Det kom en fråga…

.

mw.purple.flower.big

Jag fick en fråga från Ella:

”Jag undrar varför profeten Muhammed (s.w.t) gifte sig med Aisha hon va ju 6 år om jag inte förstått fel, känns väldigt konstigt vill gärna förstå. Inshallah att du svaret på denna fråga?”

Först och främst måste jag påpeka att det inte är troligt att Profeten förlovade sig, eller ens gjorde kontrakt med intentionen att gifta sig, med Aisha innan hon fyllde åtminstone 9 år. Orsaken är att det vore en olaglig gärning då man i Islam inte får ingå äktenskapskontrakt med någon som ännu inte är könsmogen, dvs har fått sin menstruation, och att det är obligatoriskt att personen i fråga ber och fastar mm. De som har suttit ned och faktiskt räknat historiskt på just detta ämne har kommit fram till att Aisha omöjligen kunde vara så ung när hon gifte sig som du påstår här, däremot var hon ca 15-16 år gammal. Vilket visserligen även det idag ses som mycket ung.

Det är inte lätt för oss, idag, att förstå hur man förr kunde gifta sig med en flicka när hon var under tonåren, eller i yngre tonåren. Moral är relativt – och inte absolut – det varierar från kultur till kultur och samhälle till samhälle. Det som anses vara moraliskt i USA kanske inte anses vara det på andra platser i världen, såsom i Afrika och Asien. Moral är också relativt till tid, otukt/att träffa någon ansågs för inte alltför länge sedan vara tabu och något skamligt för familjen. Nu är det dock så vanligt och att börja träffa någon kan börja så tidigt som vid 10 års ålder. Ett annat exempel är klädesföreskriften, som var mycket blygsam, historiskt sett, men inte är det idag.

Vi måste titta på den tid och plats vi talar om i detta fall, dvs Arabien under 600-talet. Arabien bestod utav många klaner, som ofta var i fejd med varandra. Var det så att man hade släkt gemensam med en annan klan, så knöts man samman med den klanen och dessa skyddade varandra. Dessutom var risken för fejder betydligt mindre från de klaner man hade släktrelationer med. Bästa sättet att få en slags släktrelation med en annan klan var att gifta in sig i den.

Det är också nödvändigt att analysera den lagliga sexuella åldern genom historien och döma Profetens äktenskap utifrån det. Historiskt så har puberteten ansetts vara den ålder när en flicka anses vara redo att gifta sig, så var det också i bibliska tider.

I slutet av artonhundratalet bedrev man en kampanj som hetteThe Campaign to raise the age of consent” och avsåg att höja åldern där kvinnor/flickor ansågs vuxna/mogna nog att samtycka till sexuella relationer, dvs det var inte straffbart att gifta sig med en flicka som nått den åldern.

I slutet av 1800-talet var “Age of consent” den juridiska ålder då en flicka kunde samtycka till sexuella relationer. Män som deltar i sexuella relationer med flickor som inte hade uppnått den lagenliga åldern kunde åtalas. Amerikanska världsförbättrare blev chockade över att upptäcka att lagarna i de flesta stater hade satt ålder för sexuellt samtycke till 10 eller 12, och i en stat, Delaware, var äktenskapsåldern endast 7 år. Kvinnliga reformatorer och förespråkare för ”social renhet” inledde 1855 en kampanj som gick ut på att lagstifta om en höjning av den tillåtna sexuella åldern till minst sexton, även om deras yttersta mål var att höja åldern till arton. Kampanjen blev så småningom ganska framgångsrik; 1920 hade nästan alla stater höjt åldern till sexton eller arton år.

Abu Bakr ville binda Profeten närmare sig själv, och erbjöd honom att gifta sig med sin dotter. Det var många kvinnor som kom till Profeten och bad honom gifta sig med dom, alla av dessa hade tidigare varit gifta. Profeten själv frågade aldrig efter någon kvinnas hand. T.om vid giftermålet med hans första fru Khadija så var det hon som friade till honom – inte tvärtom.

När Profeten förlovade sig med Aisha var hon 8 år gammal, och de fullbordade äktenskapet när hon var 9, enligt vissa källor, och 15 enligt andra.

Än idag varierar den tillåtna sexuella myndighetsåldern världen över. I Mexiko och Guyana är den ”byxmyndiga” åldern 12 år. I Spanien är den 13 år och i Sverige är den 15 år. Det kan kanske betyda att man i vissa stater i USA (särskilt där ”the age of consent” är 18 år) anser att Europa tillåter pedofili? Men anser vi i Sverige att en som idkar sexuellt umgänge med en 15 åring är pedofil? Tycker man i Spanien att man är pedofil om man har umgänge med en 13-åring? Även om du eller jag skulle ha den åsikten att åldern är alldeles för ung här i Sverige och Spanien, så säger i alla fall lagen att umgänge med någon i 15 resp 13 års ålder är tillåtet.

Allting är inte statiskt här i världen, och vi kan inte döma allting efter våra egna mått. Vi måste mäta saker och ting med de instrument som är lämpliga för den tid och den plats som det man ska döma sker, och ta in alla variabler, innan vi fäller vår dom.

 

  1. #1 av ella på 19 november, 2011 - 20:57

    Tusen tack!
    Jag tänkte i dem banorna men va tveksam, du gav mig ett bra svar med logisk förklaring och jag instämmer helt med dig. MashAllah du är verkligen duktig på att förklara:)

    Har ytterligare två frågor, kan inte sluta fråga då du ger mig väldigt bra svar😀 Min frågor lyder:

    – Anses musik vara haram? vissa säger ja och andra nej, men vad är sanningen egentligen.

    – är det haram att skaka hand med en man? brukar du skaka hand med en man om du måste i jobb sammanhang?

    Ws

    • #2 av Marie på 20 november, 2011 - 00:18

      Ella: Ja musik är haram. Att inte skaka hand med motsatta könet ingår i hidjaben: inte se och inte röra, kan man säga. Då han inte får se, mig som jag är utan hidjab alltså, ska han då ha tillåtelsse att får röra mig? Om jag själv skakar hand med andra män? Ja, det gör jag, tyvärr. Inte med muslimer dock. Jag förväntar mig den respekt som manliga muslimer vet att jag har rätt från dom: tvinga mig inte att gå över gränsen. Folk som inte är muslimer kan jag inte avkräva samma sak, känner jag, för jag kan inte kräva att alla ska känna till allt i min religion. Men under många år så avhöll jag mig från att skaka hand med män, jag har bara tröttnat på att förklara mig hela tiden. Det är egentligen jättedåligt av mig att böja mig för detta, och är besviken på mig själv. Men jag bara ”pallar” inte….🙂

  2. #3 av ella på 20 november, 2011 - 00:41

    Ja jag förstår det verkligen, sen tänker dem nog så konstig hon är skakar inte ens hand så oartig osv osv. Så jag kan verkligen förstå dig på denna punkt, upplever samma sak. Sen det där med musik, har hört mycket olika, vissa säger om musik inte innehåller ”snusk” så är det halal annars haram, man blir en aning vilse. Jag följer Muhammad Hussein Fadl-Allāh, vet du vad han anser om musik och var gränsen går?

    Ws

    • #4 av Marie på 20 november, 2011 - 01:35

      Ella: oavsett vad folk säger så är musik haram. Och det är från alla Meradje. Aven Fadl-Allah. Folk vill gärna rättfärdiga sitt musiklyssnande, jag brukar inte vara bättre än dom… men jag har slutat rättfärdiga det. Klart jag lyssnar på musik, jag älskar att dansa, men jag påstår inte att det jag gör är halal på något sätt. Det är bara så jäääkla svårt att avstå…;) vad ska man göra?!

  3. #5 av savaism på 20 november, 2011 - 00:51

    Väl skrivet Marie! Du förklarar väldigt bra!

    • #6 av Marie på 20 november, 2011 - 01:27

      Tack Savaism !

  4. #7 av Ella på 20 november, 2011 - 02:12

    Måste bara säga att du är för underbar och ärlig. Jag känner samma som du, det är bara för svårt att lämna musiken även om det är fel😦 måste bara fråga en grej, vad fick dig att välja shia islamistället för sunna islam? Vad gjorde dig övertygad att shia är den rätta vägen?

    Ws

  5. #9 av Ella på 20 november, 2011 - 13:24

    Har nu läst allt som är skrivet på dem två länkarna. Jag Måste säga att du verkligen kan en hel del om islam jämför med många andra. Dina argument är förbluffande så sanna så starka. Bara genom att läsa din text så ser man att shia är den Sanna vägen resten verkar ologiskt faktiskt. Tror många blir födda till sunni men förstår inte innebörden och kanske inte heller vill dem förstå den.

    Att profeten saw

  6. #10 av Ella på 20 november, 2011 - 13:32

    Din kommentar inväntar granskning.
    Har nu läst allt som är skrivet på dem två länkarna. Jag Måste säga att du verkligen kan en hel del om islam jämför med många andra. Dina argument är förbluffande så sanna så starka. Bara genom att läsa din text så ser man att shia är den Sanna vägen resten verkar ologiskt faktiskt. Tror många blir födda till sunni men förstår inte innebörden och kanske inte heller vill dem förstå den.

    Att profeten saw inte skulle valt en efterträdare låter inte logiskt alls om man nu ska vara ärlig. Sen att man gör som vissa sunni att dem
    Går till attack helt enkelt inte vill diskutera för jag tror nog att vissa är rädda för att inse sanningen. Måste säga varje ord du skriver är verkligen förnuftig och logisk i alla mån. Efter att ha varit sunni i hela mitt liv dvs född till det så hade jag aldrig ifrågasatt det eller sökt information. Men för 2-3 år sen satte jag mig ner och läste läste läste, sen ställde jag frågan vad är logiskt ? Jag insåg ganska snabbt att shia imam Ali va rätt väg. Så sobhanAllah hittade jag min väg:) du är verkligen en person man inspereras av för du är bra på att förklara ge kloka argument och tom få dem starkaste sunni muslimerna att tänka till.

    MashAllah är det ända jag kan säga!

    • #11 av Marie på 20 november, 2011 - 16:39

      Oj, Ella, det hade jag ingen aning om. Jag känner mig ödmjuk inför dina ord och glad för att jag ibland lyckas få fram informationen så som jag vill – dvs tydligt och logiskt. Jag visste inte att du var född muslim, än mindre att du är sunnimuslim, trodde att du var icke-muslim som var intresserad av islam…:).

  7. #12 av ella på 20 november, 2011 - 17:04

    Född muslim är jag, sunni muslim som för 2-3 år tillbaka valt att bli shia muslim. Va ingen praktiserande muslim innan pga att man oftast är född till det men inte praktiserar. Min familj tror på Gud men dem varken ber, fastar, ger zakat osv. Så jag är den ända i familjen som valt min väg in i islam och framförallt till shia islam😀 När man lever i en familj som inte praktiserar islam så är det ganska jobbigt måste jag säga. Man är inte på samma ”bana” om du förstår vad jag menar. Ta ett exempel, om jag ber så lyssnar dem på musik, vilket gör att jag inte kan fokusera på bönen. Detta är det jobbigaste för mig😦 men inshallah så kommer dem bli bättre med tiden. Ett annat exempel är att jag äter halal kött, dem köper vanlig kött i butik, detta är också jobbigt då man måste separera maten.

    Det jag älskar med dig är ditt sätt att uttrycka dig, tro det eller ej så ger det en positiv effekt på mig. Hur kändes det för dig då du blev praktiserande muslim, va det jobbigt för din familj att anpassa sig?

    Ws

    • #13 av Marie på 20 november, 2011 - 21:43

      MashaAllah så stark du är! Jag kan mycket väl tänka mig att det är svårare att bli praktiserande muslim i en familj där alla är muslimer (infödda muslimer), men som inte praktiserar islam. Det kan bli så att familjen känner att man kritiserar dom för att dom inte uppför sig som man ”ska”. De kan eventuellt uppfatta att du indirekt kritiserar dom för det liv de lever; de spelar musik, medan du ber eller lyssnar på Koranen, de äter vilket kött som helst, men du insisterar på halal kött osv… det är nog inte så lätt kan jag tänka mig; varken för dig eller dom.

      De kan tycka att du överdriver, då de själva har ätit icke-halal kött och inte bett i hela sina liv – ”och titta så bra det gått för oss… inget farligt har ju hänt!” kan de kanske tycka🙂. Det är alltså inte så ”farligt” att inte följa ”reglementet”, liksom.

      När jag blev muslim i en ickemuslimsk familj så visste ju inte de regler runt islam, jag fick ju säga hur jag ville ha det, och dom har försökt tillmötesgå mina krav och önskemål så gott de kunnat. De har inte velat stöta sig med mig kanske? Det var säkert jobbigt för dom många gånger, men de klagade inte alltför mycket – även om jag hade haft stort överseende med det. Men din familj, som är muslimer, kan kanske argumentera mot dig på olika sätt då de själva är muslimer och kanske tycker att de borde veta bättre och du borde lyssna på dom. Eller så kanske de kan få mindervärdeskomplex, och får dåligt samvete för att de inte uppfostrat sina barn i islamisk anda? Jag tror att det kan uppstå många motstridiga känslor hos dom när de ser sin dotter bli praktiserande muslim, det hade de nog varken planerat eller förväntat sig. Men jag tror att de ändå är ganska stolt över att se din resa, oavsett om de säger det öppet eller inte.

      Du har funnit Gud alldeles själv. Du har valt ”väg” själv också (shia), du har själv läst, tänkt och funderat – det är helt fantastiskt! Du är verkligen en självständig och intelligent kvinna och om du fortsätter på den vägen – i allt du företar dig – så kommer du att gå riktigt långt här i livet, och nästa liv, inshaAllah.

  8. #14 av Lisa på 21 november, 2011 - 12:25

    Kommentarerna var precis lika lärorikt att läsa som inlägget. Tack för titten!

    • #15 av Marie på 21 november, 2011 - 14:52

      Vassego Lisa :)!

  9. #16 av Madi på 23 november, 2011 - 01:26

    Hej Marie.
    Jag följer din, och din dotter Fatimas blogg med stort intresse sedan ett par år tillbaka. Jag läser också alltid kommentarerna. När jag läste kommentarerna i detta inlägg, din och Ellas diskussion, kom jag att tänka på en sak. Du har vuxit upp i en icke-muslimsk familj (jag vet dock inte om din familj hade någon annan tro eller var icke-troende) och sedan konverterat till islam. Du och din man uppfostrar givetvis era barn till att vara troende muslimer. Jag undrar hur du tror att du skulle reagera/känna om något av barnen valde en annan tro, t.ex. kristendomen, buddhismen, eller rent utav blev ateist? Det skulle bli lite av samma ”resa” som du gjort, fast omvänt🙂 Hoppas att den här frågan och funderingen inte var för framfusig eller privat.

    • #17 av Marie på 23 november, 2011 - 09:57

      Madi: Tack för att du, som läsare, ger dig till känna🙂. Alltid kul att får veta vilka som läser ens blogg.

      Jag känner till många som koverterat till islam och vars familjer blivit som tokiga; skrikit, bråkat, kastat ut dom och en del har till och med helt brutit kontakten och hela släkten kan ha frusit ut personen.

      Dessa är förstås olyckliga, särskilt som man i islam inte FÅR bryta med, eller behandla illa, sina föräldrar. Jag brukar säga att man ändå måste ha lite överseende med dom, dom anser ju inte att islam är rätta vägen att vandra. Som förälder har man ju många önskningar och förhoppningar för sina barns framtid, och jag kan lova att ingen av dessa förhoppningar var att deras dotter skulle gå och bli muslim!!! Därför måste man ha tålamod och vara hänsynsfull. Särskilt i den tid vi lever i idag, då samhällsklimatet inte är det mest välkomnande för muslimer…

      Om mina barn, Gud förbjude, skulle bli anhängare av annan religion skulle jag naturligtvis bli förkrossad. Jag skulle samtidigt bli förvånad, för då islam uppmuntrar folk att diskutera tro med andra trossamfund och uppmuntrar logiskt tänkande skulle jag genast tänka: ”Va?! Kan inte mitt barn tänka logiskt?!”… ja ungefär så i alla fall. Men å andra sidan så ska man ju också fundera om man själv har brustit i förmedlandet utav vad islam handlar om, för det skulle kännas som ett enormt misslyckande i livet, helt självklart.
      Men inshaAllah så har man någorlunda lyckats med sin ”indoktrinering” eller vad folk brukar kalla det🙂. Men det vet vi nog inte förrän efteråt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: