Handskakandets dilemma

handskakning

Newsmill skriver Mathias Sundin (fp) angående handskakningsdomen som gav fördel till den muslimske mannen som inte ville skaka hand med en potentiell arbetsgivare. Han skriver:

”Domen är en framgång för medeltiden, en framgång för religiös extremism, en framgång för patriarkala beteenden mot kvinnor och det är definitivt ingen framgång för mångkultur.”

Allt ligger förstås i betraktarens öga. Vad jag funnit är att när kvinnor vägrar handskakning med män så anses kvinnan vara den förtryckte. Man skulle kunna tro att samma logik skulle appliceras när män inte vill skaka hand med kvinnor.

Men så är inte fallet: när män vägrar handskakning med kvinna så är det också här, till min förvåning, kvinnan som anses vara förtryckt – inte mannen.

Man vill inte se det faktum att mannen i fråga, som istället för handskakning lägger sin hand på hjärtat och bugar svagt för kvinnan, faktiskt uttrycker en respekt för kvinnan. Denna typiskt österländska hälsning betyder hos mannen ( i deras kultur ) att han säger till henne att ” du är här” och hänvisar till sitt hjärta. Inte i form av kärlek, utan i form utav respekt.

När man sedan betänker att inom Islam är det haram (strängt förbjudet) att böja sig eller buga inför någon annan än Gud, så är mannens subtila bugning inför kvinnan, när han hälsar på henne, ännu mera värd…

Själv skakade jag inte hand med män de första åren jag var muslim, men jag har tyvärr böjt mig inför den mäktiga allmänheten och skakar numera hand. Däremot gör jag det INTE om jag vet att mannen är muslim, för av honom kräver jag den respekt – som jag vet att han känner till – och som Gud kräver att han ger mig, liksom jag måste ge honom. Jag förväntar mig alltså mer av en muslimsk man än utav en icke muslimsk man…

Men i vårt stela land där vi ser vår kultur och våra seder som de högstrådande och perfekta, ser vi inte denna ömhetsbetygelse utan bestämmer oss istället att bedöma händelsen utifrån våra egna, mycket trångsynta, ögon.

En sak arbetsgivaren i alla fall skulle kunna känna sig säker på med denna man i teamet är att han förmodligen är mindre benägen till sexuella trakasserier utav det motsatta könet än andra män. Detta problem som är större i Sverige än man kan tro.

För att män och kvinnor SKA kunna interagera gemensamt i samhället mot ett högre gemensamt mål, så har Islam tagit bort vissa element som skulle kunna sänka moralen hos båda könen. Att låtsas att det inte är ett bekymmer är att leva med skygglappar, vilket, i och för sig, inte är helt främmande för svensk kultur.

Såhär beskriver JämO bekymret:

”Undersökning på undersökning visar att problemet med sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är vanligare än vi tror på våra arbetsplatser. Förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är en viktig arbetsmiljöfråga för alla arbetsgivare. Det är en mänsklig rättighet att inte bli utsatt för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön på arbetsplatsen.”

Då säger säkert någon att ” men att skaka hand betyder väl inte att det ska övergå i sexuella trakasserier”... och nej, det gör det INTE, men det faktum att man markerar på något sätt att beröring män och kvinnor emellan på detta enkla stadium inte är ”godkänt”, så blir det automatiskt svårare för män ( eller kvinnor ), att på ett senare stadium, trakassera kvinnor ( eller män ).

En sak kan jag säga säkert: de kvinnor som vägrar skaka hand med män löper lägre risk att bli föremål för sexuella trakasserier då de redan från början markerat gränsen. Männen markerar, genom att inte hälsa kvinnan med handen, att ”längre än såhär kommer jag inte att komma din privata sfär” och kvinnan som inte hälsar mannen med handen markerar ”längre än såhär vill jag inte att du kommer min privata sfär”.

Är det detta som gör henne förtryckt?

————————————————————————————————-

Andra om handskakandets dilemma:

Bahlool


  1. #1 av Ahlam Hammoud på 14 februari, 2010 - 14:54

    Mashallah bra skriveet!!

  2. #2 av Feras på 14 februari, 2010 - 17:52

    Gillar hur du avrundar hela artikeln med en mening som förklarar det hela dilemmat på ett bra sätt. Nämligen att de som vägrar skaka hand inte kommer att bli sexuellt trakasserade.

    Oavsett vad man tycker om att det bör vara så eller inte så är verkligheten så. Samma argument gäller ju Hijaben.

  3. #3 av Fatiha på 15 februari, 2010 - 07:57

    Mashallah.
    Väldigt bra skrivet.
    Inget velande och konkrett.
    I marocko har jag slutat skaka hand men männen. Det känns faktiskt bättre. Tyvärr kan jag inte sluta här i sverige. Kanske när jag blir mamma ledig inshallah😉 Men i mitt jobb innebär det så himmla mycket att det blir svårt. Har däremot slutat att krama män, vilket var ett vanligt förekommande här.
    Svårt att gå från kram till inget hälsande när jag gjort det tidigare.

    • #4 av MammaMarie på 15 februari, 2010 - 09:06

      Ilona och Fatiha:
      Jag är väldigt överkänslig när det gäller muslimska män som sträcker fram handen och vill hälsa… jag blir väldigt stött och tar det som att dom ser mig som en ”svensk” (swediiiie) istället för muslim och tycker att de inte behöver respektera mig mer än som ”svensk” s.a.s….:(

      Vågar inte folk visa upp sitt körkort? Men man har ju hidjab på den, så vad spelar DET för roll?! Och nej, ingen kommer ihåg en efter att man haft en eller två kunder till, så det tycker jag är lite övermaga på något sätt…

      Feras:
      Inte många som ser kopplingen dock och tyvärr är debatten på en lite ”fel” nivå, man går inte djupare in och talar om varför man i islam inte skakar hand, vilka följdeffekter det har.

  4. #5 av Ilona på 15 februari, 2010 - 08:34

    Jag har skakat hand sen den dagen jag konverterade. Men som dig,så skakar jag inte hand med en muslimsk man. Jag tillhör oxå dom som ”vågar” visa mitt körkort på banken,äffären osv för en man när det behövs. Tror knappast att den mannen kommer ihåg hur jag såg ut 5 minuter senare….;)

  5. #6 av Ilona på 15 februari, 2010 - 18:34

    Jag gjorde om mitt körkort år 2003,då fick man inte ha slöja på sitt kort. Så det har jag inte. Kanske det är andra regler nu,inte vet jag.

    • #7 av MammaMarie på 15 februari, 2010 - 19:01

      Ilona:
      En del har otur och hamnar med såna handläggare som inte vet bättre. Jag gjorde om mitt 1995 och då sa dom också att man inte fick ha slöja, men jag sa att ingen kommer veta vem jag är när jag visar fram mitt kort utan slöja, då man ju inte alls ser ut likadant med slöja. Påpekade att många banker o dyl klagat på att man inte kan urskilja om det verkligen är jag eller inte…
      Dom accepterade då slöjan. När jag sedan förnyade igen 2005 så var där ingen som ifrågasatte något.

      Jag hade JÄMT problem med ID kort och körkort under tiden jag hade dom utan slöja, sedan jag fått körkort med slöja så har INGEN krånglat när jag lämnat fram det – för nu syns det ju att det är JAG… konstigt att du 2003 inte fick ha slöjan på kortet…?!

  6. #8 av Fatiha på 18 februari, 2010 - 16:14

    Jag ska förnya nästa år.
    Konstigt de gånger jag lämnat fram mitt kör kort har de inte sagt något.
    Med tanke på att jag där inte bär hijab och är runt 30kg tyngre. Alltså mycket rundare i ansiktet än vad jag är nu.

    Men då vet jag att jag kan ha slöja på mig på både körkortet och passet när jag gör om dessa.

    • #9 av MammaMarie på 18 februari, 2010 - 18:09

      Oja, Fatiha, stå fast vid din slöja på fotot.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: