Till de troende

Ett Korancitat att tänka på för de som vill hålla sig nära Gud och räds Domedagen, övriga lär inte behöva den…Fick bara ett plötsligt behov av att lägga ut versen här:

”TROENDE! Det är inte tillåtet för er att ärva [andras] hustrur mot deras vilja; och ni får inte utsätta [era hustrur] för hård behandling för att [förmå dem att begära skilsmässa och på så sätt kunna] återta något av vad ni har gett dem, såvida de inte bevisligen har gjort sig skyldiga till grovt oanständiga handlingar. Och lev med era hustrur i vänskap och samförstånd; om ni fattar motvilja mot dem är det möjligt att ni vänder er ifrån det som Gud skulle ha gjort [till en källa] till rik välsignelse [för er].”

 (Den Heliga Koranen 4:19)

Zakat och Khoms

Ella frågade mig:

Selam Alaykum underbara Marie

Nu har jag funnit ännu en fråga som jag hoppas du kan besvara inshallah. Min fråga gäller zakat ( allmosa) hur funkar det egentligen….?

—————–xxx————-

Vilken rolig fråga. Att jag aldrig själv kommit på tanken att skriva om det förut!? Tack för frågan och jag ska ta mig friheten att svara lite mer djupgående på frågan:

Zakat

Zakat på 25 % gäller endast näringsidkare som driver näring där man handhar nedan nämnda näring:

a) Malm - dvs: guld, silver och annan malm som man bearbetar och byter emot pengar. Gäller alltså inte om man äger malmfyndigheter eller annan fyndighet under jord.

b) Säd  och vissa frukter - dvs: dadel, russin, vete och råg mm.

c) Djur - dvs: lamm, kamel och kor.

När det gäller zakat finns också något som heter hadd-el-nisab (dvs ett ”tak”). Äger man t.ex lamm så är taket 16 st: man betalar ingen zakat om man äger upp till 16 lamm. Från och med lamm nr 17 t.om. lamm nr 23 betalar man, per år, 1 lamm i zakat (eller kapitalvärdet av 1 lamm). Nästa tak är 24 lamm; från lamm nr 24 t.o.m lamm nr 29 betalar man 7 lamm per år i zakat. Har man över 30 lamm, upp till nästa tak (vet inte vilket det är) betalar man inte i lamm längre, utan man betalar 1 kamel per år istället. Jag går inte in mer i ämnet då det inte känns nödvändigt, men du förstår idén.

Zakat betalas en gång per år.

Sedan finns något som heter ”redd ill-mathalim” [ungefärlig fonografisk översättning, och betyder ungefär "pengar från förtryck], dvs man betalar skuld för synder man gjort med sina pengar; dvs man har köpt lotter eller gamblat och fått in pengar på det sättet, eller mixtrat med vågen när man sålt saker osv… får man en dag för sig att man vill leva ett rättskaffens liv så kan man ”rensa” sina pengar ifrån synd genom att betala en zakat på den summa man anser är haram-pengar.

Som du ser är Zakat lite mer komplicerat än att man betalar 2,5 % på sitt kapital per år,  och gäller kanske inte just dig, du kanske bara är en privatperson då betalar du alltså bara khoms.

Khoms

Khoms är en skatt som man betalar en gång i livet. Det är 20% av de sammanlagda tillgångar du har en specifik dag på året. Khoms betyder exakt ”en femtedel”. Skaffa dig en särskild bok där du bara räknar din khoms och ev zakat varje år, för du behöver komma ihåg dessa siffror, som du ska få se nedan.

Man betalar khoms på kapital så som pengar, guldsmycken och saker som du har köpt eller inte använt under året som gått. Om du har ett klädesplagg som du köpt, men inte använt, brukar man då skynda sig att använda dagarna innan man ska sitta och räkna ihop sina tillgångar. Då behöver du inte ta med det plagget i beräkningen när du räknar.

Du bestämmer dig att, varje år, den 1 juni till exempel ska du sitta och räkna ihop dina tillgångar och räkna ut din khoms(skatt). Jag kommer att ta några räkneexempel nedan, så du ser hur du ska behandla vinster och förluster under årens lopp.

År 1

Du får en månadslön varje månad, hela året. Av denna lön betalar du; mat, kläder, medicin, nöjen, resor, bostadskostnader mm. Kanske lägger du undan en summa varje månad också. När du den 1 juni sätter dig ned och räknar ihop vilka pengar du har kvar den dagen på dina konton och kassakistor. Låt säga (för fantasins skull) att du efter sammanräkningen har kvar 10 000 kr – du betalar då 20% på den summan:

20 % på 10 000 kr = 2 000 kr (detta är din khoms för detta år).

Denna khoms – 2 000 kr – delar du upp i 2 lika delar:

a) 1000 kr är Sehem el-Imam: Du delar i sin tur upp denna summa i 2 lika delar (500 kr + 500 kr). En av delarna (500 kr) betalas till en Merdje i islam. Skicka till dennes kontor eller filial någonstans, antingen genom bank eller med någon som har vägarna förbi; spara kvittot. De andra 500 kronorna får du själv använda och betala till fattiga, eller folk i nöd, som inte är sejid (dvs dom får inte vara familj/släkt till Profeten).

b) 1000 kr är Sehem el-Sade: Denna del av khoms har du rätt att använda och själv sprida till sådana som du vet är i behov; man brukar börja med de allra närmaste; familj och släkt, vänner, grannar eller andra som behöver pengarna mer.

Man har alltså i princip rätt att regera över 75% av den khoms man ska betala i islam. Märk väl att du förstås kan betala hela summan till en Merdje.

Ditt utgående, beskattade, kapital år 1 är alltså: 10 000 kr minus 2 000 kr (skatt) = 8 000 kr. Notera detta i din bok.

År 2

Låt oss säga att ditt sammanräknade kapital år 2 blir 16 000 kr. Då räknar vi såhär:

16 000 kr (årets kapital) minus 8000 kr (förra årets utgående, färdigbeskattade kapital) = 8 000 kr (som nu är den del av ditt kapital som ännu ej är beskattad). Du räknar  nu såhär:

20% av 8 000 kr = 1 600 kr

Denna summa delar du upp, som året innan i a) och b).

Ditt utgående, beskattade, kapital år 2 är nu: 16 000 kr (årets ingående kapital) minus 1 600 kr (årets skatt/khoms) = 14 400 kr, som  nu är dina beskattade pengar.

År 3

Om du orkar hänga med lite till så ska jag visa hur man behandlar förluster.

Vi säger att ditt sammanräknade kapital år 3 blir 14 400 kr. Det vill säga du har exakt samma summa som föregående år. Vad göra nu? Ja, du har ju redan beskattat summan 14 400 kr, så detta år betalar du ingen skatt.

År 4

Låt oss säga att ditt sammanräknade kapital år 4 blir 20 000 kr. Då räknar vi såhär:

20 000 kr minus 14 400 kr (förra årets utgående beskattade kapital) = 5 600 kr (ditt hittills obeskattade kapital).

20% på 5 600 kr = 1 120 kr (årets khoms att betala).

Dela upp summan 1 100 kr på samma sätt som under år 1 och betala.

Ditt sammanräknade, beskattade, kapital hittills i livet är nu: 20 000 kr (ingående kapital år 4) minus 1 100 kr(betald khoms) = 18 900 kr.

År 5

Årets totala kapital är 10 000 kr. Ingen skatt betalas detta år, du står på minus 8 900 kr i år. Men notera summan 10 000 kr i din bok.

År 6

Årets kapital är 15 000 kr. Du räknar såhär:

15 000 kr (årets kapital) minus 10 000 kr (förra årets utgående kapital) = 5 000 kr.

Du har alltså gått tillbaks nu, börjat om från 10 000 kr så att säga.

20% på 5 000 kr = 1 000 kr (din khoms för detta år). Dela den i a) och b) som under År 1 och sprid pengarna.

Ditt utgående, beskattade, kapital att föra över till nästa år är alltså: 15 000 kr minus 1 000 kr (årets khoms/skatt) = 14 000 kr.

Och så går det vidare från år till år.

————-xxx—————

Värt att tillägga här är att det är förbjudet för Merdje att ta emot pengar ifrån staten. De är helt fria från staten. Merdjes arbete är som lärare. De pengar de tar emot ifrån muslimer använder till att betala bidrag till studenter, bygga skolor och deras program för hemlösa och föräldralösa med mycket mera. 

Som du ser så är skatten i islam något som inte tär på människors ekonomi och är alltför betungande för folket. I resten av världen är det tvärtom; den största synd du kan göra idag ( i Sverige i alla fall) är att inte betala sin skatt. Det spelar ingen roll om du belånar dig till tänderna för skattens skull, skatten ska håvas in. 

Syftet med skatten är att folks ”extrapengar” ska ska spridas ut till andra människor som har behov utav det. Så att även andra kan handla sin mat, utan att behöva ta till olagliga vägar. Folket ska sprida sina pengar i sin närhet först och främst, och på så sätt se till att folk lokalt är välmående. Om varje ort såg till sina familjer och grannar på det sättet skulle varje litet samhälle må betydligt bättre. det är i alla fall det Gud vill att man ska göra med sina pengar. Det är det som är syftet med den islamiska skatten.

Syftet med att man även ska betala khoms på oanvända saker, så som oanvända kläder, skor, apparater mm, är förstås för att sätta de ekonomiska hjulen i rullning i landet. Man ska inte samla på sig saker som man inte använder. Om du inte använder dom, ge bort dom till någon som har användning för dom, eller sälj. Vilket som är det bättre än att bara låta saker ligga till ingen nytta. Så skapas det liv i huset och i samhället.

Till vem man betalar sin zakat är jag dock inte helt på det klara med, om det är till Merdje eller till staten (om man lever i en islamisk sådan). Jag tror att folk som bor i diasporan (dvs i ett ickemuslimskt land) betalar även zakat till Merdje. 

Att betala skatt är i islam en ynnest. Om jag har råd att betala skatt, så betyder det att jag har det väl beställt också. Och när man börjar betala skatt, så ses det som en säkerhet för framtiden, för Gud ger folk barrekeh (välsignelser) när det betalar skatt. Det betyder i praktiken att om jag detta år har 5 000 kr att betala, så kommer Gud att höja mina tillgångar så att jag har kanske 10 000 kr att betala nästa år; det betyder att mina tillgångar har växt avsevärt sedan förra året.

Nästan alla jag hört talas om, som börjat betala den islamiska skatten, har högre och högre skatt att betala varje år. Tänk på att man får dra av det förra årets redan beskattade kapital och man skattar bara på det som blir över. Ändå kan folks förmögenhet ha växt så kraftigt att skatten nästa år är dubbel! Om du förstår hur jag menar?

Problemet är väl att folk inte intresserar sig så mycket för att betala islamisk khoms och zakat, särskilt när de lever i ett ickemuslimskt land. Men väldigt många gör, och dom går det bra för. Kolla ska du se.

Jag hoppas att jag inte gjort det alltför rörigt för er läsare att förstå mina uträkningar ovan, om inte så kan ni gärna fråga, så får vi se om jag kan räta ut frågetecknen.

Har andra religioner rätt, enligt Koranen?

.

Fråga: Eftersom Islam uteslöt alla andra religioner, varför anses det i en del Koranverser att alla människor och samhällen i denna värld – vare sig muslimer, judar eller kristna osv., är frälsta människor om de tror på Allah(SWT) och utför goda gärningar. Koranen säger:

”… ja, [alla] som tror på Gud och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv – skall helt visst få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.” [Surah al-Baqarah, 2:62]
Innebär inte detta att alla samhällen i världen, även efter tillkomsten av Islam, enligt ovan nämnda villkor (dvs. tro och handling) erhåller frälsning? Och fortfarande existerar deras religioner av egen kraft och de ogiltigförklaras inte på grund av deras trovärdighet?

Svar: Låt oss först lägga fram texterna av de ovan nämnda verserna för att sedan analysera dem.

(1) ”DE SOM tror [på denna Skrift] och de som bekänner den judiska tron och de kristna och sabierna – ja, [alla] som tror på Gud och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv – skall helt visst få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.” [Surah al-Baqarah, 2:62]

(2) ”De som tror [på denna Skrift] och de som bekänner den judiska tron och sabierna och de kristna – ja, [alla] som tror på Gud och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv – skall förvisso få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.” [Surah al-Ma’idah, 5:69]

Det finns ingen meningsskillnad om man jämför den första versen med den andra.

(3) ”Gud skall på Uppståndelsens dag döma mellan dem som tror [på vad som har uppenbarats med denna Skrift] och dem som bekänner den judiska tron och sabierna och de kristna och parserna och dem som sätter medhjälpare vid Guds sida. Gud är vittne till allt som sker.” [Surah al-Hajj, 22:17]

Det är möjligt att man vid en första anblick tror dessa verser säger att om följarna av ovannämnda religioner tror på Guds enhet och återuppståndelsen och utför goda gärningar, så skulle de vara frälsta och därför drar slutsatsen att andra religioner ännu inte upphävts. Således när Islam presenterades för människorna betydde inte detta att följandet av andra religioner eliminerades, utan var och en från tidigare religioner har slagit in på en väg som leder mot Gud.

Och människan kan nå sin destination på vilket sätt han vill. Och det är inte alls nödvändigt att en specifik religion, såsom t.ex. Islam måste följas. Detta är den debatt, som under flertalet tillfällen framförts av de personer vars studier av den Heliga Koranen är ytliga.

Likväl bör man komma ihåg att grunden för tolkning av en enstaka vers inte baseras på att andra verser bör negligeras eller förbises. Och att sambandet bakom denna vers bör plockas bort från dem. Men för att förstå innebörden av en vers, utöver omständigheterna kring uppenbarelsen, bör versen före och versen efter denna vers och även andra verser i den Heliga Koranen hållas i åtanke.

Om det efter tillkomsten av Islam tilläts att bekänna sig till andra religioner, skulle det inte finnas någon anledning att fortsätta med andra religioners lagar i Islams namn. Det skulle inte heller vara nödvändigt för Islams Profet(S) att vara en ledare för alla världens raser och skriva till ledare och regenter genom att uppmana dem alla mot hans(S) religion, och lägga fram sin religion som en universell religion och den sista gudomliga lagen.

Profetens(S) brev och hans upprepade inbjudanden till Islam under sin levnadstid och muslimernas utkämpade av heliga krig som tärde på de andra religionerna och de återberättelser som har nått oss från Imamerna av Ahlul Bayt(A) angående detta, bär alla vittnesbörd att perioden av profetskap genom tillkomsten av Islam kom till ett slut och att gudomliga lagar andra än Islamiska och profetskap annat än Mohammads(S) inte har något anseende längre.

Låt oss nu se vad som är syftet med dessa verser. I ovan nämnda verser nämns två fakta. En är kortfattad och den andra är detaljerad.

(1) Om judar och kristna verkligen är sanna efterföljare av Tawhid (trosbekännelsen) och Qiyamat (räkenskap) och inte visar upp sig, bör de enligt Tora och Evangeliet tro på Islams Profet(S), eftersom Tora och Evangeliet har förmedlat den goda nyheten om ankomsten av Profeten(S) och beskrivit hans tecken, såsom: ni känner igen honom som ni känner igen era söner. En sak värd att uppmärksamma är att den Heliga Koranen i Surah Ma’idah strax före versen som diskuteras, säger:

”Säg: Ni står inte på [fast] grund, efterföljare av äldre tiders uppenbarelser, så länge ni inte [i allt] följer Tora och Evangeliet liksom det som er Herre [nu] har uppenbarat för er …” [Surah al-Ma’idah, 5:68]

Det finns inget behov av att lägga fram att meningen med att i allt följa de himmelska Böckerna är att agera enligt det som står i dem. Och vad som finns i dessa böcker är profetskapet av Islams Profet(S) och det är ett universellt profetskap, som tas upp i dem. Den Heliga Koranen har pekat mot detta flera gånger. Om de verkligen tror på Gud och dagen för uppståndelse, så är det ett måste för dem att också tro på det universella profetskapet av Profeten(S), som är en del av Guds lära i Gamla och Nya Testamentet. I dessa fall kommer de att bli muslimer och sannerligen erhålla belöningar.

I korthet skiljer sig inte tron på Gud och den dag yttersta dagen mellan de himmelska Böckerna och deras läror. (I vilka profetskapet av den sista Profeten(S) ingår). Således kommer sedan en sådan person som har förtroende för dessa inte längre att vara kristen, utan denne kommer att betraktas som en muslim.

(3) Det framgår genom studerandet av föregående vers till denna vers i Surah al-Baqarah, att den hänvisar till den grupp av människor, som trodde på Gud vid tiden för de tidigare profeterna(A) och som trodde på den yttersta dagen. Under dessa tidsperioder följde de befallningarna för deras respektive religion. I motsats till detta bröt andra mot Tawhid och tog sig för att dyrka den gyllene kalven och blev skamlösa till en sådan grad att de klart och tydligt sade till Moses(A): ”Så länge som vi inte kan se Gud med våra egna ögon kommer vi att inte dyrka Honom.” Som ett resultat av ett sådant opassande beteende kom Israeliterna att drabbas av Guds vrede. Och enligt betydelsen av det som avses i föregående vers, blev deras pannor stämplade med skam och elände och de hade förtjänat Guds vrede, eftersom de inte upphörde att förneka sanningen i Guds budskap och dödade profeterna mot all rätt. [Surah al-Baqarah, 2:61]

Gud har uppenbarat de ovannämnda verserna för att undanröja de felaktiga begreppen och förklara att den grupp av bokens folk, som verkligen trodde på Tawhid och den yttersta dagen och utförde goda gärningar, skiljer sig från andra. De kommer att erhålla frälsning på uppståndelsens dag och ingen sorg och grämelse skall drabba dem.

Under dessa omständigheter kommer denna vers att vara specifikt för den grupp av bokens folk, som levde i det förgångna och dog innan proklamationen av den Heliga Profeten(S) och versen hänvisar inte till tidsperioden för Profeten(S) av Islam.

Syftet med uppenbarelsen av denna vers förklarar också detta på ett komplett sätt så att vissa muslimer, efter profetskapet av den Heliga Profeten(S) och uppenbarelsen av den Heliga Koranen, som undrar vad ödet kommer att bli för deras förfäder, som var anhängare av andra religioner, då Islam är det enda sättet att nå sanning och frälsning? Den ädla versen avslöjades för att lugna dem.

”DE SOM tror [på denna Skrift] och de som bekänner den judiska tron och de kristna och sabierna – ja, [alla] som tror på Gud och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv – skall helt visst få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.” [Surah al-Baqarah, 2:62]

Och på ett formellt sätt meddelades det att alla de människor som under sina respektive tidsåldrar trodde på Gud och den yttersta dagen och fortsatte att utföra goda gärningar, kommer att erhålla frälsning och ingen sorg och grämelse skall tynga dem.

När Hazrat Salman al-Mohammadi(A) mötte den Heliga Profeten(S) inledde han först med att diskutera om klostrens förvaltare och munkarna och många anslöt sig till samlingen och slog sig ned runt den Heliga Profeten(S). Han tilltalade Profeten(S) genom att säga:

”Alla munkarna i vårt kloster väntade på ditt profetskap, men tyvärr måste jag meddela att de gick de bort innan de fick möjligheten att träffa ditt hedrade jag.”

Vid denna tidpunkt sade någon till Hazrat Salman(A) att dessa människor hade elden till arvedel. Detta gick inte hem hos Hazrat Salman(A). Vid denna tidpunkt uppenbarades den vers som är under diskussion och visade att de som verkligen trodde på de sanna religionerna i det förflutna, men som kanske inte fick möjligheten att uppleva den Heliga Profeten(S) även de skulle erhålla frälsning.

Slutsatsen av detta svar är att de människor som innan Islams Profet(S), på sin tid hade en stark tro på den sanna religionen, kommer att erhålla frälsning på räkenskapens dag. I denna situation, har inte denna vers någon relevans för tankar som ”fredsälskande personer” (Varje religions efterföljare är bland de frälsta folken) och denna typ av tolkning visar på brist av kunskap angående innebörden av denna vers och de verser, som är samstämmiga med den.

Utöver detta stämmer den 17: e versen i Surah al-Hajj inte det minsta överens med den förklaring som de tolkat. Dess innebörd är inget annat än att Gud på återuppståndelsens dag kommer att döma mellan olika samhällen i världen. Detta påstående bär inte alls vittnesbörd om att anhängare av alla religioner kommer att erhålla frälsning. Och att alla rör sig mot den sanna vägen.

Skrivet av Ayatollah Makarim Shirazi & Ayatollah Ja’far Subhani  

Mutahharis råd till ungdomar

 

.

Mutahhari var en av de främsta teologerna i Iran. Han tillbringade större delen av sitt liv med att predika, särskilt för ungdomar, då han ansåg att de äldre hade ett stort ansvar gentemot ungdomarna som bär vidare religionen. Det fanns och finns en tro bland många muslimer, liksom icke muslimer, att man inte skall tillåta folk från andra uppfattningar få utrycka sig. De blir då trångsynta och instängda i sina fördomar, samtidigt som de blir svaga i sin tro.

 

”Jag varnar troende ungdomar som tror på islam, att de inte skall tro att vara en bra muslim, och behålla sin identitet, går genom att förhindra andra att visa sina övertygelser. Det enda sättet som hjälper en att behålla den sanna formen av islam är genom att ge andra chansen att kunna få uttrycka sin kritik mot vår tro. För att vi sedan skall kunna svara på kritiken öppet och tydligt”

 

Om man ställer sig frågan varför Mutahhari trodde att vägen till renare islam går genom kritik från oliktänkare, kommer till högvärdig slutsats. Man kan nämligen inte gå runt med en övertygelse och tro att man har rätt och andra fel, utan att man ens hört vad andra har för uppfattning om ens tro. Diskussion och dialog med andra religioner, eller andra islamiska grenar, kommer att visa vilken tro som är den mest bärkraftiga. Eftersom Mutahhari var övertygad om att kritik bara visar den sanna islamens glans, var han ivrig i att delta i teologiska diskussioner bland annat genom seminarier och tidnings artiklar.

 

Frågan är vad som skulle hända om alla andra trossamfund hade en liknande syn på dialog och kritiskt bemötandet, såsom den shiitiska teologin har banat väg för oliktänkande.

 

Det finns idag engagerade människor från olika samfund som under senare decennier börjat intressera sig för dialog(dock inte för att få kritik utan för att hitta gemensamma punkter med andra religioner).

 

När man lever i ett land som Sverige, med en halv miljon muslimer, bör man både som muslim och kristen vara öppen för dialog med motparten. En dialog som är grundad på ömsesidig respekt.

Själv älskar jag allt som är skrivet utav Mutahhari, han skriver om filosofiska, teologiska och rättsvetenskapliga frågor på ett enkelt och lättförståeligt sätt och får en verkligen att tänka i andra banor, så att man inte går kvar på gamla inkörda vägar. Jag rekommenderar högeligen alla hans skrifter.

shiaislam.se

Böneklädseln

.

.

 

BÖNEKLÄDSELN

Vissa villkor har föreskrivits för klädseln vid bönen.

1. Den måste vara Tahir (ren): Bön som man förrättar med Najis(orent på något sätt)-tyg på sig är Batil(ogiltig). Ytterligare information om det lämnas nedan.

2. Den måste vara Mubah, ej Ghasbi(tillhandahållen på otillåtet sätt). Bön som man förrättar med Ghasbi-tyg på sig är Batil. Tyg som köpts med pengar, på vilka Zakat eller Khums (när Wajib) inte erlagts, är Ghasbi; och bön som förrättas med sådant tyg på sig är Batil.

3. Klädseln får ej vara gjord av någon djurdel, vars kött inte är Halal. Således förbjuds elefanthår och dyl under Namaz.

4. Klädseln bör ej vara en del av något dött djur. Kött, hud och fett får tas från ett dött djur om man är säker på att de tagits från ett Zabiha (ett djur som slaktats på föreskrivet sätt). Således är livremmar av läder o dyl förbjudna under bönen, om man inte är säker på att de tagits från ett Zabiha eller köpts från en muslim. I det sistnämnda fallet måste man vara säker på, eller ha anledning att tro, att muslimen köpt dem efter skälig granskning).

5. Man får inte be i kläder innehållande svett som utsöndrats under eller efter det att kläderna blivit Junub.

6. Man får inte be i kläder som innehåller svett från ett djur som äter människans avfall.

7. Endast för män: Kläderna får inte vara gjorda av guld, oavsett om det är rent guld eller en legering därav. Men man får ha guld i fickorna.

8. Män får ej bära kläder av rent siden.

NOT: Guld och rent siden är Haram för män även vid andra tillfällen.

ANDRA REGLER:

1. Om en bedjande inte visste att dennes kropp eller kläder var Najis(oren) och upptäcker detta först efter bönen är dennes bön giltig.

2. Om han visste att kroppen eller kläderna var Najis, dock glömde detta och bad med kläderna på sig, måste han be på nytt, om tiden räcker till, eller be Kadha om tiden inte räcker till.

3. Om kläderna blir Najis under bönen, och han har möjlighet att byta kläderna eller rena dem, utan att störa bönen, skall han göra så. Då blir bönen giltig. Om han inte byter eller renar kläderna, såsom omnämnts ovan, trots att han hade tid därtill, skall han avbryta bönen, sedan byta eller rengöra kläderna och därefter be på nytt. Om han inte har tillräckligt med tid, såsom omnämnts ovan, och han inte har möjlighet att byta kläderna, bör han fortsätta bönen med kläderna på sig. Då blir bönen giltig. Samma princip gäller om någon del av hans kropp blir Najis under bönen. Om han har möjlighet att byta kläderna men inte har något annat att ta på sig får han slutföra bönen med dessa kläder på sig.

4. Följande Najasat förlåtes under bönen:

1. Blodet som rinner ur ett sår eller tumör, under förutsättningen att det är svårt att rena såret eller tumören. Då bör man åtminstone byta omslaget en gång om dagen. Men om blodet når någon annan från såret eller tumören avlägsen kroppsdel förlåtes det ej. Kroppsdelen måste renas.

2. Blod (utom Haidh-, Nafas- eller Istihadha-blod, eller från en död kropp, Kafir, eller ett djur vars kött är inte Halal), som täcker ett område som är mindre än Dirhame Baghalli, på kläderna eller en Namazis kropp.

NOT: ”Dirhame Baghalli” är ett mått som är ungefär lika stort som pekfingrets spets.

3. De persedlar som inte kan användas för att skyla Auratain (en människas intima kroppsdelar) p g a sin litenhet, t ex en liten näsduk, knapp, ring o s v, under förutsättning att de inte tillverkats av Najasat såsom ett lik, hund o s v. Man får inte behålla dessa ting under bönen, även om man inte har dem på sig.

4. Kläder på en kvinna som sköter ett spädbarn, under förutsättningen att:

1. tyget blivit Najis p g a barnets urin;

2. och hon saknar annan klädsel att byta till. I detta fall får hon rena tyget en gång om dagen. Därefter kan hon strunta i hans urin. Denna Najasatprincip kan inte överföras från urin till andra Najasat eller från en kvinna till en man, eller från en kvinna som saknar byteskläder till en kvinna som har annan klädsel att byta till.

NOT: Ovannämnda undantag gäller för Najis-tyg. Det betyder ej att andra regler för kläder, som tillverkats av en död kropp eller av ett djur vars kött inte är Halal, ogiltiggörs.

5. Reglerna för kläder man får bära under bönen gäller även vid Wajib Tawaf.

6. När det inte finns annan klädsel utom Ghasbi, eller av guld, eller av siden, och han måste bära den på grund av kyla eller för att andra personer är närvarande, får han be med den på sig. Men om han är ensam skall han be i ett slutet rum utan kläder.

Samma princip gäller om han inte har andra än Ghasbi-kläder eller om kläderna gjorts av ett dött djur eller av ett Haram-djur. Om det inte finns annan klädsel än en Najis-klädsel, skall han be med denna på sig. Efter bönen är det bäst om han tar av sig böneklädseln och upprepar bönen utan klädseln på sig.

Toalettbesök

Så här under Ramadan månad kan det vara bra att förkovra sig lite i Fiqh av olika karaktär. Här kommer regler som gäller något så till synes trivialt, men ack så nödvändigt, som att gå på toaletten:

.

 

TOALETTBESÖK

Följande bör observeras vid toalettbesök:

1. Den plats, där man tömmer blåsan eller tarmen, måste vara skyddad så att ingen kan få syn på Dina intima kroppsdelar.

2. Det är Haram att tömma blåsan eller tarmen på följande platser:

3. (a) på tomt tillhörande annan person utan dennes medgivande;

   (b) på plats som är Wakf för viss grupp – för en person som inte tillhör denna grupp;

   (c) på en Momins grav och på plats som är helig enligt islam, såsom en moské, Imambada o s v.

4. Det är Haram att vara vänd mot Kibla eller att ha ryggen vänd mot Kibla medan man kissar eller bajsar.

5. När man kissat färdigt måste berörd kroppsdel tvättas två gånger (tre är bättre) med vatten.

6. När man bajsat färdigt måste berörd kroppsdel tvättas med vatten eller, alternativt, med tyg, papper eller lera, under förutsättningen att tyget, papperet eller leran är Tahir och torrt. Det är Wajib att utnyttja tre olika stycken, även om kroppsdelen dessförinnan blir ren. Om kroppsdelen inte blir ren efter utnyttjandet av tre stycken bör ytterligare stycken användas tills kroppsdelen är ren.

7. Om avföringen även innehåller något annat Najasat (t ex blod) eller om avföringen spridit sig onormalt mycket utanför kroppen, eller om något Najasat kommit i kontakt med berörd kroppsdel, kan kroppen endast rengöras med vatten. Papper o s v kan inte göra den Tahir.

8. När man bajsat är det bättre att använda vatten till rengöring, även om papper o s v tillåts.

9. Det är Haram att använda heliga föremål för att tvätta kroppen sedan man bajsat, t ex Khak-e-Shifa eller ett papper på vilket Allahs eller Masomeens namn står.

10. Man får ej använda ben eller spillning för att rena kroppen sedan man bajsat.

Är det tillåtet att tatuera sig?

Fiqh-fråga

Fråga:

Vilken regel (hokm) gäller om tatuering?

Svar:

Det gör inget om man tatuerar, men om det räknas som ornament då måste kvinnorna täcka den från främmande män. (Seyyed Sistani)

Det är tillåtet (djayez) om den inte har gjorts med fåfänga paroller men bättre är att undvika den i alla fall. (Seyyed Fadhlallah)

Versen som befaller kvinnorna att ”inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt” omfattar inte ornament i ansiktet och händerna till handled, men om detta ornament ät starkt, motbjudande och orsakar visst sedelfördärv är det otillåtet (haram). (Ayatollah Makarem Shirazi)

Om man samtidigt har flera obligatoriska ghusl på sig..?

Fiqhfråga:

Fråga:

Om man samtidigt har flera obligatoriska ghusl på sig att utföra räcker det om man gör en enda ghusl för alla tillstånd? T. ex om man har på sig ghusl hayth samtidigt som man måste göra ghusl janabah.
Svar:

Man utför en ghusl med avsikt (niyyah) för alla dem och det räcker om man säger avsikten (niyyah) för bara en av dem. (Seyyed Fadhlallah)

Det räcker om man utför en ghusl med avsikt för alla dem och om man har på sig ghusl janabah bland dem och gör ghusl med endast avsikt för janabah det omfattar de andra trots att man harinte sagt det vid niyyah fastän för försiktighetens skull skall man göra avsikt för alla dem. (Imam khomenei, Seyyed Khamenei)

Det räcker med en ghusl med avsikt för alla. (Ayatollah Makarem Shirazi)

Det räcker att du utför en av dem även om att du inte gör avsikt (niyahh) för de andra. (Seyyed Sistani)

Endast en ghusl räcker och det är inte tillåtet att göra slöseri(israf). (Seyyed S. Shirazi)

Gör kattens hår bönen ogiltig?

Fiqh-fråga:

Fråga:

Är bönen ogiltigt då man har kattens hår på sina kläder?

Svar:

Kattens hår är inte oren och om det har fastnat på böneförrättares dräkt orsakar det inte bönens ogiltighet. (Seyyed Sistani)

Av villkoren för bönförrätarens dräkt är att den inte skall bära en kroppsdel eller ett hår av ett djur med otillåtet kött. (Imam Khomeini)

Ja, detta orsakar bönens ogiltighet. (Seyyed Khamenei)

Med kropp eller dräkt som kattens hår eller andra djur med otillåtet kött har fastnat på dem är inte tillåtet (djayez) att förrätta bön endast efter att man rensar bort det. (Seyyed S. Shirazi)

Det är otillåtet att förrätta bön med dräkt som har ett djurs hår på sig med otillåtet kött som katt till exempel och i så fall är det ett måste – enligt antagandet för bönen – att be i en annan dräkt än den eller rensa den från kattens hår och därefter förrätta bönen, men om man ber med kattens hår omedvetet då är bönen giltig. (Seyyed Fathallah)

Blodtransfusion

Fiqhfråga:

 

Fråga

Kan man ge blod till – eller få blod från – en ickemuslim till en muslim och vice versa?

Svar

Det är tillåtet ifall det är säkert att man inte smittas med en sjukdom. (Ayatollah Makarem Shirazi)

Det är otillåtet endast om den som lämnar blod skadas, speciellt om skadan kan vara allvarligt. (Imam Khomeini, Seyyed Khamenei)

Ja, det är tillåtet. (Seyyed S. Shirazi)

Ja, det är tillåtet och det finns belöning för det. (Seyyed Fadhlallah)

Är det tillåtet att äta gelatin?

Fiqhfråga:

Är det tillåtet att äta gelatin?

Om man tvekar att det är vegetariskt eller animaliskt är det tillåtet att äta den. Men enligt försiktigheten (ihtiat) om man skulle veta att den är animalisk och det är inte säkert att den är ett halalkötts djur som slaktades på ett halal sätt är det inte tillåtet att äta den även om att gelatinet skapades ur djurets ben. Men om man blir säker på att det har skett istihala, dvs att dess kemiska ursprung omvandlades till ett annat är det absolut tillåtet att äta den. (Seyyed Sistani)

Om det är tveksamt att det är vegetariskt eller animaliskt är det rent (tahir) och tillåtet (halal) och man behöver inte utreda den. Om man är säker på att det togs ur en otillåtet (haram) och oren (najis) sak gäller inte istihala. (Ayatollah Makarem Shirazi)

Om det är okänd att gelatinet är vegetariskt eller animaliskt  är det rent (tahir) och tillåtet (halal). Men om man får veta att det är animaliskt och tillverkades av västvärlden är det enligt största sannolikheten orent (najis) och otillåtet (haram). Det är tillåtet att sälja den till koffar och andra som inte bryr sig. (Seyyed S. Shirazi)

Islamopedia