igår. Kommunalrådet Sten-Ove Danielsson och oppositionsrådet Hans-Erik Beck höll korta tal för att tacka alla som stöttat familjen under tiden de varit i Armenien och det överlämnades även en pengacheck från olika insamlingar som gjorts för Danielians.

Var i Stockholm, Malmö, Göteborg eller några andra storstäder finner en invandrarfamilj ett sådant stöd ifrån medborgarna?! Ändå envisas man med att bosätta sig i våra, känslomässigt, iskalla storstäder, där ingen släpper in någon innanför sin personliga ”radie”, än mindre över tröskeln. Hos en ”normal” person är den personliga radien kanske ca 50 cm, men hos stadsbor ligger den väl kring 3 meter – så här göre sig ingen besväret att fråga om vägen, allra minst om man inte kan uttala adressen rätt….

Därför ger jag även här rådet; flytta in till Sveriges inland, gärna uppåt mot norrlandhållet – då kommer ni att få ett fint och bra liv där barnen kan växa i större trygghet än här i storstäderna, och ni kommer garanterat att få en plats i samhället som är människovärdigt.

Annonser
  1. #1 av Mikael nygren på 4 mars, 2012 - 12:52

    Jag tror inte Danielians är troende muslimer ! Vad tror du ?

    • #2 av Marie på 4 mars, 2012 - 17:31

      Nej, det vet jag inget om, och det är inte det som är viktigt här hur som helst. Jag vet inte ens om dom är muslimer.

  2. #3 av Ida på 5 mars, 2012 - 23:44

    Hej! Den här kommentaren har ingenting med ämnet att göra, utan jag har en fråga som jag hoppas du kan besvara. Jag är 19 år och har varit tillsammans med en muslimsk kille i snart två år. Jag är svensk och min familj är icke-troende, men jag har konverterat. Hans familj litar inte riktigt på mig, och jag vet inte hur jag ska göra för att de ska acceptera mig.. Har du några kloka ord att dela med dig av, därför att jag vill verkligen visa att jag älskar min kille och att vi vill vara med varandra..

    • #4 av Marie på 6 mars, 2012 - 09:09

      Ida,
      Det låter trist att du känner att de inte riktigt litar på dig. Jag undrar: är du elak, ond, har du dåliga intentioner med ditt förhållande? Baktalar du deras son/familj/ eller folk i allmänhet? Är du psykopatiskt lagd? Har du gett dom någon anledning att inte lita på dig? Om svaret är nej på dessa frågor; varför skulle de då inte lita på dig? Om de inte gör det så är det deras egna problem, som de bör reda ut själva. Jag förstår mycket väl att du vill känna dig välkommen i familjen, men min rekommendation är att du ska vara precis dig själv och spela inte någon annan. Var inte översnäll och inställsam bara för att knyta dom närmare dig. De som faller för sånt (om de nu skulle göra det) anser jag inte är att lita på.

      Du är säkert en bra människa, och du måste själv tro på att du är bra som du är. Om man själv känner att man duger och är lika god som någon annan, då syns det och ens säkerhet i det smittar av sig och omgivningen kommer genast att känna att du är precis så bra som du ger uttryck för. Förväxla inte detta med det narcissistiska sättet där en person tror att de är bättre och viktigare än andra, utan var bara övertygad att du duger och är bra som du är.

      Om de älskar sin son, så ska de respektera dig. För om de respekterar dig, och behandlar dig bra så säkerställer de att du tar hand om deras son bra – är inte det i deras intresse? Hur föräldrar behandlar sitt barns make/maka visar hur mycket föräldrarna älskar och respekterar sitt barn. Det är vad jag anser. Så var dig själv och tids nog kommer de, om de är bra människor, att ta dig till sig, lita på dig och anser att du är det bästa som hänt honom.

  3. #5 av Ella på 6 mars, 2012 - 01:01

    Selam Alaykum underbara Marie 🙂

    Nu har jag funnit ännu en fråga som jag hoppas du kan besvara inshallah. Min fråga gäller zakat ( allmosa) hur funkar det egentligen, låt säga:

    Jag har 25 000 sparat på mitt konto, innebär det att jag ska ge 2,5% av dem pengarna som motsvarar 625 kr till fattiga?

    Hur funkar det nästa år igen när man har sparat mer pengar, Ska då 2,5% av det ”nya” man sparat gå till zakat eller tar man 25 000 plus låt
    Säga 10 000= 35 000 2,5% av det 875 kr då?
    Eller räknar man bara 10 000 och 2,5% av den summan?

    När ska man ge zakat helst under vilken period?

    Hoppas du kan hjälpa mig ❤

    Ws Ella

    • #6 av Marie på 7 mars, 2012 - 13:36

      Hej Ella,

      Jag satt igår och skrev ett låååångt inlägg i ämnet för att svara på din fråga. När jag var klar ville jag ha en bild i inlägget och när jag klistrade in bilden så försvann ALLT jag skrivit!!! Jag frös till is, för det gick inte att ångra händelsen…:( … så jag fick helt enkelt börja om från början, och försöka minnas precis allt jag skrivit, för det var inte lite. Du har i alla fall resultatet här:

      https://mammamaries.wordpress.com/2012/03/07/zakat-och-khoms/

  4. #7 av Ida på 6 mars, 2012 - 15:32

    Tack för de kloka orden, ska tänka på dom. Det värmde. Fler människor borde vara som du. 🙂

  5. #8 av Zahraa på 12 mars, 2012 - 20:44

    Ja, kan inget annat än instämma i den rekommendation – kom till Norrland! Det är så sant som det var sagt. Där/här uppe är det en helt annan stämning än den man får uppleva i södra Sverige. Är själv uppväxten i en storstad i norra delen av Svea rike o aldrig under min uppväxt har jag någonsin känt en skillnad mellan mig o mina etniska svenska vänner, klasskamrater o lagspelare. Jag var aldrig en invandrare – jag var bara jag.

    Dessutom får man en bonus på köpet – den underbara naturen med så mycket skidsporter under vintern o långa somamrkvällar där solen inte går ner. Ohh, så underbart.

    • #9 av Marie på 12 mars, 2012 - 21:17

      Åh, vad kul, jag visste inte att du var ifrån norrland :)!!!? Ja, där finns ett liv även på vintern, till skillnad ifrån här i mörka södra delarna. Kul att någon där uppifrån bekräftar det jag själv sett och känt, tack för det 🙂

  6. #10 av Zahraa på 14 mars, 2012 - 21:36

    Jamen, är det inte underbart däruppe? Börjar själv uppskatta det ju äldre jag blir. Oh, tänk en stuga ute på landet…där det största o närmaste samhället är Gafsele. Mysigt.

    Ohh, i real life är det inte många som tippar på att man är norrläning, förrän jag börjar använda orden: ”fara, he o börs”! Speciellt ”fara, då blir det ett och ett annat konstigt ansiktsuttryck hos min samtalspartner. Hur var det att lämna Norrland för södra Sverige? Och om du fick välja nu i efterhand, skulle du velat bo med familjen i Norrland eller södra Sverige?

    • #11 av Marie på 15 mars, 2012 - 08:38

      Jo nog känn ja för att bo som du beskriv alltid, men livet blir som det blir och man hamnar tillslut där man hamnar och man får väl försöka förlika sig med det… :). Jag skulle ju helst bo där uppe med familj och släkt, självklart! Min högsta önskan är att leva i en stuga i skogen, och leva från marken jag bor på i så stor grad jag kan och inte lämna efter mig så jäkla mycket skräp som man gör idag. Tänk att ha ett hus med järnspis och vanlig spis. Så man skulle klara sig väl oavsett om man har ström eller inte…! Att få gå rakt ut i vår rika fauna och umgås med djur och natur på ett normalt sätt. Här i storstan måste man färdas länge för att komma ut i naturlig terräng – och tystnaden. Tystnaden – som jag tror varje norrlänning saknar när man reser från hemtrakterna.

  7. #12 av Zahraa på 18 mars, 2012 - 22:54

    Oh, såå härligt med en bloggvän som delar samma förkärlek till det Norrland! Och du får gärna fortsätta sprida det goda ordet om livet där uppe.

    Med böner,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: