Att känna Gud – 18

https://i2.wp.com/www.turban.se/wp-content/uploads/2010/03/den-allsmaktige-den-naderike-varldarnas-herre-rader-over-domedagen.jpg

Innebär någots abstrakthet att detta inte finns

Uppgiften och triumfen för vetenskapen är att studera effekter av osynliga krafter och utformningen av deras inre lagar av existens och inverkan.

Geologin spårar bildandet av skikt i jordskorpan. Med absolut säkerhet ger de oss information om den ordning de bildats på under miljontals år: och från deras synklinaler och antiklinaler, deras buktningar och utlöpare; berättar de hur världshaven kom till, hur de spreds, hur bergskedjor bildades och hur kontinentalplattorna har flyttat sig till sina nuvarande positioner.

Men ingen nu levande var där för att bevittna någon av dessa händelser som de med en sådan förtröstan informerar oss om. Och vi tror dem, utan att själva ha bevittnat något av det.

Metafysiska begrepp såsom skönhet och kärlek, hat och fiendskap och kunskap har en form av existens som inte kan uppfattas, inte heller kan dess karaktär bestämmas eller dess gränser fastställas. Trots detta erkänner vi dem ändå som verkligheter.

En människa är medvetande om kunskap och vad han har kännedom om och om hans insikter om sanningar som inte kan förnimmas av sinnena. Människan är också medveten om sig själv i sitt eget jag, men ingen annan människa kan observera detta ”jag”. Det är enbart genom att observera deras handlingar som vi kan utläsa en personlig viljekraft som inspirerar dem.

Innebär nödvändigtvis abstraktheten av dessa faktorer – och mystiken bakom deras egenskaper – ett förnekande av deras existens?

Ateister tror att Guds existens måste involvera att Han uppehåller sig kroppsligt i tid och rum. Det tror att om Han inte har några lemmar som de själva, kan Hans existens inte godtas.

Men dessa är begrepp från avgudadyrkare som inrättade tempel med avgudabilder. Eftersom deras intellektuella ögon och deras förnuft är blinda, konstaterar de att om en gud finns, måste denna gudom ha samma typ av existens som de själva – alltid inom synligt räckhåll.

Fortsatt, eftersom de anser att det mest säkra och korrekta i deras uppfattning är sinnena, begränsar de sig till dessa och glömmer att vissa problem inom vetenskapen och filosofin inte kan lösas enbart genom sinnenas uppfattningsförmåga.

Ett sådant koncept kan bara vara missvisande. Sinnesuppfattningar kan inte ensamt omfatta hela skalan av verkligheter och fakta då de klargjorts för oss. Ögat som är vårt sätt att erhålla visshet om en del verkligheter, är helt oförmögna att uppvisa andra verkligheter.

Psykologiböcker har avslöjat en hel del för oss när det häller felaktiga sinesuppfattningar och har gjort oss uppmärksamma på ett varierande antal fel somögat gör. De visar oss, i ett kalejdoskop, rörliga bilder med vackra gester och många förändringar, som inte har någon oberoende verklighet – utan beror på synens inbyggda förvillelse.

På liknande sätt skulle inte filmer ge oss en fortlöpande bild om det inte vore så att ögat inte kan skilja mellan det oändliga antalet av olika bilder, utan ser dem som en kontinuerlig bild i rörelse.

  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: