Prisa Gud! för det goda i livet…

Tänk vilken välsignelse att vi ännu, tre dagar kvar till december månad, inte fått se någon snö. Bara tanken på detta får mina ögon att tåras litegrann… av ren lycka! Jag har hela sommaren bävat för denna vinter, vill inte att förra vinterns skräckscenario ska återkomma. Ska det vara full vinter då ska man bo i norrland – ingen annanstans i Sverige.

För där planerar kommunen in snö varje vinter. Det innebär att samhället inte står lamslaget och chockat när snön börjar falla, som man gör här nere i Skånelandet. Om man förbereder livet på de breddgrader vi lever på, då fungerar infrastrukturen oavsett årstid och väderlek. I norrland går plogbilar och traktorer med stora skyfflar i skytteltrafik så snart det snöat litegrann.

Förra året snöade det konstant i Malmö under 3 veckor. Plogbilarna lyste med sin frånvaro i princip hela den tiden. Resultatet var att bilarna själva fick köra fram egna ”gångar” i vägen, och det gick inte alls att parkera någonstans i staden. För där stod bilar infrusna i den fast packade 3 veckorsnön och kunde inte komma loss. Bussarna kom aldrig för de låg i snödrivorna de flesta, då de hade sommardäck allihopa! MashaAllah, inte hade man kunnat tänka sig att man bor i verkar i Sverige, men planerar in sommar året om! Det tog fram till våren innan staden återhämtade sig från detta!

Nåja, nog om detta. Igår gratulerade jag en väninna som kommit hem ifrån sin första Hadjresa. Oj vad jag längtar att få göra om den!! Jag var 29 år när jag gjorde min, och jag skulle verkligen vilja göra om resan igen, äldre och visare. Även om min resa var fantastisk!

Idag är det som ett vakuum här hemma. Döttrarna har ”tjejkväll” hemma hos Fatima, något som Yomyom sett fram emot alldeles förfärligt länge. Så det är bara jag och maken som är alldeles själv hemma och vid frukost kom vi överens om att det var alldeles vansinnig njutbart med denna tystnad. Jag frågade honom om han någonsin märkt att det, normalt, knappt någonsin finns en enda minut som någon inte pratar med mig och vill ha min fullständiga uppmärksamhet? Han tänkte en stund och sa…” ja, faktiskt, det är sant!!”. Så tänk hur mycket jag njuter. Ibland sitter jag uppe halva natten bara för att få vara vaken en stund utan att någon ska pladdra och prata.

Men snart nog rullar allt på igen. Jag ska hämta hela konkarronget ifrån Fatima och besöka Tomtebyn här utanför Malmö. Sedan ska jag hem och tvätta kläder, samtidigt som jag lagar maten, för ikväll kommer deras Ammo m familj och ska äta här. Vi blir väl typ 12 personer, så njutningen är kort.

Det första jag gjorde på morgonen var att laga efterrätten till ikväll. Det blir en Nutella Semifreddo, ännu ett recept jag fått från min oerhört duktiga lillsyrra Erika. Har inte smakat den, men smeten var drömsk, så jag kan tänka mig att den blir god. Men överlever man denna efterrätt utan hjärtinfarkt, så kan man nog anse att man är rätt så frisk ändå. Så det är med spänning jag ska pröva den ikväll :)!

Nutella semifreddo

2 marängbottnar
4 ägg
2 msk strösocker
5 dl vispgrädde
1 burk Nutella (ca 400 g)

Separera gulor från vitor, det är viktigt att skål och visp till vitorna är rena. Vispa vitorna till ett fast skum med 1 msk socker. Vispa gulorna luftiga med 1 msk socker och vispa grädden för sig.

Lägg en marängbotten i formen och krossa den andra. Vänd varsamt ihop äggvisp, grädde, vitorna, den krossade marängen. Ringla ner Nutellan (värm den lite i micron så den blir lite rinnig) så att det blir ränder i smeten. Fyll upp smeten i formen över den hela marängbottnen.

Annonser
  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: