Palestina 7 – Båda sidornas armèer

Här fortsätter jag mitt försök att, enkelt o så kortfattat jag kan, beskriva bakgrunden till Israel/Palestina konflikten.

__________________________________________________________________

För att kunna säkra större delen av Palestina och en framgångsrik etnisk rensning behövde judarna nödvändig militär styrka. Planen var dubbelriktad : De måste kunna motstå alla arabiska styrkors eventuella invasionsförsök av den nya staten Israel och samtidig driva bort palestinierna från deras mark.

Judiska styrkan bestod 1948 av ca 80 000 vältränade soldater, en liten flygstyrka oc flotta, stridsvagnar, pansar och artillerienheter.

Palestinska styrkan: otränade paramilitära palestinska grupperingar på högst 7 000 soldater, som i jämförelse med fienden var mycket illa rustad. Senare tillkom dock 3 000 frivilliga från andra arabländer.
( Se : – Rivlin och Oren, The War of Independence vol 1,s.320, 18 mars 1948; s.397—Ibid, 28 jan 1948, s.187)

Judiska armén hade stadiga vapen o ammunitionsleveranser medan palestinska armén i princip inte hade några alls.

Några tusen otränade araber stod alltså mot 10 000 tals vältränade organiserade judiska soldater.

Vid sidan av den judiska armén fanns 2 extrema trupper ( terrorist stämplade) Irgun och Sternligan hette de. Irguns ledare på 40-talet ( under deras värsta terrortid) av Menachem Begin som sedermera blev Israels 6:e president i ordningen. ( Jag skulle kunna redovisa de massakrer dessa 2 terrorgrupper planerat o utfört, men det finns inte plats för det härmen kan tillägga att brittiska myndigheterna hade en belöning på £10 000 till den som gav dom Irguns ledare Begin) Flera av de övergrepp som följde rensningsprojektet begicks av dessa stödgrupper.
De brittiska myndigheterna utlöste en belöning på £10 000 för honom

Viktigaste delen av sionisternas armé – kallad Hagana – var utbildningen av specialkommandoenheten Palmach och underrättelseenheten (senare Mossad)

Dessa grupper bildade tillsammans en tillräcklig stark militär makt att överta Palestina och alla de egendomar och tillgångar landet o folket innehade.
( Se : – IDF arkiv och Ben-Gurions dagbok s 276)

Officiellt deklarerade ledarna i andra arabländer att de skulle sända försvarstrupper till Palestina. Trots det kände sig de ledande sionisterna med Ben-Gurion i täten sig aldrig hotade.

De var alltför välinformerade om att vad som hände på marknivå aldrig matchade den arabiska krigsretoriken. Mendet sionistiska ledarskapet målade upp domedags scenarion om en andra Förintelse, trots att de själva var beväpnade till tänderna ( med tanke på vem fienden var ). På detta falska sätt sökte de o fick stöd ifrån de Europeiska länderna o USA som var villiga att kompensera judarna för andra världskriget.

Ben-Gurion i ett brev 18 febr 1948 till Moshe Sharett, senare Israels utrikesminister:

Om vi i tid får de vapen som vi redan köpt, och kanske till och med får några av den som FN lovat oss, kommer vi inte bara att kunna försvara oss utan också tillfoga syrierna dödliga slag i deras eget land – och ta över Palestina i sin helhet. Jag hyser inga tvivel om det. Vi kan stå emot alla de arabiska styrkorna. Detta är inte en mystisk tro utan en kall och rationell kalkyl baserad på konkret undersökning. ” (Se . – Ben-Gurions brev, Ibid. )

Detta vittnar också om sionisternas respektlöshet – som man ännu idag finner – över andra suveräna stater.

____________________________________________________________________

Annonser
  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: