Denna användare har inte delat några biografiska uppgifter
En sons omtänksamhet över sin bortgångne far
Publicerat i död, dokumentär, iran, islam, muslim vardag, tänkvärt den 31 maj, 2012
Man kan inte annat än respektera en person som visar sådan ömhet och respekt för sin döde fader. Kom ihåg att han är president i ett land med över 74 miljoner invånare; högmodet lyser med sin frånvaro.
.
Alliansen börjar bli lite obehaglig i sin retorik
I söndags gjorde integrationsminister Erik Ullenhag (FP) ett utspel om att nyanlända invandrare ska få sänkt ersättning om de inte vill flytta för att ta jobb de erbjuds.
Oj, tänkte nog de flesta. Vägrar invandrare flytta när de blir erbjudna jobb? Bra att integrationsministern gör något åt det.
Inga siffror existerar
Men när Aftonbladets ledarsida försöker kontrollera sanningshalten går det sämre. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, kan inte svara på hur många som tackat nej till erbjudna jobb för att de inte vill flytta. Statistiska centralbyrån säger att de inte har någon sådan statistik och hänvisar till
Arbetsförmedlingen. De säger å sin sida att data för detta inte registreras. Därför kan ingen statistik tas fram.
Erik Ullenhags pressekreterare säger utan omsvep att de inte grundat förslaget på några siffror. De har inga. Finns då problemet överhuvud taget?
Ingen verkar veta.
Spär på fördomar
Men alla vet nu att Erik Ullenhag försöker lösa problemet, med formeln ”hårdare krav på invandrare”. I regeringsförklaringen 2006 sa statsminister Fredrik Reinfeldt:
”Krafttag måste tas i kampen mot den etniska bortsorteringen på den svenska arbetsmarknaden. Det kräver en tydlig, effektiv och samlad lagstiftning mot diskriminering.”
Bakom förskjutningen från kamp mot ”etnisk bortsortering” till retoriken med ”hårdare tag mot invandrare” finns ett djupare problem än att integrationsministern hittar på att nyanlända tackat nej till jobb.
Det Ullenhag gör är att han flyttar ansvaret till den enskilde. Problemet är inte etnisk diskriminering och att exempelvis högutbildade invandrare inte får jobb som motsvarar deras kompetens. I stället spär integrationsministern på fördomar om lata invandrare som inte vill jobba.
Förra veckan pratade Fredrik Reinfeldt om att Sverige inte har massarbetslöshet om man bara räknar ”etniska svenskar mitt i livet”.
Veckan innan ville Jan Björklund bättra på skolstatistiken genom att räkna bort barn till nyanlända. Dessförinnan kunde vi i den ekonomiska vårpropositionen läsa hur invandrarna drog ner arbetslöshetsstatistiken.
Regeringens politik är problemet
Men med en arbetslöshet på närmare åtta procent är det inte seriöst att lägga ansvaret på den enskilde. Problemet är ju att regeringens politik inte gett några jobb.
Hittills har Fredrik Reinfeldt hållit en anständig linje. Men något håller på att hända. Reinfeldts, Björklunds och Ullenhags utspel de senaste veckorna har det gemensamt att de pekar ut invandrare.
Förhoppningsvis är det inte någon kursändring, utan tillfälliga snedsteg.
Semesterplaner och storstädning
.
Vilka härliga dagar vi har just nu: det är mellan 23-26 grader varmt ute och man blir nästan lyrisk! Eller kanske utmattad..? Jag har inte helt definierat känslan än. Men det kanske är det fina vädret som gett mig sådan energi idag? Det är onsdag, och därav ledig. Jag började dagen pigg som en nötkärna, och innan klockan var nio hade jag skurat alla golv och städat köket samt vardagsrum. Sedan kom Gabriela över och började organisera garderoberna våra… hmmm… som om det behövdes :/. Jodå, det gjorde det. Verkligen!
När jag blev helt klar med badrum, toaletter och sovrum så la jag mig på soffan och satte på tv:n, tänkte att nu vill jag säkert vila resten av dagen så jag parkerar mig här! Men icke då. Var tredje minut kom jag på något nytt som var ogjort, steg upp och gjorde det och gick och la mig igen. Bara för att komma på något mer ogjort efter ytterligare några minuter…. så jag har gett upp nu! Sätter mig här vid datorn och printar lite istället, få se om min energi och städlust lägger sig lite. Jag tror inte det är alltför hälsosamt att (vilja) städa alltför mycket…
Juli månad är i alla fall vikt för Norrland! Jag och Yomyom åker iväg till Stockholm och ska göra staden som turister under 2 dagar. Det ska bli sååå härligt. Och Yomme har längtat så. Jag har beställt en resa där hon får göra några saker som hon aldrig förr gjort och länge velat göra: åka tåg en längre sträcka (Malmö-stockholm), bo på hotell (2 nätter i Sthlm alltså) och sedan åka tåg hela natten (natt-tåg till Jörn) och sova i egen kupé (med egen toa och dusch) hela vägen! Därifrån blir vi hämtade hem till Boliden där vi ska stanna i 20 dagar! Yippie! Sen får vi väl se vad vi hitt på för nanting i Estockholmo. Det vill jag helst ha helt öppet, man kan ju int planera allt i detalj, liksom. Det blir däremot flyg hem igen – nå fler tågresor tror jag inte jag orkar med detta år – det blir ändå sammanlagt 16-17 timmar tågresa enkel väg.
.
Så här kommer vi sova hela vägen till Norrland - alldeles ifred – i 12 timmar! .
Islam i Sverige måste bli svensk
Publicerat i konvertit, kunskap, muslim vardag, rättigheter, religion, samhälle, sverige, tänkvärt, traditioner, tro, utveckling, världen den 19 maj, 2012
-
Jag har märkt att i många moskéer bedrivs utbildning i religion enbart på det arabiska språket till barn och ungdomar, ja även till vuxna. Jag anser att det är helt absurt. Islam har funnits länge i Sverige och de senaste 20 åren har antalet muslimer ökat markant. Man kan säga att nu har andra generationens muslimer börjat växa upp, och tredje är på väg. Dessa nya generationer har svenska språket som det språk de förstår bäst. Det är det språk de studerat med och vana att erhålla information på. De har tillit till att insupa kunskap med det svenska språket, och inte med det arabiska.
När man då ska lära sig religion på arabiska språket så kommer en känsla uppstå att religionen är skiljt från övriga samhället. På det sättet så förmedlar man att religionen inte går att integrera med samhället i övrigt. Mycket illa!
Sedan har vi alla de som inte pratar arabiska, eller bara kan samtalsarabiska, s.a.s. De utesluts ifrån dessa religiösa utbildningar. Det finns ingenstans en konvertit kan gå för att få kontinuerlig utbildning inom islamiska frågor. Och antalet konvertiter ökar hela tiden. Enda sättet är att själv läsa, eller så frågar man runt hos olika personer, vilket ofta innebär att man kan få svävande svar, eller helt fel svar. Detta är helt oacceptabelt! Jag vill skicka min flicka till någon annan, än mig själv och min man och som jag har förtroende för, att lära sig om islam, hur man ber osv. Men hon har ingen plats där, för att hon inte kan prata flytande arabiska. Hur rasistiskt och ovälkomnande är inte det? Då är filosofin såhär: om hon går dit varje gång, så kommer hon tillslut att lära sig arabiska, och när hon lärt sig arabiska, woala! då kan hon lära sig om islam också!!
Jag känner att jag pratar alldeles för ofta om shia och sunni, men just i detta fall anser jag att sunnimuslimer är 100 ggr bättre än shiamuslimer på detta område. Vad jag sett hittills i alla fall, och jag har varit muslim i snart 25 år. Observera att jag säger HUNDRA gånger bättre, inte TIO gånger bättre. Jag har klagat, men ingenting görs. Enda svaret man får är: ”Ja men då kan väl DU hålla dessa svenska lektioner!!?” … eeh.. nej, jag är inte utbildad i detta, jag har inte tid och jag ville att NÅGON ANNAN än JAG skulle lära mitt barn.
Ett fåtal gånger har man, under vissa högtider, haft en ungdom som läst upp ett tal på svenska. Jättefint!… visst. Problemet är att under den tid denna ungdom läser jättefint, så börjar ALLA arabisktalande människor prata med varandra! Så man hör absolut inte ett enda ord han säger. Helt respektlöst… man orkar faktiskt inte med sånt där. Det är som att folket som sitter där tror att det inte finns någon som är intresserad utav att lyssna på det som sägs.
Om där ordnas med manifestationer, demonstrationer eller dylikt så skrivs det plakat på det arabiska språket!?! För VEM hålls dessa manifestationer? För araberna i landet? Eller till makthavarna? De kunde lika gärna ha suttit kvar i moskén med sina plakat, för det är ingen utav de som manifestationerna eller demonstrationerna riktar sig till som fattar något. JAG fattar inte vad där står, men jag har oftast någon som kan översätta åt mig. Skamligt! Ibland ser jag ett plakat skrivet på svenska, som jag alltid förmodar att någon ungdom snabbt skrivit ihop, i skamvrån för att slippa höra någon av de äldre säga: ”Men nu förstår ju inte JAG vad det står på den där skylten. BYT till arabiska så jag kan läsa den!”… ja ungefär så går mina funderingar i alla fall.
Moskéer, eller snarare dess ledning, måste börja inse att vi inte befinner oss i ett arabiskt land, där diverse olika arabiska kulturer fungerar. Det går inte. Man befinner sig i Sverige och måste integrera sig med den svenska kulturen, lagar och regler. Och framför allt annat måste man öppna upp tal vid fredagsbön, utbildning och annat på svenska språket. Man kan även ha sessioner på arabiska, självklart, eftersom det ännu finns många som inte behärskar det svenska språket fullt ut. Men huvudsakligen bör allt ske på svenska. Jag lovar, om detta skedde skulle moskéer och husseiner vara fulla av ungdomar!
De som bor och är uppvuxen i Sverige måste få svar på frågor och problem som passar ihop med den bild utav islam vi har. Vår bild utav islam utgår INTE ifrån ex.vis en persisk, arabisk eller kurdisk kulturbakgrund. Utan en helt svensk. Vi ser med helt andra ögon på islam, för vi har inte religionen integrerad med den kultur vi kommer ifrån därför är det mycket enkelt för oss, särskilt konvertiter, att skilja på religionen islam och den arabiska, persiska eller annan kultur. Där är kultur oftast ihopblandad med religionen och gränserna för dom kan vara diffusa.
Därför, om man inte verkligen är utbildad imam, så kan svaren bli helt fel. Då en helt vanlig person som sitter som ”sakkunnig” bara tar från sin egna ficka, och blandar ihop med några regler de hört talas om. Men jag befarar att kulturen färgar svaren mer, än vad religionen gör. Och det är mycket farligt, eftersom vissa av kulturerna har något som kallas för ”hederskultur”, och den är djupt integrerad i kulturen och folk tror verkligen att islam tillåter detta. Men hederskultur är en kvarleva från långt innan ”Profeten kom till stan”, så att säga. Och Profeten(s) eliminerade dessa fasoner helt… men upptogs igen när han dog, förstås.
Men jag tvivlar på att utbildning och information på svenska språket någonsin kommer att ske i våra moskéer, så länge den äldre generationen har hand om ledningen där i alla fall. Så jag väntar andäktigt på nästa generation svenskmuslimer, som säkerligen kommer att göra detta bättre. Men under tiden kommer många, många att tappa sin religion eftersom de inte känner nära samhörighet med den i samhället de lever i, då allt som lärs ut om den sker på det arabiska språket – och följaktligen tillhör det bara den arabisktalande sfären de lever i. Resultatet är en förlorad generation.
I Kina finns över 30 miljoner muslimer, de använder inte arabisk kultur i sin islam. Afghanistan, Pakistan, Indonesien, Amerika och Afrika – alla har de islam och sin egen kultur integrerad i den, eller tvärtom. Varför ska vi inte ha en svensk islam?
Bakom fasaden?
Publicerat i Äktenskap, dokumentär, familj, islam, jämställdhet, kvinna, livet, moral, muslim, muslim vardag, rasism, religion, samhälle, sex, Skilssmässa, sverige, tro den 17 maj, 2012
.
.
Ja nu har det börjat igen: jakten på muslimerna. Och det är den statliga televisionen själv som går i bräschen den här gången. Jag hade inte tänkt kommentera det hela, men jag antar att man som muslimsk bloggerska inte bara kan hålla munnen när sånt här börjar. Jag har inte sett hela Uppdrag granskning som går med dold kamera och ställer några väl valda (?) frågor till diverse imamer i olika moskéer.
Som shiamuslim hade jag varit mycket tacksam om de även gått till en shiamoské och ställt samma frågor, nu när de ändå höll på, liksom. Men jag tror att de kan har gjort det för jag såg att de varit i en moské i Järfälla och där finns en shiamoské, men svaren de fick var kanske inte så kontroversiella att de fann det intressant att spela upp inför den svenska publiken. Men å andra sidan så känner jag ändå lite tvivel på att de gjorde det, eftersom kvinnorna bar niqab, och jag känner inte till en enda shiamuslimsk kvinna som klär sig detta plagg – i Sverige. Många gör det i sina hemländer, men inte i Sverige.
Två f.d. muslimska kvinnor klädde sig i niqab och dold kamera, och gick alltså sedan till olika moskéer och pratade med några av deras företrädare. De ville ha svar på 4 frågor:
1. Får en man gifta sig med mer än en kvinna?
2. Har en kvinna rätt att bestämma över sin egen kropp och därmed neka sin man sex.
3. Får en man slå sin hustru?
4. Om hon gör det får hon då ringa polisen?
En företrädare för en institution, särskilt en religiös sådan, ska alltid, utan undantag, ge seriösa svar som håller en närmare granskning: oavsett om det är inför kameror eller inte. Man ska även kunna ställa följdfrågor, vilket jag inte uppfattade att kvinnorna gjorde, men det var väl också en del i själva skådespelet. Han ska kunna motivera sina svar genom de lagar och regler han företräder.
När det gäller fråga nr 1 är svaret: JA! En man får gifta sig med fler än en kvinna, under vissa förutsättningar. Frågar man en muslim, om islamiska lagar, då får man det svaret oavsett vem som frågar. Om dessa förutsättningar inte finns, så ska han inte gifta sig. Gifter han sig ska han fråga henne om lov. Hur som helst; om en man ändå gifter sig med ännu en kvinna så måste inte den första acceptera det. Det är inte säkert att hon orkar leva under de förhållandena. Hon kanske är svartsjuk, och svartsjuka är svår att leva med. Då har hon möjlighet att begära skilsmässa, genom att prata med en imam eller domare och uppge orsak till skilsmässan, och mannen kan tvingas skilja sig ifrån henne, eller den andra frun.
I Sverige får man inte ha fler än en fru, men han kan ha hur många älskarinnor han hinner med. Däremot är det strängt förbjudet att han knyter några som helst hymens band med dessa kvinnor. Han får inte ge några som helst löften till dom, att han vill ha något att göra med dom för resten av livet, eftersom han redan har lovat en annan kvinna detta. Om denne mans svenska (ickemuslimska) hustru inte accepterar dessa ”konkurrenter” så är det mycket troligt att hon begär skilsmässa ifrån sin man, alternativt stannar hon ändå kvar av orsaker hon själv har: kanske kärlek, kanske status, kanske ekonomi mm.
Alla som känner till minsta lilla om islam känner till svaret på fråga nr 1. Så det är egentligen bara sensationsjournalistik som gör att man ställer denna fråga. Inget annat.
I Sverige har det ingen betydelse vad imamen svarar, för om en man gifter sig med fler fruar kommer deras äktenskap inte att kunna registreras i de svenska rullorna. Följden blir att de får leva som sambor. Kanske han gör en överenskommelse med sina fruar att bo var annan vecka hos dom. Det är enligt svensk lag inte förbjudet för en man att ha ett förhållande med en kvinna, vara inneboende hos henne var annan vecka, samtidigt som han har en fru som han bor hos de andra veckorna. Så vad är självaste sensationen?! Själv anser jag att SVT här pratar dubbelmoral. Jag är rätt säker på att flera av SVT:s anställda har en eller två vid sidan av en äkta hälft. Men det gör inget, för det är inte laga förbjudet i Sverige: därav ingen sensation.
Fråga nr 2 döljer en inneboende åsikt hos frågeställaren: dvs SVT i detta fall. Den åsikten går ut på att kvinnor inte är sexuella varelser. Ute i det svenska samhället skriker media, dagligen, att kvinnor är en sexuell varelse, att hon ska bejaka sin sexualitet osv. Men nu, när man ställer frågan om en muslimsk kvinna, då ställer man frågan alltså: ”Får en kvinna neka sin man sex?”. Som om det mest naturliga för en kvinna skulle vara att inte vilja ha sex. Den motsatta, och uppenbara följdfrågan enligt mig, ställs inte: ”Får en man neka sin fru sex?”. Svaret är nej på båda frågorna, nämligen. Sex är en rättighet i ett äktenskap. Och har man ingen uppenbar anledning, som att man är sjuk eller dylikt, så bör man faktiskt inte neka varandra den saken. Detta är inte att förväxla med tvång, ingen får tvinga sig på någon annan. Någonsin. Tvång är förtryck, vilket faller under kategorin Haram (Förbjudet) i islam.
Varför? Kan man förstås fråga sig. Jo, för att sex är en av människans drifter och idkande utav sex, utanför äktenskapet, inte är tillåtet i islam. En man som nekar en fru sex är värre än en kvinna som nekar sin make. För att en man kan, om han ids, gifta sig med en annan, men det kan inte en kvinna. Därför bör han, även om han så låge på dödsbädden, (Okej kanske lite överdrivet exempel), säga ja till sin fru om hon vill idka sådant umgänge. Men eftersom de statligt anställda journalisterna inte anser en kvinna vara en sexuell varelse, hon är alltså en som helst avstår sex, så ställer man bara frågan ensidigt. För de kan väl aldrig tänka sig att en kvinna skulle begära att en man skulle tvingas ha sex utav en kvinna?! Särskilt om hon vore hans egen fru!! Svindlande tanke…! Jag tror att deras frågeställning säger mer om deras egna liv och erfarenheter än något annat….
Fråga nr 3 är utav en sort som, likt fråga nr 1, bör hämtas ifrån islam rättsvetenskapliga principer. Och enligt dessa får man inte slå sin fru. Varför skulle man få det? Man får inte slå någon, om det inte är krig och man slår för att skydda. Jag såg UG lite sporadiskt på nätet och jag tyckte mig se antydningar att man får slå en fru lite grann bara. Vilket är rent nonsens. Analfabeter tolkar sånt de läser som de själva önskar. Efter egen mage, helt enkelt. Ni kan läsa HÄR vad det står om att slå kvinnor.
Fråga nr 4 är ju bara idiotisk. Om man blir slagen, och vill ringa polisen så får väl vem som helst ringa polisen! Oavsett vem som slår. Saken är att man känner sig otrygg, och det är väl då polisen ska komma? En logisk följdfråga skulle vara; var i Koranen eller sunnah står att man inte får ringa polisen?! Det är mannen som har största ansvaret hemma, och hans absolut största och första plikt i hemmet är att se till att familjen har trygghet och säkerhet. Allt annat är sekundärt. Om det är han själv som skapar otrygghet, och han är den som har ansvaret, då måste han också ta sitt ansvar även här. Muslim eller inte, spelar ingen roll.
Hur imamer kan påstå att de inte får ringa efter hjälp fattar jag inte. Det minsta de kunde göra vore att visa sig bekymrade över kvinnan som pratar och erbjuda att han, och några andra män, ska komma och prata med hennes man och reda ut hans aggressionsproblem. Sedan kan de komma överens om att ha efterföljande kontakter med honom, och frun, under en längre tid så att mannen känner sig bevakad. Om de sedan ser att inget blir bättre bör imamen se till att själv ringa polis, om han inte får kvinnan att göra det. Svaret imamerna gav har inget med islam att göra, utan bara speglar bara deras egna åsikter.
En moské är inte som en kyrka: dvs enbart en bönesal. Det är ett ställe där folk ska känna sig trygga att komma och ventilera alla deras bekymmer, och dessutom får hjälp med dom. Att säga att någon, i princip, ska sitta ned och hålla käften så att mannen inte hittar orsak att slå – är ju rena rama smörjan. HUR kan de tro att man ska känna förtroende för den institutionen, i förlängningen? Familjens barn, som de ju hoppas ska bli moskéns framtida trogna besökare, kommer ju att lägga märke till stödet ifrån imamer och moskén och känna en trygghet i dom. Och på så sätt får man en framtida publik där. Men om man struntar i familjeproblem, även om de presenteras för dom, så kommer barnen att alieneras ifrån dessa religiösa institutioner när de blir vuxna.
När de sedan, som vuxen, ser sitt liv i ett bakåt-perspektiv och upptäcker att den lilla hjälp deras mamma fått kom enbart ifrån det svenska samhället; hur ska de då känna att de tillhör den muslimska sfären? Om man har haft det svårt och inte fått hjälp ifrån sina egna trosfränder, och detta också på grund utav en uppdiktad religiös lag (om att inte få ringa polisen t.ex)! Som muslim måste man hjälpa andra muslimer, som imam och företrädare för religionen och alla muslimer, så är plikten desto större.
Hur som helst känns det som en gärning med en tanke bakom, det här Uppdrag Granskning-projektet. Den är vältajmad med syftet: Samtidigt som rättegångarna emot Breivik och Mangs rullar pågår, vill man förstärka och bekräfta den bild dessa gärningsmän har utav sina ”targets”, muslimerna. Kanske man någonstans hoppas att om hela befolkningen ser hur rätt de har, så kanske domarna emot dom blir mildare. Dessa ohyggliga gärningsmän har redan en skara beundrare, de kommer nu att bli ännu fler. Är detta Svt:s uppdrag?
____________________________________________________
Update:
De hade ett efterföljande Debatt igår kväll angående ovanstående program. Det snällaste man kan säga är att det var KAOS! Ingen struktur. Alla pratar och skriker. Svt måste lära sig att styra upp de här debatterna, när man inbjudit folk i en, för vissa, överkänslig fråga. Ingen kom till tals.
Ett tips är att alla som börjat prata, får säga sitt. Det är jättejobbigt att sitta som tittare och se på detta skenande tåg. Det händer allt för ofta. Och man stänger tv:n efteråt och känner sig blåst på allt! Belinda Olsson (programledaren) hade kunnat säga till den där imamen från Malmö att nu räcker det! Han har tyvärr använt alltför mycket av sin taltid, och ge andra chansen att prata. Varken vissa av kvinnorna och de andra företrädarna för muslimska organisationer fick prata. Jag vill GÄRNA höra deras åsikter. Det verkar ibland som att om man ser att någon sitter på ”fel” sida av debatten, så ska de inte få prata. Men det är ju just den sidan vi alla vill höra!!
Nej, jag blir trött på sånt här. Den där kvinnliga imamen, hon var duktig: när hon fick ordet utnyttjade hon det bra och väl och fick mycket konkret sagt. Men även hon hade mycket att säga. De borde ha förlängt Debatt ikväll, då det faktiskt ändå är Svt som öppnat upp en fråga och de borde ha stått till tjänst med mer debatt-tid i frågan. Jag hoppas bara att det blir förändringar i de islamiska institutionerna hädanefter, så att de passar oss svenska muslimer i det svenska samhället, och man tar bort alla dåliga kulturella inslag.
Profeten sa: ”Den bästa muslimen i fråga om tro är den som har det bästa uppförandet, och den bästa av er är de som har det bästa uppförandet gentemot sin hustru.”
Mobildilemma
Publicerat i Jag den 16 maj, 2012

.
Svarten inspirerade mig att skriva om mitt mobiltelefon-dilemma. För jag har ett sådant. Jag har en sån chic mobil: nämligen en Samsung C3050 (Se bild nedan)! Den har nästan ALLT jag önskar hos en mobil – den har skjutlucka!
Men nu är det så konstigt med min mobil att den inte längre accepterar fler än ca 30 sms i inkorgen, och bara ca 15 i utkorgen… varför det då…??!? Vad menar den med det då?! Och så har folk som pratar med mig börjat klaga på att de inte hör vad jag säger för att det skrapar, eller nåt sånt. Så jag börjar inse att jag måste investera i en ny…:(
Så jag gick till mobilaffären och bad om en telefon med skjutlucka, som har en herrens massa minneskapacitet och jag vill kunna ha en massa appar och kunna gå in på internet och ha stor skärm….osv. Dessa, mycket blygsamma, krav har jag på min mobil – men viktigast är skjutluckekvaliteten hos den. Jag kan bortse från alla önskemål, om bara skjutluckeapplikationen är i god funktion!
Han som sålde telefoner undrade nog vilken dinosaurie jag egentligen är, men när han ändå insåg min respektabla ålder så sa han inte vad han tänkte. Och det ska man ju inte heller göra förstås, om man är försäljare. Han upplyste mig pedagogiskt om att det inte finns dylika mobiler, med skjutlucka, i hans affär – samtidigt som han liksom på något nervöst sätt tittade sig omkring – jag insåg senare att han var nog rädd att någon skulle höra honom säga ordet ”skjutlucka”…i HANS affär(!!!). Och att jag nog måste vänja mig vid en annan typ av telefon hur som helst: för om inte mer än 2 år så finns inga andra typer av telefoner att tillgå: om jag förstås inte vill ha en sån där som gamla gubbar, och de halvblinda, måste ha – av ren nödvändighet. För varje sifferknapp är stor ungefär som en sockerbit, med dito storlek på siffrorna.
Och jag bara avskyyyyr dessa touchskärmar!! Avskyyr, som pesten. Jag kan skriva ett sms långt som en hallmatta på tre röda, på min egen fina mobil. Men den där jäkla ”smaaartfån” som jag har på jobbet: den tar det 10 minuter att få ihop ett meddelande på 7 ord! Vad är meningen!? Och fel blir det hela tiden, man måste radera och touchskärmen är så överkänslig så den tar 2-3 bokstäver åt gången. Man skulle tro att det vore praktiskt, då det borde gå så mycket snabbare när man tar bokstäverna tre och tre… men det är ju ack så sällan det blir de bokstäver man vill ha som ploppar fram!
VARFÖR ska man tvingas på denna jäkla teknik? Och heeela tiden kommer ny teknik, nya prylar som ”utvecklas” till det ”bättre”! Ingen makapär, som innebär 2 års utbildning, och 7 års vana innan man riktigt förstår hur den funkar, är bättre! Jag skulle vara absolut övernöjd med en gammal vanlig bakelitlur, som det fanns knappar på och en liten skärm, så man kunde se vad man sms:ar. Då vet man i alla fall att man pratar rätt i luren, samtidigt som hela ens egna öra är helt täckt utav en högtalare – så att man då hör de som pratar på andra sidan. Jag skulle inte skämmas det minsta lilla, jag ska vara pax etta när den mobilen kommer ut.
Men, men… man kommer att tvingas kapitulera även inför detta tillslut, det vet jag. Jag var faktiskt den sista jag känner som skaffade mig mobil. Faktiskt så skaffade jag den mer än 20 år efter min mor och far! Min man har haft mobil sedan 1996. Det var när mina barn kommit en bit in i tonåren, och jag började inse att enda sättet att hålla koll på dom, det var att skaffa sig en mobil, helt enkelt. För de hade ju var sin. Dom var så stolta och glada, och gjorde sig lite lustig över det, för nu hade ju även mamma äntligen blivit modern. Som alla andra morsor. Ja, det kanske var lustigt för dom, ett tag i alla fall. Tills dom insåg att det nog vore bättre att spola tillbaks tiden och återställa den tid då det inte alltid ploppade upp meddelanden där det stod: ”Var är du?” …”Är det kallt ute?”….”När kommer du hem?”….”Lever du?”…
Ja, jag var egentligen bara intresserad utav den sistnämnda frågan, men man kan ju inte ställa den frågan hur många gånger som helst. Tänk om någon hittar min pojke, slaktad i diket, och sedan hittar polisen hans telefon…!! Om där du funnes 200 sms från mamma där det står ”Lever du?”, så blir det väl häktet direkt. Nej allt jag ville var att de svarade mig. Vad som helst. Bara de svarade. T.ex: ”ja”, ”visst”, ”sure”, ”precis”, ”exakt”…. bara jag fick ett livstecken. Då kunde jag fortsätta med mina vardagliga bestyr åtminstone en halvtimme till, innan jag började ana ugglor i mossen igen…och måste kolla, bara en gång till, om de lever.
Leila berättade för ett tag sedan att hon var sååå irriterad utav dessa jäkla sms (vilket även de andra var förstås, vilket jag mycket väl kan förstå, men det sket jag ju i), men ibland hände det att jag inte skickade något på flera, flera timmar. Då trodde hon ibland att det var något fel på hennes mobil, och kollade om den funkade. När den då gjorde det, så blev hon orolig, för nu tänkte hon att något hade hänt mig! Haha…!! Den var bra tycker jag. Då fick hon känna lite grann på hur jag har det.
Men den oro man har för sina barn kan ändå inte jämföras, för jag kan inte dra mig till minnes att hon någonsin skickade ett sms till mig där det stod ”Lever du?”
Ett halmstrå: Om någon skulle känna till en mobil, med alla mina önskemål, som är av nyare modell – vänligen meddela mig gärna!
.
Anyone for english?!
Publicerat i Jag den 15 maj, 2012

.
Jag satt och förhörde min lillstinta på engelska idag och hon beklagade sig om att hon måste lära sig brittisk engelska, och inte vanlig normaaal, amerikansk, engelska! Vad det nu skulle vara för fel på den brittiska vet jag då inte… nog för att den kan låta lite snörpig men i det hele är det väl ändå likadant.
Jag kom då att tänka på mina egna engelska lektioner i mellanstadiet. Vi fick någon gång då och då gå till ett tv-rum där vi fick se program från utbildningsradion. Dessa program var mycket märkliga, och framför allt urbota tråkiga. Jag förstår inte hur man kunde tro att man skulle locka barnen att lära sig språket på det sättet!! Det roligaste var programledaren: han hade kraftigt utåtstående öron - och han hette Dennis Gotobed!!! Jag menar… DET förstod vi i alla fall vad det betydde. Go to bed!
Jag undrade i mitt stilla sinne hur han fått ett sånt namn, jag undrar om inte han var en mycket ”livlig” (som man hänsynsfullt brukar kalla oregerliga ungar) pojke, som liten. Så hans mamma fick ständigt säga till honom ”DENNIS! Go to BED!”
Så när han började skolan och fröken frågade vad han hette så sa han förstås det som hans mamma alltid ropat så fort hon sett honom: Dennis Gotobed! Eller…..? Ja, det var väl sånt man funderade kring på den tiden då det begav sig – en svunnen tid. Men så var det visst inte, han föddes faktiskt som Dennis Rex Gotobed!
För de som vill se hur bedrövligt vi hade det på vår tid kan ju kolla in detta klipp:
När jag youtubat runt så såg jag att det visst är fler som blivit skadade utav dessa program. Galenskaparna har paroderat på det:
.
Men jag tror att Brasse Brännström ändå gör bästa parodin, visserligen kort – men koncis – för precis sådär satt programledaren efter allt han sa: och inväntade att vi, tittare, skulle säga efter honom. Som om han hörde vad vi sa:
Estetisk akupunktur
Publicerat i Jag den 10 maj, 2012
Se så snygg jag blivit – så HÄR såg jag ut för 3 veckor sedan..
Nu har jag varit på min 4:e behandling med estetisk akupunktur, och min synbara ålder börjar krypa tillbaks till 40 årsstrecket igen….. eller hur det nu var…. nej, men helt ärligt så ser jag faktiskt skillnad på hänget – som slutat hänga! Jag trodde faktiskt inte riktigt att det skulle fungera. Jag har kommit in i en oerhört fåfäng fas i livet. En fas jag aldrig förr befunnit mig i. Och man liksom griper efter minsta halmstrå när det gäller att förhindra det totala sönderfallet. Och detta är ett utav flera test jag gjort, och jag är riktigt nöjd – hittills i alla fall.
Jag vill verkligen rekommendera detta ställe. Inget fancypancy, men kunskapen och mottagandet är det inget fel på. Billigt också. Och helt fritt från män. Du kan kasta av dig paltorna redan innanför dörren, ingen man släpps in. Jag gör lite reklam för stället bara för att jag faktiskt tycker att det är värt det. De har faktiskt precis öppnat denna salong och har just nu ett erbjudande som inte är alltför illa; gör 3 behandlingar och betala bara för 2. Välj själv vilka tre du vill göra.
Tyvärr har de inte skrivit in priserna i sitt reklamblad (som jag fotat nedan), men telefonnummer finns där så man kan ringa och fråga. Det enda jag själv provat på är den estetiska akupunkturen och öronakupunktur emot rökning EN gång, och det funkade super… min dotter akupunkterar sig mot övervikt, och hon har på 3 veckor gått ned flera kilon. Vi har ingen våg hemma, men alla som ser henne säger spontant att det syns att hon gått ned i vikt. Frisörerna är dock mycket duktiga både på klippning och hårfärg, jag ser ju de som lämnar salongen hur snygga de är. Vill ni klippa er hos frisör utan att behöva sitta i köket på salongen, för att ni har slöja, så gå dit istället!
.Tryck på bilderna nedan så förstoras de och ni kan se vad salongen erbjuder, samt telefonnummer; ring och boka tid innan ni går tid – det kan vara rätt fullbokat.
Profeternas plikter och bedrifter: punkt 12
Publicerat i allah, gud, muslim, profeten, Profeternas Plikter och Bedrifter den 9 maj, 2012
Fortsättning på Profeternas Plikter
12) Att inbjuda folket
”Troende! Svara när Gud och [Hans] Sändebud kallar er till det som skall förnya ert liv! ” [8:24]
I denna vers refereras Profeternas budskap som livgivande för individerna och samhället. Från detta kan man utläsa att innan Profeten kom dit, var livet i samhället i princip dött. Samhället hade ingenting, förutom de månggudadyrkande prästerna, ingenting annat än bärande av svårigheter, ingen försökte stå upp emot de regerande tyrannerna, de hängav sig till barnamord och hela samhället var vilse på grund utav all vidskeplighet.
Dit sändes profeter för att väcka folk ifrån sina döda liv, för att hjälpa dem att stå emot förtryckare, för att göra sökandet av kunskap obligatorisk för varje man och kvinna och för att upplysa folket om hälsa och hygien.
Vi har alltså sett att Koranen beskriver Profeternas gärningar som livgivande i ovanstående vers.
Detta kan bäst förstås om man utesluter världen från profeterna och uppenbarelserna de kom med, och tar ställning till den oärlighet, de brott, den rastlöshet, de farhågor och brister som finns i vårt samhälle – trots den stora utvecklingen inom vetenskap och teknik. Telefoner uppfanns, men lögner förmedlas ständigt i den. Flygplan uppfanns, men bomber släpps på städer från den och tusentals hus och människoliv krossas. Om tro och gudfruktighet inte finns, sida vid sida med vetenskap och framsteg, blir följderna inget annat än död och förstörelse. Helt i enlighet med mänsklighetens historiska arv, som man kan läsa om, bland annat, i Koranen, kommer våra framsteg och utvecklingen i världen – om vi inte använder oss utav profeternas vägledning – att leda till att vi själva förstör den värld vi lever i, vilket vi kan se indikationer på redan idag.
Internationella organisationer, statsöverhuvuden och supermakter har inte utfört någonting om det inte varit fördelaktigt för dem själva. De använder sig utav veto-makt för att stärka sin kolonialism och förtrycka de svagare folken och nationerna. Det kommer att komma en tid när de som berövats allt, de som är nedtryckta, kommer att bryta sina kontakter med dem och världen kommer då än en gång att få förbereda sig för en gudomlig ledargestalt som följer de Gudomliga lagarna.
Enligt vår syn på saken, kommer den hårda knuten av tyranni som finns i världen idag att lösas av Imam Mahdi. Idag har islam blivit en central brännpunkt i hela världen och, därför bör vi bekanta världen, från öst till väst, med de mest brinnande anhängarna till profeterna.
Imam Ali Ritha sa: ”Om människorna bekantar sig med våra ord, kommer de till slut att bli våra anghängare” Han sa också: ”Var ni än går, från öst till väst, kommer ni aldrig finna en ren och felfri lära så som återfinns i vår skola om lärande och tänkande” [Biharul Anwar, vol I]
Imam Jafar Sadiq sa: ”Om ni själva tjänar ert uppehälle, kommer ni att förbli oberoende och fri ifrån de snåla, rika människorna”
Imam Ali sa: ”O Folk! Enbart den av er, som innehar moralisk styrka att upprätthålla fred och samtidigt föra en statlig regering baserad på jämlikhet och rättvisa, och som bäst har förstått Guds kommandon, förtjänar att vara regent” [Nahjul Balagha, sermoni 178]
Jag vet att jag låter som en gammaldags stöt när jag säger detta, men som världen ser ut idag, så lever vi under gamla barbariska lagar och tyranner – visserligen i en mer ”modern” tappning, förstås, men inte desto mindre hårdhjärtad – och primitiv; den som redan har, ska ha mer. Och den som har störst och starkast muskler är den som vinner, utan barmhärtighet. Är det inte på tiden att vi går vidare någon gång, från detta primitiva styre, till Profeternas läror? Har du inte förmått dig själv att läsa en sida från den Heliga Koranen ännu? Vill du fortfarande inte lära dig dess gömda skatter? Har vi stakat ut vårt livsprogram genom att vi lärt oss, på sin höjd, en vers ur Koranen för varje år av livet som passerat? De där få verserna du kan; känner du till dess inre mening? Har du funnit dess gömda budskap, har du ens letat….?
Jag har försökt vara så kortfattad som möjligt när det gäller Profeternas prestationer, mål och gärningar. Och jag hoppas att ni förstår att Profeternas verkliga plikter och mål i livet har, på uppdrag utav Gud den Allsmäktige, varit att befria människor ifrån förtryck och upphöja dem till fritt tänkande varelser – tvärtemot vad allmänheten tror att Profeternas mål har var. Profeterna har varit de största revolutionärerna, som vände upp och ned på inskränkta system som bara gick ut på att begränsa och förtrycka folket. Tänk vad vi människor, redan på mindre än 1400 år, har kunnat förvrida Guds Budord och Profeternas Budskap. Tack och lov att Koranen ännu består, tyvärr har vi – folket – vänt den ryggen.
Firas al-Shariah; serieskyttens andra offer
.
Jag kom till jobbet idag, och öppnade nyhetssidorna och ögnade igenom dom lite snabbt, som jag brukar. Jag är ju rätt intresserad utav rättegången emot serieskytten Peter Mangs och hur den går. Så jag klickade mig runt lite runt de historierna och kom fram till en artikel om det som gör att jag intresserar mig särskilt för den.
På morgonen den 28 juli 2003 ringde min närmaste väninnas, och tillika dåvarande grannes, son till oss och var mycket upprörd. Han kan väl ha varit kring 10 år gammal vid tillfället. Han frågade om hans mamma var hos oss?! Eller pappa? Jag sa att det var dom inte. Då berättade han att något hemskt hade hänt, men visste inte riktigt vad, vad han förstått i kaoset var att hans mycket kära kusin hade blivit skjuten när han var påväg till jobbet på morgonen. Jag sa ”VA?! När då, var du, varför då?!” Den stackars pojken hade förmodligen tänkt att jag skulle besvara de frågorna från honom istället. Hans far hade skubbat iväg till sin syster – som bodde i huset bredvid oss. Sedan hade hans mor också försvunnit iväg.
Det var panik, ångest. Man trodde ju inte att han var skjuten och svävade i livsfara. Tänkte att det måste vara ett misstag. Men jag tänkte ändå att om han skjutits så har han blivit träffad i axeln eller något liknande. Men det visade sig att så inte var fallet. Firas Al-Shariah dog senare samma dag. En fruktansvärd dag. Bara vi som befann oss ett steg utanför familjen mådde dåligt och hade ångest, tänk hur de närmast anhöriga hade det!!! Sen fick vi höra hur Firas lillebror blivit behandlad utav polisen efteråt, det var så att man inte fick luft på grund av alla känslor som omgärdade det hela.
Familjen, och särskilt Firas mamma, som jag också känt ända sedan de kom till Sverige var helt ur balans en lång tid framöver. Men tack och lov; de är en stor släkt som har starka familjeband och alla håller upp varandra i såna svåra tider. Men hans mamma, hon går ännu i sorgekläder, hon sörjer ännu. Ständigt. Varje gång jag träffar henne tycker jag att hon krympt, blivit mindre, än sist vi sågs. Man undrar ju, hur liten kan man bli innan man försvinner helt…?
Firas och hans två syskon kom i början av 90-talet hit till Sverige. Mamman var änka och barnen alltså faderlös. Men de verkade så nära och tighta varandra hela familjen. Mycket välartade och intelligenta barn allihop och verkade alla ha stora ambitioner inför framtiden. Firas var en stjärna bland alla ungdomar. Och då menar jag inte att han var en flashig wannabe som alla beundrade eller var rädda för, nej han vågade – trots sin unga ålder – vara en förebild för alla. Även för äldre. Men han var sig själv förstås, låtsades inte vara någon annan; en pojke äldre och mognare än sin ålder. Han hade god påverkan på sin närmaste omgivning, tänk vilken tillgång han kunnat vara till samhället i övrigt när han blivit äldre!!
Jag vet, det är ju ofta så, att när någon dör då pratar alla fint och bra om den personen. Det blir så, och så ska det förstås vara. Men när det gäller Firas så pratade alla gott om honom även när han levde. Inte en enda har någonsin sagt eller hört något dåligt om denna person. Inget negativt strålade ut från honom. Det var ju det som gjorde saken än värre; om han inte hade några kända fiender, inte ens hade han kaxat sig framför någon som av ren illvilja haft ihjäl honom… VARFÖR blev han då skjuten?! Han har ungefär 250 morbröder och mostrar (tycks det som ibland) och jag minns att en av de yngre utav dom blev galen när han fick höra att Firas dött på detta brutala sätt. Han slog slog sig själv och skrek undrande varför FIRAS blev dödad… varför hade just FIRAS valts ut?!… varför hade man inte valt ut en usel människa som han själv (syftandes på sig själv alltså) istället, för om Firas inte förtjänade att leva så gjorde han det definitivt inte heller… jag tror att han uttryckte det som de flesta andra ansåg, om sig själva då.
Det var förfärligt och vi, i periferin utav familjen, känner oss fortfarande drabbade och pratar då och då om händelsen och om Firas som person. Tänk då hur familjen har det, hur släkten tagit det! Nu när de tagit skytten så är det inte lätt för Firas mamma, som ännu befinner sig i stor sorg. Allt rivs upp igen. Alla ser förstås fram emot att han fälls, men för modern innebär det hela bara att såren rivs upp än en gång, och ligger där öppna och blödande…
Jag fann i alla fall nedanstående artikel i morse, där de nu intervjuat familjen kring Firas. Jag läste den på jobbet. Och bara grät. Tänkte att det här går ju inte, jag fortsätter läsa den hemma.. men det sket jag i, jag läste hela och tårarna rann och jag började hulka. Tur jag kommer tidigare än alla andra till kontoret så jag hann samla mig innan resten anlände…
Abdul Almashat, släktens ihärdigt sammanhållande länk, och som också är gift med min väninna och far till den lilla pojken som ringde mig den där morgonen. Han beskriver de känslor vi alla hade den dagen:
Men varför? Den unge mannen som polisutredarna kallade för ängel och inte hittade någon skit på? Killen som kom med en ensamstående mamma och liten bror till det okända Sverige, där det borde ha varit svårt att passa in. Men aldrig en kallelse till rektorn, inte ett klagomål i skolan. Firas som litade på alla, var vänlig mot alla. Som frågade alkisarna i parken om han kunde hjälpa dem. Som inte ens slog efter myggorna under sommarens grillkvällar vid stranden.
– Han blåste bort dem från armen, säger Abdul Almashat.
Det finns 3 stycken åttavåningshus i Lindängen. De står radade framför varandra. I juni sköts en man som bodde på åttonde våningen i ett av huset. I juli sköts alltså Firas, som bodde i det andra av husen – även han på åttonde våningen. Vi bodde i det tredje huset – på åttonde våningen. Följ länken i citatet ovan och läs intervjun med Firas familj – och vet att han var älskad och är djupt saknad..
Fyra tecken på grymhet hos en människa
.
Den Heliga Profeten(S) sade: ”Följande fyra ting är indikatorer för mänsklig grymhet:
1. Ögats torrhet
2. Hjärtats hårdhet
3. Överdrivet penningbegär
4. Ihärdighet i synd
[Bihar al-Anwar, vol. 73, s. 349]
.
Profeternas plikter och bedrifter: punkt 11
Publicerat i allah, profeten, Profeternas Plikter och Bedrifter den 8 maj, 2012
Fortsättning på Profeternas Plikter
11) Att leda mot ljuset.
Koranen säger:
” Det är Han och Hans änglar som välsignar er för att leda er ut ur mörkret till ljuset; och Hans barmhärtighet omsluter de troende. ” [33:43]
Profeterna sändes till folken för att de skulle kunna leda folket från mörker till ljus, ut från ignorans till kunskapens ljus, bort från splittring till hjärtats renhet, bort från rädsla till fred och stillhet, bort från övermod till tolerans, bort från splittring till enhet, bort från att vara blinda anhängare till att vara rationella anhängare och ut ur passionerade begär till rättfärdig vägledning.
Dessa är Profeternas plikters perfekta hållning. Men deras uppgifter var inte begränsade enbart till dessa områden, deras absolut specifika plikt inkluderade att kalla folket till monoteism; och slåss emot varierande slag av polyteism, avgudadyrkan, att ge de förtryckta deras frihet, att slåss mot vidskeplighet, och framför allt – inbjuda folken till att göra gott och förbjuda dem att begå ondska. De varnade folk för Guds Vrede och muntrade upp dem med Guds Nåd och Väljvilja.
Profeternas plikter och bedrifter: punkt 10
Fortsättning på Profeternas Plikter
10) Profeter – både varnare och bärare av det glada budskapet
En annan gärning Profeterna gjorde var att komma med glada budskap till folket, att uppmuntra dem och att förutse en ljus framtid. Människan lever på hoppet och de tankeskolor som inte innehar en framtidstro, som anser att framtiden är en icke-tillvaro, som anser att döden är en trivial affär, ungefär som ett djurs eller plantas död, anser att livet är begränsat enbart till några få aktiva år vars lilla nöjen avgränsas utav en uppsjö obehagliga och sura erfarenheter.
Det är därför som folk, som lider av depressioner och själsligt lidande ökar för var dag som går. Och de flyr till lugnande medel så som droger, alkohol och sömnpiller.
Kulten av icke-konformistiska ungdomar kännetecknas av ovanliga och uttrycksfulla kläder och beteende, och betecknar sig som hippies, hip-hopare, depprockare, punkare osv och som ofta trampar ned det mänskliga värdet och dess naturliga disposition. Dessa är resultatet av ett tänkande som svävar över samhället som ett mörkt moln av hopplöshet och depression.
Ärligt, om en människa inte blir inspirerad med gott hopp och bättre utsikter, för att leva sitt liv, eller om han tror att han kommer att förintas i och med döden; varför ska han då inte försöka döda sig själv förr snarare än senare? Dvs om vi ska förintas, efter att vi levat långa problemfyllda liv utan hopp om något ljus, varför ska man då inte försöka avsluta det tidigare? Om livet enbart går ut på att lida? Om man ändå fortsätter att leva några år till, och hinner stoppa i sig några tusen kilo mer mat och några tusentals liter dricka mer, sen då, vad händer sen…?! Den typen av tankesätt är det som den materialistiska åskådningen av universum besitter, särskilt om de stupar ned i hopplöshet. Om man inte har en Gudomlig syn på världen, en tro på ett liv efteråt, förhoppningsvis i Paradiset, så ter sig livet meningslöst. Med en sån syn på livet är det lättare att avsluta det… för de som befinner sig på randen till hopplöshet.
Med ett Gudomligt perspektiv på livet och universum finns en övertygelse att människan inte är en förgänglig varelse, man tror att ens framtid är fylld av ljusa utsikter och han kommer att bli kompenserad för sina handlingar, stora som små, och att människan inte bara är begränsad till några få år i denna världen. Eftersom man, med en gudomlig syn på världen, ser på livet ur en annan synvinkel så kommer därför livet att ha sina njutningar, oavsett hur grått det kan se ut, för det finns alltid ett hopp om något bättre.
Som jag nämnde var Profeternas plikt även att varna folket från att utföra grymma gärningar. Rädsla är ofta främsta skälet för människan att avstå från att utföra en dålig gärning, men det är även nödvändigt att människan känner till farorna inför framtiden, så att han kan förhålla sig försiktig gentemot dem. Ett barn som inte känner till faran med ormar, förhåller sig till den som om det vore en kabel eller något liknande. Det är därför föräldrarnas plikt att skydda barnet genom att informera barnet, eller hålla barnet borta ifrån ormen – om barnet är för liten för att förstå en varning.
Profeterna berättade till folken historier från tidigare folk, som blivit straffade av Guds vrede när de begått mord, förtryck, högmod, osämja, synder, trolöshet och andra grymheter. De varnade folken att Guds vrede, liksom Guds välsignelser, är en del av den Gudomliga Lagen och att om en nation väljer att ta den rätta vägen, eller den falska vägen, kommer att få tillbaks med samma mynt som de ger. Där finns ingen partiskhet, ingen favoritism, vid behandlingen av de olika nationerna. Varningarna, och de avskräckande historierna, tjänar som en signal för folken då de angår det allmänna välbefinnandet i landet.
Profeternas huvudmål, förutom att komma med glada budskap om Guds nåd och välvilja, har alltså varit att varna människan för hårda straff på Domens Dag.
Den fattige är Guds sändebud
.Den Heliga Profeten(S) sade:
”Den som köper mat som är en allmän nödvändighet och lagrar den i 40 dagar med hopp om att dess pris stiger på den muslimska marknaden skulle det, även om denne säljer det och skänker hela summan till de fattiga, inte räcka för att gottgöra vad denne har gjort.”
[Bihar al-Anwar, vol. 103, s. 89]
Imam Ali(A) sade:
”Gud har lagt den fattiges dagliga bröd (rezq) i den rikes pengar. Varje fattig som är hungrig, är det på grund av att de rika undanhåller sina pengar från dem.”
[Nahj ol-Balagha, tal 320]
Imam Ali(A) sade:
”En fattig människa är Guds sändebud. Den som undanhåller honom är som om denne har gjort det mot Gud och den som ger honom något är som om denne har gett det till Gud.”
[Nahj ol-Balagha, predikan 296]















Senaste kommentarer