En septemberhelg

.

 

Ojoj… den här helgen har vi haft full rulle kan jag säga. I lördags firade vi vår kära Gabriela som fyllde 20 år! Vi började med en GoKart tur. Jag har ju kört gokart förut och bestämde mig redan då för att det var både första och sista gången jag ägnade mig åt någon dylik aktivitet. Men det var utomhus. Denna gången var det inomhus och jag tänkte att jag ju också måste ”offra mig” för den goda sakens skull: Gabriela, nämligen :)! Sedan var det, förstås, middag hemma hos oss med hela familjen samlad.

Och det ångrar jag inte. Denna gången var det betydligt roligare, för bilarna kändes säkrare och liksom ”kramade” vägbanan på ett helt annat sätt än de bilar vi körde sist, i Skellefteå. Superkul. Vill göra om det igen!!

Igår, söndag, åkte jag och en kär väninna – tillsammans med några utav våra barn – till det svenska äppelriket Kivik för att ta en titt på den välkända äppeltavlan de gör där varje år utav de allsköns äpplen som växer i området. Den var ju fantastiskt stor och vackert gjord. Själva marknaden runt omkring var väl kanske inte särskilt märkvärdig, men solen stod högt och det var en otroooligt härlig dag. Den mysigaste detta år tror jag.

Vi provsmakade allsköns produkter ifrån traktens musterier, åt stekt strömming med potatismos och lingonsylt, samt äppelkaka med en himmelsk vaniljkräm till, som vi avnjöt på gräsplattan. Yomyom och hennes kompis fick plantera ett äppelträd i en liten kruka som hon nu har i fönstret här hemma, som vi ska stå och glo på tills den växer upp och bär frukt, vi lär nog få vänta ett bra tag….

På hemvägen svängde vi förbi Glimmingehus, som jag tänkt besöka ända sedan jag flyttade till Malmö för 12 år sedan. Man är inte särskilt aktiv utav sig, som ni kanske märker… trist men ack så sant. Allt som inte ryms inom Malmö Stads väggar tänker jag liksom bort. Det känns bara besvärligt att ta sig utanför murarna, liksom. Men det är ju rent idiotiskt för allt i Skåne ligger ju inom högst en timmes avstånd, nästan. Och det är ju så otroligt vackert här.

Jag känner mig ännu extremt lycklig efter helgens bravader, så jag var tvungen att ringa till den chef jag var på arbetsintervju hos förra veckan och förtydliga för honom lite mer om hur förträfflig jag är :)! Hoppas han nappar – alternativt anmäler han mig för harassment( det var nämligen andra gången jag ringt honom i samma ärende sedan jag varit på intervjun)….!? Nåja, vilket som så känns det bra.

Och efter helgens halvt negligerande utav hemmet, så antar jag att det väl är dags att kavla upp ärmarna och ta itu med stöket som – av någon outgrundlig anledning (jag var ju inte ens hemma igår) – staplat upp sig under gårdagen. Endast maken var hemma hela dagen igår, alldeles ensam…. jag tror jag avslöjat vem den värste framdragaren utav onödiga prylar är i detta hem, trots att han ivrigt bedyrar motsatsen… kanske dags för ett litet snack..?

.

Annonser
  1. #1 av Isabelle på 29 september, 2011 - 16:06

    Hej!

    Jag undrar hur du fann vägen till att bli muslim? Vad var det som gjorde att du tog det beslutet? Vore intressant att veta 🙂

    Tack för en bra blogg och ha en bra dag!

    • #2 av Marie på 30 september, 2011 - 08:05

      Hej Isabelle:

      Jag har skrivit några inlägg i ämnet som du kan läsa, det vore för mycket att svara i en kommentar nämligen. Jag länkar här nedan:

      Först så var det så att jag fann många vetenskapliga bevis för att Koranen inte kunde varit skriven utav en analfabet som befann sig i öknen för över 1400 år sedan -:

      https://mammamaries.wordpress.com/category/koranen-och-modern-vetenskap/

      https://mammamaries.wordpress.com/2011/04/24/talet-19/

      https://mammamaries.wordpress.com/2009/03/26/hur-jag-blev-tvungen-att-bli-muslim/

      Men faktiskt så var det när jag hörde historien om Imam Mehdi(a) som allting föll på plats för mig. I efterhand tycker jag att det är konstigt, för jag är en väldigt realistisk person som inte tror på sagor, och för en som inte är muslim kan historien om honom låta precis som en påhittad saga – men den gick rakt in i mitt hjärta och kändes helt logisk. Det gör det fortfarande och jag känner att jag blev muslim med hjälp utav Imam Mehdi(a), därför känner jag alldeles extra stor samhörighet med honom och hoppas, inshaAllah, att jag får leva så länge att jag får vara med när han återkommer.

  2. #3 av Isabelle på 30 september, 2011 - 20:10

    Tack för ett väl utvecklat och informationsrikt svar! Jag är intresserad av religion. Min fästman är shiamuslim från Libanon och för mig är det viktigt att jag har kunskap om dels hans tro, dels hans kultur. Vi har varit ett par sedan fem år tillbaka och jag har varit i Libanon flera gånger. Hans familj och släkt är religiösa muslimer och jag känner en sådan samhörighet med dessa underbara människor.

    Samtidigt är det svårt för mig att prata med andra personer, förutom min fästman och hans familj och släkt om mina tankar kring Islam. Detta på grund av att jag är född och uppväxt som kristen. Det finns en viss okunskap om Islam, som leder till rädsla och förutfattade meningar hos en del människor i min omgivning. Jag vet dock att jag har min familjs fulla stöd om jag till exempel skulle konvertera.

    Jag blir bara så trött på att varje gång jag pratar om Islam med en ”oförstående”, behöver jag försvara denna religion eftersom de klassiska fördomarna om ”den förtryckta kvinnan” och ”farliga extrema islamister” ibland dyker upp.

    Jag tycker att du verkar ha funnit en sådan frid i och med din tro. Den friden hoppas och vill jag känna en dag.

    • #4 av Marie på 1 oktober, 2011 - 10:48

      Varsågod, Isabelle, äran är helt på min sida att få svara på andras frågor och funderingar. Javisst har jag funnit en frid med min tro, det tror jag alla som har en tro på Gud, oavsett religion, känner. Man slipper använda sin energi till att ränna runt och försöka hitta ”meningen med livet”, och kan lägga sin energi på mer energigivande saker i livet.

      Jag känner igen mig i det att det kan vara jobbigt att prata med icke-muslimer om islam. När man har lärt sig mer om islam så blir det betydligt lättare måste jag säga. Då tycker man inte det är så märkvärdigt med folks fördomar. Man måste också förstå deras fördomar, då inga andra bilder utav islam, och muslimer, pumpas ut i media – vilket är det enda stället som de flesta får sin kunskap om islam ifrån – än krig, terror och förtryckta kvinnor. Då måste man också ge dom rätt i deras fördomar, och sedan kan du – om du orkar – informera dom lite om hur det egentligen är :).

      Men när man själv har funnit att man kan en del om islam, då är det också rätt så jobbigt att prata med muslimer om islam! Jo, så är det faktiskt. För de har själva fördomar om sin religion, eller så praktiserar dom sin kultur istället och tror att det tillhör islam. För folk som är uppvuxna i islamiska länder kan det vara svårt att veta skillnad på kultur och religion och därför misstar de ofta det kulturella som tillhörande islam. De accepterar inte att en ”utlänning” och konvertit ska komma och ”lära dom” om islam…. då föredrar jag ickemuslimerna och deras fördomar :)! Men för det mesta så brukar jag inte sitta och ”lära upp” folk, varken muslimer eller icke-muslimer. Då måste de själva i så fall först ha frågat mig ihärdigt innan jag ska ödsla min tid på sånt. För det finns inget jobbigare än att prata med folk om saker som de egentligen skiter fullständigt i. Känn därför inte att du måste missionera och lära folk, om du inte känner att du orkar.

      InshaAllah så kommer även du att finna frid i din själ, det är bara att bestämma dig för hur du vill leva och vilket rättesnöre du vill följa. Då måste du själv också tro på det rättesnöret, och lev! Lycka till!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: